Tillbaka

släkt Körning, Kiörning, Kyrning

Start

släkt Körning, Kiörning, Kyrning

 

Körning (Kyrning), släkt, tidigast känd genom Simon djäkn eller Simon K eller Kyrning (d mellan 1390 o 99), vilken enligt sin sigillinskription hette Sigmund Petersson. Som fogde å tysken Henrik Morins vägnar höll han, då ännu under namnet Simon djäkn, 1374 räfsteting i Torshälla med Öster-och Västerrekarne hd. K bodde först i Kvissberg vid Vadstena (Acta) men flyttade senast i början av 1380-talet till Norberg, Vm (UUB). Hans brorson Peder K (d mellan 1405 o 18) var far till Simon K (d trol 1457). Denne förekommer 1438—40 som Hans Kröpelins (s 658) fogde på Kastelholm på Åland o blev riddare mellan 1445 o 49 (de Brun), sannolikt vid Karl Knutssons kröning 1448. Han deltog därefter i den sv expeditionen till Gotland, där han var en av de tio delegater som 1449 i Visby kom överens med Kristian I:s ombud om att svenskarna skulle lämna ön. Som riksråd senast 1450 deltog han i besluten på mötet i Halmstad om upplåtandet av Norge till konung Kristian, om frigivningen av de fångar svenskarna tagit i Norge, om kungamöte följande år angående Gotland o om de unionella förhållandena vid konungarnas eventuella död. 1454 o 55 gick han i borgen för sin halvsysters (Liljeholm) son hövitsmannen på Älvsborg Gustav Olofssons (äldre ätten Stenbock) trohet, vilket torde ha komplicerat förhållandet till Karl Knutsson, då Kristian I kort därefter kom i besittning av Älvsborg. Då ärkebiskopen Jöns Bengtsson (Oxenstierna) gjorde uppror 1457 o Karl Knutsson flydde till Danzig, anslöt sig K genast till de nya makthavarna. Som riksråd har han underskrivit flera brev detta år, bl a till Riga o Danzig 11 mars om orsakerna till konung Karls fördrivande. Efter 21 mars har K ej kunnat beläggas vara i livet.

Enligt ett brev av Karl Knutsson från 1456 skall K vid en godstvist ha slagit sönder Jöns Karlssons (Ödeby-släkten Ekeblad; bd 12, s 612) kindben i dennes egen gård samt misshandlat hans hustru o några bönder, som sökte värja honom. 1527 uppgavs, att han missbrukat sin ställning som förmyndare för sin bror häradshövdingen i Öknebo Mats K:s (d tidigast 1447) döttrar till att beröva dem deras arvegods o först på dödsbädden bett sin hustru återlämna dessa. Simon K:s sätesgård var Lundås i Edebo, Sth. Hans hustru var dtr till det danska riksrådet Albrecht Bydelsbach o deras dotter var gift med riksråden Erengisl Gädda (bd 17) o Jörgen Åkesson (Tott) o mormor till riksföreståndaren Sten Sture d y. Denna släkt K torde ha utdött på manssidan med Mats K:s son prästen Mats K (d tidigast 1488) i Vallby, Söd, som enligt ett vittnesmål från 1530 måste avstå en gård till strängnäsbiskopen för att han avlat barn med sin deja. Uppgiften, att en släkt Ekman (bd 13, s 50) o dess adlade o sedermera friherrliga gren Gripenstierna skulle härstamma från en i samtida källor ej förekommande bror till honom, är en konstruktion från 1700-talet utan verklighetsunderlag men har föranlett en medlem av denna släkt att omkr 1900 kalla sig Ekman-Kyrning o hans söner att antaga namnet Kyrning.

Det ovanliga förnamnet tyder på att häradshövdingen i Hölebo, Söd, Simon K (d tidigast 1500) i Näsby, Vårdinge, Sth, åtminstone på mödernet härstammade från den ovan behandlade släkten. 1499 var han en av Södermanlands representanter vid konung Hans son Kristians val till sv tronföljare, o 1500 var han lagmansdomhavande i Södermanland. Han förde ett halvt svin i vapnet, medan den ovan behandlade släkten fört en balk eller ginbalk, belagd med två eller tre spärrar. Sonen, häradshövdingen i Åker, Söd, Mats K (d omkr 1570) kom genom äktenskap med en dtr till Erik Kuse (bd 21) i besittning av Almby i Jäder, Söd, som blev sätesgård såväl för honom som för hans son häradshövningen i Daga, Söd, Erik K (d 1599), i litteraturen sedan 1700-talet med orätt identifierad med sekreteraren Erik Matsson (bd 14, s 331). Erik K:s son Anders K (d 1639) deltog i Gustav II Adolfs polska krig o i trettioåriga kriget o dog som överste för Västerbottens regemente o kommendant i Greifswald. Hans bror, kapten Carl K (d 1641), o dennes änka bortbytte Almby o Norrby i Jäder till Axel Oxenstierna mot Lindö i Tenala, Nylands län. Släktens sista generationer kom därigenom att i allmänhet bli bosatta i Finland. Den utdog under 1700-talets förra hälft. En oxenstiernsk arkivförteckning från 1677 i Registratur-Book i Tidöarkivet, vol 1, RA, innehåller regester av nu sannolikt ej längre bevarade brev ur dess o Erik Kuses arkiv.

Utan påvisbart samband med ovannämnda personer var häradshövdingen i Vista, Jönk, Birger K (d tidigast 1484) på Hövik vid Gränna o hans bror Ture K (d tidigast 1470). Den senare förekommer i värendsfrälsets brev om anslutning till valet av Kristian I:s äldste son till sv tronföljare 1458 o är känd som morfar till riksrådet Axel Matsson (Hällekisätten). Dessa båda bröders far var troligen Peder Birgersson (d tidigast 1425) i Farstorp, Nye, Jönk (Östenson).

Av helt annat ursprung var också den förste biskopen i Härnösands stift, Olof Kiörning (1704—78), vars farfar torde ha tagit namn efter sin födelseby Körning i Nordingrå, Vnl. Hans barn adlades 1751 med namnet von Kiörning (i ättartavlorna von Kjörning; släkten utdöd 1832). Från samma by Körning uppges även borgmästaren i Härnösand Mattias Kiörning (1734—87) ha härstammat. Han var rdgm 1760—62, 1765—66, 1769—70 o 1778—79, fick lagmans titel 1779 o var lagman i Ångermanland o Västerbotten från 1784. Dennes son Mattias Kiörning (1769—96) blev borgmästare i Härnösand 1793.

Intet samband har heller kunnat spåras med de skånska medeltidsätterna Kyrning (ibland K). En av dem är främst känd genom riddaren Nils Kyrning (d 1354) i Löddeköpinge, Malm, som var en av skåningarna i det sv riksrådet 1344 o far till den av konung Erik Magnusson (bd 14) fängslade lundaärkebiskopen Jakob Nilsson (d 1361). Till en annan av dessa ätter hörde riksrådet Ture Turessons (Bielke; bd 4, s 153) hustru Ingegerd Körningsdotter (d 1504), stammodern för alla senare medlemmar av släkten Bielke.

Uppgiften, att Dionysius Beurræus (bd 4) o biskop Johannes Nicolais (bd 20) svärfar Harald Eriksson (ej Olsson) i Vällinge, Salem, Sth, skulle ha varit en K, har nyligen visats vara en ren antavlekonstruktion.

 


Svenskt biografiskt lexikon