Per Krafft

1 Krafft, Per, f 16 jan 1724 i Arboga, d 7 nov 1793 i Sthlm, Klara. Föräldrar: handlanden Erik K o Anna Greta Cupp. Inskr vid UU 5 mars 36, elev hos porträttmålaren J H Scheffel i Sthlm 40—43, hos C G Pilo i Khvn 49—55, studier i Paris 55—62, förste hovmålare hos markgreve Fredrik i Bayreuth 17 april 62, prof vid konstakad där 62—64, studieresa till Italien 64—65, åter i Bayreuth 67, hovmålare hos Stanislaus II Poniatowski i Warszawa 20 sept 67—68, verksam i Sthlm från nov 68, erhöll understöd av slottsbyggn: direktionen för arbeten vid Sthlms slott 14 nov 70, prof:s n h o v 25 nov 73. — LFrKA 73.

G 75 m Maria Vilhelmina Ekebom, f 49 trol i Sthlm, d 6 maj 20 på Vadstena hospital, dtr till häradsh Jakob E o Judit Maria Sadelin.

Vid 10 års ålder blev K faderlös men bereddes dock tillfälle att studera i Uppsala, där han 1736 finns inskriven i Västmanland-Dala nations matrikel med anteckningen: "artem pictoream exercet". Sina konstnärliga studier fortsatte han 40 i Sthlm hos porträttmålaren J H Scheffel. Troligen har han även besökt ritarakademin, där utom Scheffel även O Arenius kan ha varit hans lärare.

K framträdde från 44 som porträttmålare, o hans ungdomsverk visar ett starkt beroende av Scheffels konst som t ex i rokokoporträttet av Eva Eleonora Leijonhufvud som herdinna 48 (enskild ägo). I andra arbeten kan även intryck av Arenius påvisas. Sin fortsatta utbildning fick han från omkr 49 i Khvn som G G Pilos förste sv elev. Han övergick nu till att såväl i komposition som ljusbehandling o färg nära ansluta sig till dennes stil. Fullt klar är denna utveckling 52 i det porträtt han målade av den danske kulturfrämjaren greve Otto Thott (Skabersjö). Thott beställde sedan av K en serie släktporträtt för sitt slott Gauno på Själland, av vilka minst 174 ännu finns kvar, alla utförda i klar tidskaraktär. Uppdraget utökades sedan till att omfatta en serie kända franska personligheter, såväl samtida som historiska. För att fullgöra detta uppdrag reste K 55 till Tyskland o Paris; av serien torde 110 målningar finnas kvar på Gauno.

För K:s egen utveckling blev vistelsen i Paris av stor betydelse. Han fick där arbeta under A Roslins ledning o lärde sig dennes fasta form, eleganta färggivning och fina stoffskildring. Bland andra målare, som han studerat o tagit intryck av, må nämnas Boucher, L M Vanloo, Lépicié, Chardin o Greuze. K kom därefter att arbeta efter två linjer, den ena med representationsporträtt i anslutning till Roslin, som t ex porträttet av greve Nils Bonde 57 (Bosjökloster), den andra med genreartat borgerliga bilder anknytande till Greuze o Chardin, som läsande pojke 62 (NM).

K lämnade i sept 62 Paris, sedan han genom Roslins förord utnämnts till förste hovmålare hos markgreve Fredrik av Bayreuth o till prof vid dennes konstakademi. I sin Roslinpåverkade stil målade K här bl a ett porträtt av markgrevens dotter Elisabet Fredrika Sofia 62 (NM). Redan 63 avled emellertid markgreven, o akademin upplöstes. K företog då en resa till Italien, där han besökte Bologna, Rom o Florens o kopierade gamla mästare. Efter återkomsten till Bayreuth utnämndes han sept 67 till hovmålare hos Stanislaus II Poniatowski i Warszawa. K målade åtskilliga porträtt i Polen, bl a en knäbild av kungen själv (Nat:mus, Warszawa).

Två år efter sin återkomst till Sthlm erhöll K ett årligt understöd på 1 000 dlr smt av slottsbyggnadsdirektionen med skyldighet att utföra arbeten vid k slottet. Han fick 72 tillsammans med L Pasch d y uppdraget att utsmycka rådssalen i slottet med porträtt i helfigur av sv kungar, men om arbetet fullbordats är ej känt. I samband med att K valts till ledamot av FrKA anhöll han hos Gustav III om professors titel, som beviljades nov 73. Att han inlämnat sin ansökan direkt till kungen o inte genom FrKA upptogs mycket illa av denna o torde vara orsaken till att K aldrig blev lärare där.

Vid sin hemkomst rönte K uppmärksamhet i alla kretsar, även om han inte i samma utsträckning som sin tidigare kamrat i Khvn o Paris Pasch d y anlitades av hovet o den högsta aristokratin. Ännu framstår intrycken från Roslin tydligt som i porträtten av bruksägaren A L Levin o hans maka (tidigare Muskö). Men snart får hans porträtt en mer nationell karaktär, rokokon får vika för en tilltagande realism, samtidigt som hans stil tekniskt undergår en stark förenkling, dock utan att han ger avkall på färgen. Ett gott exempel på hans stil är helfigursporträttet av talmannen i bondeståndet 78 Anders Mattsson (Gripsholm). K:s styrka ligger nu i framhävandet av modellernas individuella drag, o det har framhållits, hur hans porträtt speglar den gustavianska vardagen, såsom i självporträttet (FrKA) o porträttet av makan (NM). Under hans sista år framträder ibland en torr schablonmässighet i utförandet. Ett av hans sista arbeten är det väl karaktäriserade porträttet av C C Gjörwell 93 (Norrköpings mus).

I några genreartade porträtt, i vilka intrycken från Chardin o Greuze lever kvar, har K givit några av sina bästa bilder, vare sig det gäller målningar av gamla gummor eller barnporträtt som dubbelbilden av de egna barnen Per o Vilhelmina 83 (FrKA). Flera gånger fick han också måla kronprins Gustav Adolf, första gången när denne var 7 år (Gripsholm). Mera sällan målade han genremässigt hållna mansporträtt, som det av C M Bellman i skjortärmarna spelande cittra 79 (Gripsholm). — K var nästan uteslutande porträttmålare, men 70 målade han en altartavla med Kristus på korset o den sörjande Maria Magdalena för Muskö kapell.

K levde ett stilla o borgerligt liv o betecknas i en dagboksanteckning (av Christina Juliana Wargentin) som "en artig o hederlig man". Brukspatron C D Buren skriver i sin dagbok 93, att K vid sin bortgång var 69 år gammal "men till utseendet blott 50 å 60 år". Han dog av slaganfall o lämnade familjen i små omständigheter. — K:s båda barn hade ärvt hans konstnärliga anlag. Dottern Maria Vilhelmina K (1778—1828), g Noréns, var miniatyrmålare o kopist.