Hallman, släkter

Hallman, släkter.

1 Kh David Francisci (d 1659) i Hardemo (Ör) hade flera söner, vilka antog namnet H efter sockennamnets dialektform »Hallme». En av dem var lagläsaren i Närke Frans Davidsson H (levde 1653). En annan, Daniel H (1624–1702), efterträdde fadern som kh i Hardemo.

En tredje son, Johan H (d 1681, ej 1689) var sin bror Daniels »compastor» i Hardemo men kom i tvist med denne o ålades av domkapitlet att flytta till sitt hemman Skogsberg i Hardemo som broderns kaplan. Han blev farfar till domprosten i Strängnäs Daniel H (1722–83). Denne blev magister i Åbo 1748 (ej 1749) o kom som informator för kammarherre H J Hildebrands söner att göra resor i Sverige o Norge samt 1754–57 – i samband med att Hildebrand blev sv envoyé i Madrid – genom Danmark, Tyskland, Frankrike o Spanien, där han en tid tjänstgjorde som legationspredikant. Ett stort antal resebrev av honom 1753 till åtskilliga personer (delvis fingerade) finns i avskr i M 245, KB, o hans brev till Linné 1753–57 är tryckta i Bref o skrifvelser af o till Carl v Linné, 6 (1912), s 296–435. Han blev 1757 teol dr i Rostock, 1760 kh i Dunker (Söd) o 1769 domprost. Från hans farbror kh Samuel H (1663–1732) i Lännäs (Ör) härstammar en lång rad präster i Strängnäs stift. En sonson till honom var prosten Lars Johan H (1743–1829) i Tumbo (Söd). Han blev farfarsfar till Knut Otto Theodor H (1848–1910), som var redaktör för Norrbottens-Kuriren 1878–84 o utgivare av tidningen Malmberget 1884–97. En bror till Lars Johan H blev farfar till bleckslagaren, sedermera bokhandlaren i Uddevalla Johan Fredrik H (1808–73), som 1838 övertog den bokhandel, som ännu äger bestånd under hans namn. Han grundade ett lånebibliotek o var även verksam på många andra områden i sin stad, bl a som ledamot av stadsfullmäktige 1863–67 o 1869–70.

En fjärde son till David Francisci, kh Samuel H (1633–1709) i Götlunda (Ör), blev farfar till kh Lars H (1711–62) i Blacksta (Söd), som skrev Det gamla o nya Strengnäs (tr 1853) o Blacksta o Wassbro soknar (tr 1917), o till kh Johan Göstaf H (H 1) i Hedvig Eleonora församling i Sthlm. Söner till den sistnämnde var livmedicus Johan Gustaf H (H 2) o skalden Carl Israel H (H 3). Den förres son Johan Gustaf H (1769–1814) blev med dr 1788, tjänstgörande livmedicus 1792 o chef för fältläkarekåren 1808–10. Hans son, översten o porträttmålaren Gustaf Hieronymus Habacuc H (1800–65) blev far till porträttmålaren Philippus H (1830–56).

2 Klockaren i Godegård (Ög) Johan H (d 1755 vid 65 års ålder) uppges (Setterdahl) ha varit son till den ovannämnde compastorn i Hardemo Johan H, vilket är kronologiskt omöjligt, om dödbokens uppgift angående hans ålder är riktig. Hans son kh i Regna (Ög) Sven H (1714–76) blev far till magistratssekreteraren o porträttmålaren Magnus H (1745–1822) i Norrköping. Dennes brorson rådmannen i Vadstena Johan Vilhelm H (1808–64) blev farfar till amanuensen vid Gbgs stadsbibliotek fil kand Maria Johanna H (1870–1942), som var den första kvinnliga studenten vid Östgöta nation i Uppsala. Hennes bror Per Olof H (1869–1941) var docent i stadsanläggnings-konstens formlära vid KTH 1897–1934, blev arkitekt i Sthlms stads byggnadsnämnd 1903 o var 1922–27 stadsplanedirektör där. Per H var en av de första förespråkarna för de nya stadsbyggnadsidéer som vände sig mot renässansens regelbundet inrutade stadsplan och verkade för en friare, pittoresk bebyggelse i anslutning till den ursprungliga terrängen. I Sthlm planerade han bl a Lärkstaden. Han var även verksam vid planeringen av ett stort antal andra städer o samhällen. Han har kallats »stenstadens förnyare» (T Paulsson i Den glömda staden, 1959).