Hermansson, von, Hermansson, släkt

von Hermansson (urspr Hermansson), släkt, härstammande från rådmannen Herman Persson (d 1676) i Vadstena. Hans son vax- o fackelmakaren Herman H (1622–1705) i Sthlm blev far till handlanden Erik H (1670–1719) i Riga, fänriken Petter Flitz f 1671) i Holland, flera hantverkare i Sthlm o Johan H (1679–1737), som i ungdomen kallade sig Bijbärg. Den sistnämnde blev, ehuru han ej var magister, juris adjunkt i Uppsala 1707, juris naturæ et moralium professor i Lund 1715 o professor skytteanus i Uppsala 1717. J H fick anseende som en av tidens förnämsta latinska vältalare o var mycket produktiv som författare av akademiska avhandlingar i skilda ämnen. Ang hans undervisning se under H 1 nedan.

I sitt äktenskap med en dtr till ärkebiskop Matthias Steuchius blev han far till flera barn, som 1744 adlades med namnet v H. Döttrama blev gifta med professorerna N Rosén v Rosenstein o dennes bror E Rosenblad samt biskoparna J Serenius o O Kiörning. Bland sönerna var presidenten Matthias v H (H 1) o generalmajoren Johan v H (H 2).

Den förre blev 1762 friherre o 1771 greve. Hans sonson löjtnant Carl Johan v H (1795–1871) kom i besittning av fideikommisset Farna bruk i Gunnilbo (Vm) med Bockhammars bruk i samma sn 1833 efter sin svågers död o en uppseendeväckande process samt av Frötuna bruk i Glanshammar (Ör) 1846 efter sin svärmors död. Han blev känd som en av representationsreformens ivrigaste motståndare på riksdagen 1865–66. Hans son löjtnant Carl Fredrik v H (1827–1906) köpte 1873 Virsbo bruk i Ramnäs (Vm) men gick i konkurs 1891. Med honom utdog släkten på manssidan.