Herweg, släkt

Herweg [Herveg, Herwegh, Herweghr, Herwech, Herweig), släkt, enligt obestyrkt uppgift ursprungligen av gammal skotsk adel (Fryxell).

Handelsmannen Jakob H (d 1641) flydde 1615 från Lübeck undan sina kreditorer först till Lüneburg o sedan »blott och naken» till Gbg. Där nämnes han som vågmästare 1621, arrenderade stadsvågen 1624—27 o blev ägare av tre hus. Son (Almquist, 1, s 323) till honom var kryddkrämaren, sedermera bryggaren o packhusmästaren Adam H (d omkr 1670) i Gbg. Ovisst är sambandet mellan dem o den i Gbg också verksamme handelsmannen Jörgen H (d 1667) samt Jakob H (d 1690). Den senare var riksdagsman 1678, en av de fyra åldermännen i Gbgs handelsgille från 1681, rådman från 1684 o kassaförvaltare i Gbgs hospital från 1687. Barn (Gbgs drätselkammares räkenskapsbok 1690, f 310) till Jakob H var handelsmannen Johan H (d 1729) i Gbg o Sara H (1651—1727), som i äktenskap med rådmannen Nils Persson Sahlgren blev mor till den kände gbgsköpmannen Niclas Sahlgren.

Adam H uppges (Fryxell) ha varit bror till borgaren Jakob H (levde 1656) i Filipstad, vilken förekommer i mantalslängderna där från 1645 o möjligen är identisk med den ovannämnde rådmannen i Gbg, särskilt som han uppges (Fryxell) ha haft en son Johan. Han blev far (Färnebo dombok 26—30 sept 1682, GLA; Karlstads hm, 3, s 14) till rådmannen Henrik H (1645—1711) i Filipstad. Denne köpte 1691—93 övre hammaren i Munkfors samt mellanhammaren o hälften av övre hammaren i Ransäter. Sina andelar i Ransäter bortbytte han 1694 mot övre hammaren i Mölnbacka i Nedre Ullerud. Hans son Sven H (1682—1716) kom genom äktenskap med en dtr till Uddeholmsverkens grundare Johan Karlström i besittning av herrgården Risberg i Norra Råda (nu Hagfors) o hyttan Hedenskog i Brattfors. En annan son, Leonard H (f 1688; d 1765, ej 1764), kom genom ingifte i släkten Gyllenspetz i besittning av säteriet Västsjö i övre Ullerud, o dennes son Carl Henrik H (1714—71) kom genom äktenskap med en kusin av samma släkt i besittning av Högfors bruk i Gräsmark, som ärvdes av sonen löjtnant Per Leonard H (1740—1808). En tredje son till Henrik H, handelsmannen Adam H (f 1693; levde 1750) i Filipstad, blev far till Olof Herwech (f 1718, ej 1719; d 1798), som blev docent i filosofi i Uppsala 1751 o adjunkt i teoretisk filosofi där 1765.

Ytterligare en son till Henrik H var lektorn i logik o etik Gustaf Herwegh (1686—1721) i Karlstad, som var riksdagsman 1719 o 1720. I äktenskap med en faster till Daniel Tilas blev han far till Daniel Herweghr (1720—87). Denne var ursprungligen språkman o lärjunge till J Ihre. Han blev 1746 magister i Uppsala. Efter skoltjänst i Falun o Västerås blev han 1758 lektor i grekiska i Västerås o 1765 domprost där. H, som var hatt, utnämndes 1771 med förbigående av flera mössor till kh i Sthlms storkyrkoförsamling. 1773 blev H den förste biskopen i Karlstad (tilltr 1775) samt ledamot av bibelkommissionen, i vilken han biträdde J Floderus (bd 16) vid revideringen av översättningen av Nya testamentet. 1775 o 1786 var han uppförd på förslag till ärkebiskop. Redan före sin biskopsutnämning hade H varit riksdagsman 1769—70 o 1771—72. Liksom sin svärson Johan v Engeström var han bland de främsta i oppositionen mot Gustav III på 1786 års riksdag. H:s ordbok över västmanlandsmålet (Idioticon westmannicum) publicerades 1925 efter ms i Västerås SB. Där finns även delar av hans samlingar till Västerås stifts historia, som kom att bli grunden för det herdaminne som J F Muncktell utgav. Språkvetenskapliga ms av H är också bevarade i Engeströmska saml i KB o i VHAA. Brorson till honom var porslinsmålaren, sedermera tapetfabrikören Carl Herweghr (1744—80) i Sthlm, som blev far till tapetmålaren Carl Ulrik Herweghr (f 1780, ej 1779; d 1819) i Sthlm.