Geisler, släkt

Geisler (ibland Geissler), släkt, härstammande (Biographica, RA) från den lutherskekyrkoherden Tobias G (d 1616) i Oberullersdorf (Sachsen), som blev far till sekreteraren Tobias G (levde ännu 1664) i Militsch (Schlesien). Av dennes söner uppges Johan: Tobias G (1624–59) ha gått i sv tjänst under trettioåriga kriget. Han var 1657–58-sekreterare vid livländska fältkansliet o kallas i sin gravskrift »archidicasterii regii in Livonia assessor».

En annan son, Christian G (1629–87), flyttade 1656 på grund av religionsförföljelse från Breslau till Amsterdam, varifrån han för en handelsfirmas räkning gjorde resor till Tyskland, Danmark o Sverige. 1663 bosatte han sig i Sthlm, där han började egen handelsverksamhet. Sedan sthlmsborgaren Peter Bohm, som grundat ett bleckbruk vid Garphyttan i Tysslinge (Ör), kommit på obestånd (jfr bd 16, s 650) o 1668 dött, var G en av de kreditorer som övertog detta bruk. Han överlevde de övriga kreditorerna. o kom därför att sköta brukets löpande affärer. G:s ställning som brukets direktor bekräftades i ett k konfirmationsbrev 1678 på dess privilegier.

En av hans söner, markscheidern Johan Tobias G (se nedan), blev far till markscheidern Erik G (1720–73). Denne skötte från 1740-talets slut i praktiken markscheidertjänsten vid Falu gruva o blev 1755 dess ordinarie innehavare. Han var en skicklig yrkesman o fullbordade 1753 en ny karta över Stora Kopparberget, som under ett halvt sekel kom att dagligen användas i arbetet där. Han har också efterlämnat teckningar (nu i UUB) och gjort dialektuppteckningar åt J Ihre, bl a från Mora o Älvdalen. G var en älskvärd sällskapsmänniska o hade ärvt faderns vittra o estetiska begåvning. Han ordnade Bergslagets fester, spelade flera instrument, hade en »skön samling» italienska sångstycken o skrev en gruvvisa efter musik av Pergolesi. 1771 blev han ledamot av Utile dulci o av VA, i vars handlingar 1774 hans beskrivning av en perspektivritningsmaskin publicerades. 1772 reste han utrikes som guvernör för kommerserådet A Plomgrens son Carl Anders v Plommenfelt. G dog följande år i Paris efter en längre tids vistelse i England o Skottland. Hans reseanteckningar förvaras i KB. Hans brev från denna resa till J G Gahn (bd 16, s 731) finns i KTH:s bibliotek, Sthlm.

Erik G blev morfar till Erik Gustaf Geijer, vars personlighet i hög grad präglades av det rika arvet från den Geislerska släkten. Hans son Johan Tobias G (1758–1826) var från 1805 bergmästare i Södermanland o Östergötland samt Kalmar o Jönköpings län. Han har ritat flera provkartor, nu i kommerskollegiets gruvkartekontor. Hans son Erik Tobias G (1799–1869) var från 1855 bergmästare i samma distrikt som fadern. Släkten fortlever.

Arkivuppgifter:
Christian G:s egenhänd levernesbeskrivn o brev till honom avskr i Biographica, RA. Anteckn:r om släkten G i J H Gahns saml (X 29, UUB) med anmärkn »förvaras av Erik G». Förlagan är troligen de »anteckningar om släkten G i 29 blad in folio tillhörande kongl kassören Gustaf Tobias G» (en av Erik Tobias G:s söner), som citeras i Jungbeckska saml, KB, o nämnes i brev från denne till G Anrep, KB.