Ida Olena Teresia Falkman (g. Rabenius)

2. Ida Olena Teresia Falkman, g. Rabenius, f. 22 sept. 1849 i Stockholm (Nik.), d. 13 sept. 1928 där (Hedv. El.). Föräldrar: brukspatronen och hövdestillatören Carl Johan Falkman och Sofia Albertina Peterson. Sångstudier för F. Ronconi i S:t Petersburg; konsertsångerska (alt) i Sverige och utlandet.

G. 18 april 1876 i Stockholm (Jak.) m. professorn Olof Mathias Theodor Rabenius, f. 25 aug. 1823 i Uppsala, d. 24 febr. 1892 där.

Olena F. växte upp i S:t Petersburg, där hennes far, den originelle brukspatronen C. J. Falkman, var kejserlig hovdestillatör. Sin musikutbildning fick hon av den kände italienske sångpedagogen Ronconi. Vid 1870-talets mitt framträdde hon i Stockholm som konsertsångerska. Dessförinnan hade hon konserterat i Europa tillsammans med violinisten A. Wilhelmj, vars konst hon varmt beundrade. Han sökte förgäves förmå henne att uppsöka Richard Wagner i Bayreuth. På någon operascen framträdde aldrig Olena F.; hon höll sig till konsertestraden. Med »violinkungen» J. Joachim, som för Olena F. stod som den främste violinmästaren, gjorde hon en konsertresa i Skandinavien. Fredrika Limnell, som i sina brev skildrat Stockholms musikkretsar, berättar, att Olena F. våren 1874 sjöng några Schu-mannsånger »förträffligt till allas jubel». »Hon har en storartad och skön, sällsynt full och välljudande röst och ett sant och ädelt föredrag ... En onämnbar grazia omsvärmar varje hennes rörelse och allt hennes väsende.» En annan högt musikbildad samtida, Helena Nyblom, skildrar i sina minnen Olena F:s »sympatiska person ... Med sin slanka gestalt och de mörka, melankoliska ögonen påminde hon om Runebergs Nadeschda. Sällan har jag hört en röst med en mera bedårande klang, som en mjuk violoncell».

Den uppburna Olena F:s beslut att lämna konstnärslivet för att gifta sig med den 26 år äldre juris professorn i Uppsala Theodor Rabenius väckte stort uppseende i musikkretsar. Rabenius var varmt musikaliskt intresserad, god pianist och universitets inspector musices. Efter sitt giftermål framträdde dock Olena Rabenius även i Uppsala, främst i oratorieverk av Bach, Handel och Mendelssohn, som gåvos under J. A. Josephsons ledning. Denne var familjen Rabenius' intimaste musikvän, och professorskan R. sjöng också gärna Josephsons egna sånger. Hennes repertoar omfattade förutom oratorieverken främst tyska romanser av Schubert, Schumann och Robert Franz samt svenska och norska visor av Geijer, Lindblad, Sjögren, Grieg m. fl. De melankoliska kompositionerna passade henne bäst (Helena Nyblom). Ludvig Norman tillägnade henne musiken till den 1876 komponerade kantaten »Rosa rorans bonitatem». Även när I. E. Hedenblad 1881 efterträtt Josephson som director musices i Uppsala medverkade Olena R. stundom vid konserterna. Vid musik- stunderna i hemmet satt ofta professor Rabenius vid flygeln. Under senare år framträdde hon främst vid välgörenhetskonserter. – Olena F., som var kusin till målaren Severin F. (F. 1), gjorde själv utsökta akvarellmålningar. Hon var även litterärt intresserad. Hennes personlighet är fint skildrad av sonen Olof Rabenius.