Johan (Hans) Brauner

1. Johan (eller Hans) Brauner, före adlandet Braun och Brauner, f. 5 nov. 1668 i Fagerhult, d. 10 juli 1743 i Uppsala. Föräldrar: kyrkoherden i Fagerhult och Kråksmåla, sedermera i Madesjö, prosten Nicolaus Brodderi Bruun eller Braun och Kristina Valleria. Elev i Kalmar skola 1678; student i Uppsala 8 okt. 1685; anträdde en utländsk studieresa 1699. V. bibliotekarie vid Uppsala universitet 12 apr. 1704; protonotarie i justitierevisionsexpeditionen 22 aug. 1706; referendariesekreterare i kansliets finska expedition 8 maj 1708; protokollssekreterare i justitierevisionen 20 mars 1710; censor librorum och K. bibliotekarie 19. febr. 1712; ledamot av kommissionen för anställande av laga rannsakning rörande otillåten handel och seglation på av fienden inkräktade Östersjöhamnar 10 sept.–16 okt. 1714; kansliråd 20 dec. s. å.; adlad 11 apr. 1715; ledamot av kommissionen över baron G. H. von Görtz och generalen greve G. von Dernath samt deras hantlangare 22 dec. 1718–8 maj. 1719; tf. statssekreterare i krigsexpeditionen 29 apr. 1719; en av de deputerade för granskning av kommerskollegiets förslag till pestplakat 20 nov.–7 dec. 1721; deltog i riksdagarna 1723–34 och var därunder ledamot av defensionsdeputationen 1723, bänkman 1726 samt ledamot av deputationen över reduktions- och likvidationsverket 1726 och av protokolls-deputationen 1734; landshövding i Kronobergs län 14 aug. 1727 och i Uppsala län 27 febr. 1729; friherre 5 juli 1731. HedLVS 1728.

Gift 1707 med Margarete Törne, f. 1686 (döpt 8 mars), d. 1754 (begr. 5 juni s. å.), dotter till handelsborgmästaren i Stockholm Nils Hansson Törne.

Om B:s långa vistelse vid universitetet är föga känt. Han framträdde emellertid tidigt och med synnerlig framgång som latinsk poet. Vid universitetets övliga firande av kronprins Karls födelsedag år 1692 höll han en sedermera jämte lyckönskningsverser till författaren av professorerna P. Lagerlöf ooh L. Norrmannus tryckt latinsk oration på vers, och på konung Karl XI:s födelsedag år 1694 var det B., som på riddarhuset i Stockholm föredrog en av honom författad latinsk hyllningsdikt. I den av den utmärkte latinskalden professor Lagerlöf utfärdade inbjudningen till sistnämnda festakt prisas såväl B. som hans dikt, och i professor Norrmannus' 1 dec. 1699 hållna minnestal över den framstående, från Småland härstammande astronomen professor A. Spole uppräknas även B. bland berömda smålänningar och kallas av Norrmannus »nova Siren latina». Redan under studentåren hade B. haft till mecenat Lunds universitets kansler K. rådet greve N. Gyldenstolpe, som ävenledes understödde B: s utländska resa 1699 och följande år. Egendomligt nog förvärvade B. icke någon akademisk grad, men han åtnjöt icke förty stadgat rykte för solid lärdom.

B. erhöll 1704 fullmakt som vice bibliotekarie (under Erik Benzelius d. y.) vid Uppsala universitet. Enligt Klas Annerstedt synes han likväl knappast ha tjänstgjort; enligt egen uppgift åtnjöt han permission för att i utlandet göra sig ytterligare skicklig till fäderneslandets tjänst. Under sina utländska resor gjorde B. så stor gäld, att han sedan allt framgent hade att kämpa med stora ekonomiska svårigheter, och bouppteckningen efter hans död vid sjuttiofem års ålder visade också ringa eller ingen behållning, oaktat han då hade ganska länge innehaft landshövdingtjänst. Det blev nämligen icke på den lärda utan på den civila ämbetsmannabanan, som B. slutligen sökte sin lycka. Efter sex års tjänstgöring inom kansliet blev han 1712 censor librorum. Med denna tjänst var även sysslan som K. bibliotekarie förenad. B. hade därmed för en tid återvänt till, den lärda och vittra verksamhet, till vilken hans utbildning och anlag från början synas ha hänvisat honom. Hans tjänst som chef för K. biblioteket blev dock icke långvarig, om också icke utan alla spår i bibliotekets historia; Magnus von Celse prisar hans kloka inköp samt goda katalogarbeten. Sedan B. efter ett par år (med bibehållande av censorssysslan under åren 1715 och 1716) blivit kansliråd och en tid förestått krigsexpeditionen samt ett par år tjänstgjort som landshövding i Kronobergs län, återvände han 1729 i sistnämnda egenskap till Uppsala. Under sin landshövdingtid i Uppsala sökte han förbättra sina villkor genom att arrendera Ultuna kungsladugård.

B:s namn är för eftervärlden företrädesvis knutet vid hans verksamhet som latinsk skald. Utom de nedan angivna tryckta dikterna anträffar man som alster av hans penna ett antal latinska versifierade karakteristiker till kopparsticksporträtt. B:s versifikation är synnerligen elegant och lättflytande, men hans verser utmärkas mera genom sin formella otadlighet än genom någon högre poetisk originalitet. Som landshövding sökte han i sin mån städse befordra Uppsala universitets och de lärda och vittra studiernas intressen. En dotter till B., Sara Charlotta, blev gift med den berömde språkforskaren professor Johan Ihre, en annan, Hedvig Maria, med vicepresidenten Sten Karl Bielke.