Arnold Messenius

3 Messenius, Arnold, son till M 2 i hans första g, f trol 1629 på Kexholm, Finland, d 22 dec 1651 i Sthlm (M eller M 2 begr omkr 13 febr 1652 där, Maria), 22 år gammal. Kammarpage hos pfalzgreven Karl Gustav 47, hos dennes bror Adolf Johan 49, av Svea hovrätt dömd till döden för högförräderi 20 dec 51. – Ogift.

M tjänstgjorde som kammarpage, först hos Karl Gustav och sedan hos Adolf Johan. Avsikten var att han skulle studera krigskonst på kontinenten på ett stipendium bekostat av Karl Gustav.

Genom den upphettade politiska atmosfären efter 1651 års riksdag, vid vilken fadern spelat en biroll som medhjälpare åt oppositionen mot rådsaristokratin, kom den omogne M på den olyckliga idén att i en anonym pamflett i versform, som inte bevarats åt eftervärlden, varna Karl Gustav för en sammansvärjning mellan rikskanslern Axel Oxenstierna, fältherren Jakob De la Gardie och dennes son Magnus Gabriel De la Gardie, syftande till att utesluta det pfalziska huset från tronföljden.

Skriften innehöll också ett gravt angrepp på drottning Kristina för hennes gynnande av aristokratin. Riksrådet Bengt Skytte lovordades däremot. Pfalzgreven uppmanades i skriften att tillgripa makten genom en militärkupp och med våld genomdriva en kraftig reduktion. Karl Gustav, som anade skriftens ursprung, vidarebefordrade den till drottningen, samtidigt som han skickade en varning till M:s far. Klara spår band M till pamfletten.

M häktades omgående och erkände att han drivits till åtgärden av rädsla för den fara han ansåg hota fäderneslandet. I den i forcerad takt genomdrivna rättegången indrogs också fadern, som fällde tillräckligt många oförsiktiga och högförrädiska yttranden för att bli dömd som delaktig i skriften. Den "Messeniska sammansvärjningen", som skakade särskilt Bengt Skyttes ställning, torde dock inte ha existerat i verkligheten. M dömdes till döden den 20 dec 1651 och avrättades genom halshuggning två dagar senare.