Noordenhielm, släkt

Noordenhielm, släkt härstammande från borgmästaren i Norrköping Nils Andersson (d 1655), som 1602 inskrevs vid UU och då uppgavs vara från Norrköping. Uppgiften (Marks v Würtenberg) att han kom från Vinnerstad, Ög, har inte kunnat styrkas. N handlade i stor skala med järn som han köpte upp från Östergötlands bergsmän.

Hans son Anders (Andreas) Nilsson Norcopensis (1633–94) inskrevs 1650 vid UU och blev 1658 lärare för den blivande generalguvernören och fältmarskalken Nils Bielke (bd 4). Tillsammans med denne företog N 1661–63 en studieresa till bl a Paris, vilken han skildrat i en omfångsrik resedagbok (E 8938). 1667 utnämndes han till professor i praktisk filosofi vid UU men erhöll tillstånd att ånyo genomföra en peregrination, denna gång som lärare för sedermera översten Gustaf Krus (bd 21, s 646). På resan besöktes bl a Frankrike, Tyskland och Italien. Medan N var utomlands fick en annan hans professur, men han kunde 1672 i stället tillträda professuren i latinsk vältalighet.

Under sina 14 år som professor presiderade N vid inte mindre än 88 disputationer. Hans föreläsningar behandlade det på den tiden gängse urvalet klassiska författare; utöver Aristoteles' och Ciceros retoriska arbeten föreläste han över de historiska författarna Caesar, Sallustius, Livius och Suetonius. N var en av sin tids och sitt lands främsta latinister; han kan kallas en förelöpare för den sv latinitetens guldålder på 1700-talet. Hans största verk är översättningen av de två första delarna av O Rudbecks Atlantica (1679–89) till "ett synnerligen elegant och korrekt latin" (Nelson).

I det akademiska konsistoriet stödde N sin vän O Rudbeck i dennes dispyter med konsistoriets majoritet, t ex i affären rörande boktryckaren H Curio (bd 9).

1686 utsågs N till den blivande kung Karl XII:s preceptor och följande år blev han kansliråd och sekreterare samt adlades N. Bekanta är hans skriftliga dialoger med den kunglige lärjungen, i vilka N "inpräntar uppriktighet och mod, barmhärtighet, vänskap och andra goda egenskaper genom att själv tyckas försvara motsatta grundsatser" (Carlquist).

N var far till lagmannen i Norrköpings län kammarrådet Nils N (1674–1724) och v presidenten i Svea hovrätt Jöns N (1676–1743), som vid hattarnas rekonstruktion av rådet 1739 var föreslagen till riksråd. I ett memorial till ständerna avböjde han det höga ämbetet och föreslog att någon annan skulle föras upp på hans förslagsrum. Nils' och Jöns' brorson, assessorn i Svea hovrätt Wilhelm N (1727–77) drev i tjänsten religionsåtalet mot den herrnhutiske kyrkoherden och hattsympatisören A C Rutström, som dömdes 1765. N var mössa och redigerade riksdagstidningarna vid 1765/66 års riksdag.

Släkten dog ut 1825 med en sonson till Jöns N.