Naumann, släkt

Naumann, släkt, enligt uppgift (Örnberg) härstammande från slaktaren Christian N (d före 1716) i Halle, vars son slaktaren Christopher N (f 1689) i Stralsund skall ha varit far till snickaren Jacob Christopher N (1727—98) i Malmö. Den sistnämndes son snickareåldermannen Johannes N (1762—1825) i Malmö var far till Carl Fredrik N (1816-92). Denne blev i Lund fil dr 1841, med kand 1844, med lic och docent i teoretisk medicin och rättsmedicin 1847, med dr 1848 och adjunkt i anatomi och prosektor 1849 samt var 1852 (tf från 1848) -81 professor i anatomi där. Hans författarskap var inte särskilt omfattande. Förutom doktorsavhandlingen om klippgrävlingar kan nämnas en prisbelönt uppsats om de främre extremiteternas byggnad hos fladdermöss 1850 samt smärre skrifter om struphuvudets byggnad hos människan 1851 och om missfoster 1865. N:s verksamhet som lärare anses ha bidragit till att anatomin fick en betydligt bättre och säkrare ställning vid universitetet än tidigare, och han bidrog verksamt till förkovran av de av professor Arvid Florman (bd 16) donerade anatomiska samlingarna, särskilt i fråga om den osteologiska avdelningen. Han var en av de elva ledamöterna i 1874 års kommitté för omarbetning av universitetens statuter. N:s anteckningar under utrikes resor 1861 och 1862 finns i LUB. Han var gift med sin mosters dotterdotter Sophia Mathilda N, f Jönsson (1827—89), som under pseudonymen Sorella skrev novellsamlingarna Ur grannskapets krönika (1872) och Nya blad ur grannskapets krönika (1881).

Hans äldre bror professorn och justitierådet Christian N (N 1) var i äktenskap med en dotter till den religiöst och filantropiskt verksamme köpmannen Gustaf Theodor Keyser (bd 21) far till överläkaren Gustaf (Gösta) N (N 2). Denne var i äktenskap med en dotterdotter till statsrådet Anders Peter Sandströmer (jfr bd 25, s 776) far till Carl Erik N (1882–1927). Erik N blev i Gbg fil kand 1905, fil lic 1908 och fil dr 1911 på avhandlingen Om sekreta utskottet under den tidigare frihetstiden 1719–1734. 1909 hade han anställts i RA, där han blev andre arkivarie 1917, förste arkivarie 1921 och tf arkivråd 1926. N var sekreterare i den 1917 tillsatta kommittén rörande frågan om ordnande av de under kammarkollegium lydande arkivens ställning inom det offentliga arkivväsendet, och som bilaga till dess 1919 tryckta betänkande publicerades av riksarkivarien Sam Clason (bd 8) och N utarbetade Anteckningar rörande KA:s historia och nuvarande innehåll. Bland hans övriga smärre skrifter kan nämnas uppsatsen Om centralförvaltningen under Karl XII:s tid (Karl XII. Till 200-årsdagen av hans död, 1918) och ett par studier med anknytning till hans ordningsarbeten i RA. N verkade även som urkundsutgivare och utarbetade personregistret till AdRP from år 1719, 1–18 (1929). 1919 hade N blivit ledamot av redaktionskommittén för SBL. Hans efterlämnade anteckningar finns dels i RA:s ämbetsarkiv F V: 16–17, dels i E 6928–6955, RA.

N 1:s och Carl Fredrik N:s äldre bror spegelfabrikören Johannes N (1803–66) i Borås var far till provinsialläkaren Johan Leonard N (1850–1905) i Jönköping, vars hustru var dotter till universitetsbibliotekarien i Lund Edward Berling (bd 3) och dotterdotter till zoologen, geologen och arkeologen professor Sven Nilsson. Son till dem var professor Einar Christian Leonard N (N 3).

Utan påvisbart genealogiskt samband med ovanstående släkt och med varandra var tonsättaren Johann Gottlieb N (se ovan) och den i Dresden födde och till Sverige 1906 inflyttade kapellmästaren Jean N (1887–1965) i Malmö, bekant som musikpedagog och tonsättare. Son till den senare är dirigenten och tonsättaren Siegfried N (f 1919).