Frank H Martin

5 Martin, Frank Hugo, brorson till M 4, f 30 dec 1885 i Sthlm, Hedv El, d 28 aug 1962 i Danderyd, Sth. Föräldrar: generaldirektören Hugo Wilhelm M o Hilda Fredrika Rydberg. Mogenhetsex vid Norra reallärov i Sthlm 18 maj 04, volontär vid Livreg:s dragoner 26 maj 04, elev vid krigsskolan 05–06, officersex 30 nov 06, underlöjtn på stat vid nämnda reg 14 dec 06, elev vid ridskolan på Strömsholm 07–08, löjtn av 2 kl vid Livreg:s dragoner 22 jan 09, elev vid krigshögsk 11–13, vid andra årets lärokurs på Strömsholm 14–15, extra adjutant i västra arméfördeln:s stab 4 aug–10 nov 14, 25 sept–16 nov 15 o sept 16, löjtn av 1 kl vid Livreg:s dragoner 19 mars 15, adjutant o lär i krigsvetensk vid ridskolan på Strömsholm 16 nov 15–1 sept 19, medarb i SvD 20–24 o 28–40, led av styr för Sthlms kapplöpn:sällsk 20–34, sekr där 20–27, led av Jockeyklubbens arbetsutsk 20–31, av styr för Sv ridsportens centralförb 21–41, ryttmästare av 2 kl vid Livreg:s dragoner 13 maj 21, chef för tredje skvadronen där 16 juni 21, kommenderad till ridskolan i Saumur, Frankrike, febr–mars 23, ryttmästare av 1 kl vid Livreg:s dragoner 31 okt 24, på övergångsstat jan 28–35, adjutant o pressofficer vid Sv frivilligkåren i Finland 40, chef för pressdetaljen i andra armékårens stab april–sept 40, arvodesanställd vid försvarsstabens pressavd 11 sept 44–31 mars 46.

G 2 okt 1909 i Sthlm, Osc, m frih Eva Anna Louise af Ugglas, f 26 nov 1885 i Forsmark, Sth, d 22 maj 1966 i Danderyd, dtr till byråingenjören greve Samuel Gustaf Ludvig af U o grev Eva Elisabeth v Hermansson.

Efter genomgången krigshögskola blev Frank M inte antagen till aspiranttjänstgöring vid generalstaben. Av kursens 25 elever uttogs 12 aspiranter; M placerades som nr 13. Detta var troligen en stor besvikelse för honom med tanke på den avgörande betydelse en sådan tjänstgöring ofta haft för den fortsatta militära karriären. Nu fick hans fortsatta yrkesliv en annan inriktning; de följande årens erfarenheter och kontakter kom att bestämma hans kommande verksamhetsområden – ridsporten och skriftställarskapet.

Året efter genomgången krigshögskola var M andraårselev vid ridskolan på Strömsholm. Han fick där en gedigen utbildning, som var till stor nytta för karriären som tävlingsryttare och för den framtida verksamheten som ridsportskribent. Lika betydelsefull var den nära kontakt han fick med ridskolans chef, sedermera generalen Ernst Linder (bd 23). Vänskapen kom att betyda mycket för honom både på det personliga planet och i tjänsten. När M 1915 kom som adjutant till ridskolan hade Linder sedan några månader efterträtts av Nils Fischerström (bd 16, s 74). Det är emellertid sannolikt att Linder medverkat till M:s utnämning. – I sitt författarskap för hästsportens främjande understöddes M av Linder. I ett brev till denne tackade M "för materiell hjälp och andligt stöd vid utförandet av arbetet" (4 juli 1938).

Under M:s år på ridskolan firades dess 50-årsjubileum bl a med en stor minnesskrift. Redaktör var skolchefen, men M var den främste medarbetaren. För M blev detta inledningen till en omfattande verksamhet som hästsportskribent i dagspressen och som initiativtagare till och medarbetare i olika arbeten om hästar och hästsport. Hans författarskap utmärks av stor sakkunskap. Det har om M sagts att han på detta område inte haft någon motsvarighet inom sv journalistik. – M var själv en skicklig tävlingsryttare med många segrar på sin meritlista. Han ingick bl a i det sv laget i hoppning vid olympiska spelen i Antwerpen 1920.

Rysslands angrepp på Finland 30 nov 1939 grep M djupt. Han var med vid stiftandet av Samfundet Nordens frihet 9 dec s å och kom att tillhöra dettas inre krets. Han deltog regelbundet och aktivt i sammankomsterna och satt med i tidningens redaktionsutskott. Han medverkade även med artiklar. När det gällde militär hjälp till Finland, engagerade sig M i första hand för frivilligkårens utveckling. Vid samfundets diskussion om militär undsättning 8 jan 1940 bad han till protokollet få anteckna som sin åsikt att ingen större intervention vore möjlig förrän frivilligkåren först kommit till stånd: för denna borde man i första hand arbeta. Man skulle ta vara på stämningen ute i landet. Att försöka påverka regering och riksdag ansåg han vara ganska lönlöst. – 19 jan 1940 anslöt sig M till frivilligkåren och utsågs på kårchefen Linders önskan till dennes adjutant. Stabschefen vid kåren, C A Ehrensvärd, har vittnat om den stora nytta M gjorde som adjutant och som pressofficer. – M drabbades fö av en personlig tragedi under vinterkriget, då en av hans söner, som var flygare, omkom.

När Ehrensvärd efter hemkomsten från Finland som stabschef för Andra armékåren skulle sätta upp dess operationssektion med officerare bl a från frivilligkåren, valde han M till pressofficer. M redigerade tillsammans med Sven Rinman en särskild tidning, Pressfront, som utgavs en gång i veckan och spreds i stor upplaga till soldaterna. Här publicerades artiklar som skulle stärka motståndsandan. Enligt Ehrensvärd var M högt begåvad och en skarp motståndare till nazismen. – M medverkade även med politiska och kulturella artiklar i den radikalliberala tidningen Nu, i SvD, GHT och i Eskilstuna-Kuriren. Artiklarna skrevs i en proallierad anda och var ofta kritiska mot regeringens "eftergiftspolitik". Genom sin nära vänskap med den brittiske pressattachen i Sthlm, Peter Tennant, var M väl orienterad när det gällde västmakternas verksamhet.

28 april 1941 anhölls M tillsammans med två andra personer som misstänkta för statsfientlig verksamhet. Husrannsakan gjordes hos dem. Med en anonym skrivelse till utrikesminister Christian Günther som grund hade säkerhetschefen och underståthållaren Eric Hallgren handlat utan föregående undersökning. Det visade sig att anklagelserna saknade täckning. Händelsen ledde till att M och övriga anklagade gjorde en JO-anmälan. Åtal väcktes mot Hallgren för oförstånd i ämbetet. Svea hovrätt lämnade åtalet utan bifall. JO och målsägandena anförde dock besvär hos HD och Hallgren dömdes till böter och skadestånd.

Efter kriget fortsatte M sin publicistiska verksamhet och medverkade bl a i Expressen och DN med signerade och osignerade artiklar.