H Johan (John) Lovén

6 Lovén, Henrik Johan (John), kusin till L 4 o L 5, f 31 jan 1840 i Sthlm, Klara, d 12 dec 1924 där, Hedv El. Föräldrar: grosshandl Pehr Magnus L o Amalia Regina Ekström. Inskr vid UU 6 dec 58–ht 59, lantbrukselev 60–63, anställd vid Rönnöfors bruk, Offerdal, Jämtl, 64–65, arrenderade Skällnora kungsgård, Fresta, Sth, 66–72, anställd i familjefirman Loven & Co, Sthlm, 72, deläg o chef där 73–99, led av Sthlms stadsfullmäktige 79–83 o 01–07 (led av drätselnämnden 02–06), av styr för Borgerskapets gubbhus 79-19, ordf där 85-07, led av AK 80–84 o FK 04–06, av styr för Skånes ensk banks kontor i Sthlm 81–10, av handels- o sjöfartsnämnden där 86–03, av styr för Brandförsäkringsab Fenix 88–13, v ordf där 09–13, led av styr för Sthlms gasverk 91–94, av styr för Ångfartygs ab Södra Sverige 93–03, fullm i Sthlms handelskammare 02, led av komm ang disponeringen av Norra Djurgården sept 02–maj 03, av styr för Tanto sockerbruks bolag 04, av kompromissrätten i Sthlm 06, av fondbörskomm 06, sakk led av Sthlms rådhusrätt vid dispaschmål 06, led av styr för Skandinaviska kreditab 10–20.

G 16 maj 1874 i Sthlm, Kat, m Emilie Constance Setterwall, f 10 juli 1849 där, ibid, d 26 maj 1928 där, Hedv El, dtr till grosshandl Jacob Wilhelm S o Emilie Christine Nyblæus.

John L inriktade sig först på lantbruksutbildning och arrenderade i sex år Skällnora kungsgård. Efter att en kort tid ha varit anställd i familjefirman Loven & Co inträdde han emellertid 1873 som delägare och chef där och ledde sedan firman med framgång i 26 år. Den hade grundats av L 1, en farbror till L:s far, och leddes sedan av fadern.

Det bevarade fragmentet av firmans arkiv antyder att den huvudsakligen sysslade med import av kolonialvaror, spannmål (liksom på L 1:s tid) och amerikanskt fläsk samt med export av trävaror, for vilken den hade intressen i Piteå ångsåg. Affärerna synes ha sträckt sig ut över Svealands och Norrlands landsbygd. Firman handlade även med inhemskt betsocker och framstår som storkund hos Landskronaraffinaderiet. L skall ha varit väl insatt i den skånska sockerindustrins utveckling och var personligen bekant med dess ledande man, C Tranchell, som visade stort förtroende för hans omdöme när det gällde näringens ekonomiska och politiska problem. Han var också ledamot i styrelsen för Tanto sockerbruk utanför Sthlm.

Vid L:s inträde i firman bedrev den fortfarande i likhet med andra stockholmska handelshus även rederirörelse och stod som ägare 'till tre segelfartyg och fyra ångare, samtliga ganska nybyggda. Segelfartygen avvecklades under 1870-talet. L satsade efterhand på ångare samt ingick som delägare och meddi-rektör i det av hans svåger Jacob Setterwall 1870 grundade Ångfartygsab Södra Sverige. Dess för tiden förnämliga fartyg sattes in i linjetrafik på rutterna Sthlm–Malmö–Khvn och Sthlm –Gbg–Kristiania med mellanliggande hamnar samt Sthlm–Hfors.

1899 lämnade L firman för att ägna sig åt styrelseuppdrag och allmänna värv. Han hade redan 1881 blivit ledamot av styrelsen för Skånes enskilda banks kontor i Sthlm, där hans insats torde bestått i att sovra krediterna till näringslivet i mellersta och norra Sverige. 1900–10 var han tidvis jourhavande direktör för kontoret. När banken fusionerades med Skandinaviska kreditab, ingick han i dettas styrelse. Han hörde till stiftarna av Brandförsäkringsab Fenix och satt från början i dess styrelse. 1896 var han med i ett konsortium för industriutställningslotteriet, som skulle finansiera följande års Stockholmsutställning, och 1902 deltog han i bildandet av Sthlms handelskammare (fullmäktig under dess första år).

L invaldes i AK vid ett fyllnadsval 1879 och togs 1880 upp på listan för den sk centern, som bestod av de mera moderata frihandlarna, men lämnade kammaren redan 1884. 1904–06 satt han i FK för Sthlm, återigen genom ett fyllnadsval, och sällade sig där politiskt till det s k minoritetspartiet, som också bestod av moderata frihandlare. Hans sakliga och välavvägda motioner och yttranden i kamrarna berörde, förutom tullarna, mest handels- och sjöfartsfrågor med därmed sammanhängande ämnen som banklagstiftning och lotsväsende. I Sthlms stadsfullmäktige, som han tillhörde ett par perioder, yttrade han sig särskilt i hamnfrågor. Han tillhörde bl a stadens handels- och sjöfartsnämnd och styrelsen för gas- och elektricitetsverket. Han intresserade sig speciellt för Borgerskapets gubbhus och var dess ordförande i många år. Vid inrättningens nybygge på Södermalm 1905–07 bidrog han verksamt och bekostade K H Karlssons historik över gubbhuset (1908).