Oscar W Lövgren

Född:1888-08-30 – Nederkalix församling, Norrbottens län
Död:1952-12-21 – Luleå domkyrkoförsamling, Norrbottens län

Industriidkare, Riksdagsledamot, Kommunalpolitiker, Tidningsredaktör, Landshövding, Fiskare


Band 24 (1982-1984), sida 624.

Meriter

Lövgren, Oscar Wilhelm, f 30 aug 1888 i Nederkalix, Nb, d 21 dec 1952 i Luleå. Föräldrar: skomakaren Johannes L o Maria Rydberg. Arbetare vid Nyborgs sågverk, Nb, 96–02, vid Karlsborgs sågverk, Nederkalix, 03–06, sjöman 06–12, sågverks- o massaindustriarbetare vid Karlsborgs sågverk o Kalix sulfatfabrik 13–15 o 18, ordf i Nyborgs arbetarekommun 15–23, ombudsman för Livförsäkn:anst Folket 16–17, led av AK 18–48 (led av bevilln:utsk 24–48, särsk utsk 31, första särsk utsk 40 U o 42), fiskare 19–28, sakk inom processkommissionen sept 19–dec 26, led av komm ang industriell demokrati juni–aug 20, sakk ang ny lagstifta om allmänna vägar på landet sept–okt 22, led av socialdem partistyr 24–48, av 1927 års skogssakk för lappmarken sept 27–mars 31, chefred för Norrländska Socialdemokraten 30–47, led av Norrbottens läns landsting 31–34 o 40–46, av skogsvårdsstyr 32–47, sakk inom skogslagkommissionen juni 35–dec 36, led av styr för Luleå systembolag 38–47, expert inom lappkomm april 39–jan 44, led av styr för Norrbottens järnverks ab från 40, av norrlandskomm dec 40–jan 49, av gruvutredn nov 45–aug 49, av komm ang lagstiftn mot spekulation i vattenkraft april–dec 47, landsh i Norrbottens län från 1 aug 47, ordf i Norrbottens läns arbetsnämnd från 47, i Norrbottens läns hushållmsällsk från 48, i länets lantbruksnämnd från 48.

G 1) 24 maj 1913(–35) i Nederkalix m Johanna (Hanna) Sandberg, f 18 april 1884 där, d 4 dec 1936 där, dtr till bonden Johan OlofS o Josefina Elisabet Söderholm; 2) 21 maj 1935 i Sthlm, Högalid, m Anna Ottilia Johansson, f 30 juni 1885 i Köpings landsförs, d 29 april 1948 i Sthlm, Kungsh, dtr till rättaren Carl Ludvig J o Johanna Sofia Andersson.

Biografi

Oscar (skrev sig O W) L började i mycket unga år arbeta som sågverksarbetare. Senare stiftade han som sjöman bekantskap med olika miljöer världen runt. Han återkom gärna till dessa erfarenheter i tal och skrift. Ofta berättade han minnen från Australien, vars sjömansunion han tillhörde under några år. När han återvände hem, blev han sågverks- och massaindustriarbetare; ett par år verkade han inom Livförsäkringsanstalten Folket och var senare fiskare. Han hade redan tidigare gripits av den framryckande arbetarrörelsen och ägnade nu mycket av sina krafter åt den. Han fick också en rad förtroendeuppdrag, bl a som ordförande i Kalix Nyborgs arbetarekommun och ordförande i Folkets husföreningen i Ytterby.

I partistriderna inom socialdemokratin tog L ställning för vänsterriktningen. Han spelade en betydande roll vid 1917 års socialdemokratiska partikongress. Tillsammans med en annan norrbottning, Ernst Hage, deltog han i förberedelserna för partisprängningen. Norrbottens och Ångermanlands partidistrikt var de enda inom det socialdemokratiska partiet som anslöt sig till det nybildade socialdemokratiska vänsterpartiet.

Som företrädare för det nya partiet valdes L 1917 in i AK. Partiet skakades efter en kort tid av inre motsättningar. Tillsammans med bl a Ivar Vennerström, Fabian Månsson och Hage återvände L snabbt till socialdemokratin. Han följde den kommunistiska politiken med yttersta vaksamhet i både politiska föredrag och artiklar i Norrländska Socialdemokraten. Tidningen hade startats av socialdemokraterna, sedan den gamla tidningen Norrskensflamman tagits över av kommunisterna. Med L som en av de ledande byggdes det på nytt upp en socialdemokratisk rörelse i Norrbotten. Mest känd blev L för de många och hårda diskussioner han utkämpade med olika företrädare för kommunisterna på möten runt om i Norrbotten. Det levde länge kvar en stor bitterhet hos kommunisterna mot L från dessa hårda kampår.

Själv kom L att fortsätta i riksdagen som företrädare för socialdemokratin under mer än 30 riksdagar. Tillsammans med några andra tidigare vänstersocialister valdes han in i den socialdemokratiska partistyrelsen vid 1924 års kongress och stod kvar till och med 1948 års kongress. Så som han blev chefredaktör för Norrländska Socialdemokraten valdes han till ledamot av Norrbottens läns landsting. Tillsammans gav dessa olika uppgifter honom en central ställning i Norrbottens politiska liv. L:s positioner gjorde att han kom att spela en roll även i den rikspolitiska debatten. Han blandade sig gärna in i denna och gav sina ståndpunkter till känna. Hans inlägg i riksdagen sträckte sig över vida fält, och detta gäller givetvis ännu mera hans tidningsledare.

Liksom flera andra norrländska socialdemokratiska politiker företrädde L i försvarsfrågan länge en långtgående nedrustningslinje. Men under intryck av nazismens framryckningar i Europa blev han mycket försvarsvänlig och kritiserades för att vara lika intensiv i sin försvarsvilja som tidigare i sin nedrustningsiver. Denna nya inställning markerade han klart på 1936 års partikongress. Anslaget till hans anförande brukar återges som ett uttryck för det förändrade stämningsläget: "Det är många gamla avrustare som nu är i själsnöd, och jag är en av dem." Tidigt var han inne på tanken att det behövdes en samverkan mellan arbetare och bönder för att klara de ekonomiska problemen och få ett stabilt underlag för en regering och därmed bevara demokratin.

I en debatt i riksdagen våren 1940 framställde L sig själv som en kommunistbekämpare sedan 20 år tillbaka. Han motsatte sig dock ett partiförbud för kommunisterna. Uppgiften att befria riksdagen från dessa borde lämnas över åt de sv valmännen, som redan gallrat ut nazisterna och säkert skulle göra det även med kommunisterna. När man från högerhåll 1941 krävde ett förbud, förklarade han dock på ett partistyrelsesammanträde, att han i valet mellan att spränga samlingsregeringen och ta ett partiförbud, som omfattade endast kommunisterna och Sv socialistisk samling, utan tvekan valde detta förbud. Det hör delvis samman med hans syn på samlingsregeringen, som han i en senare partistyrelsediskussion menade skulle stå kvar så länge kriget varade. Efter den kommunistiska frammarschen vid 1944 års val rekommenderade han strid mot kommunismen.

L:s stora intresse var Norrland och framför allt Norrbotten. Det gällde, inskärpte han ständigt, att ta tillvara dess naturresurser och förbättra människornas villkor. Under sin riksdagstid väckte han en rad motioner med detta syfte, och ännu flitigare skrev han om Norrbotten och dess problem och framtidsmöjligheter. Han satt med i ett flertal utredningar som hade betydelse för utvecklingen där. Han var en av de främsta tillskyndarna till Norrbottens järnverk i Luleå och tillhörde en tid styrelsen för detta. Han ingick i bl a kronotorpsutredningen, lappmarkslagkommittén, lapputredningen och nomadskolekommittén. Som ytterligare exempel kan nämnas att han var skogssakkunnig för lappmarken och ledamot av Norrbottens läns skogsvårdsstyrelse. I landstinget väckte han också motioner om utveckling av näringslivet i Norrbotten.

Genom alla L:s motioner, anföranden och artiklar går en stark tilltro till Norrbottens möjligheter, en kritik av underförsörjningen och bristen på insatser från statens sida, ett krav på ökad förädling och en satsning på industrin. Samtidigt slog han vakt om jakt och fiske för både kustborna vid Bottenviken och samerna i Lappland. Han hade stort intresse för de sistnämnda och framställs ofta som deras särskilde vän, främst efter insatserna inom nomadskolekommittén och sitt stöd av deras rätt att fiska och jaga i Muddus nationalpark.

Det var följdenligt att L 1947 utnämndes till landshövding i Norrbottens län. Han hade då i årtionden slagits för länet. Han fortsatte att göra det som landshövding och fullföljde sina gamla strävanden med utnyttjande av de möjligheter landshövdingeämbetet gav. Hans kunnighet och långa erfarenhet var av stor betydelse. Hans arbete uppskattades också allmänt.

L var en man med stor energi och kraft. Han var färgstark i sin framtoning både hemma i Norrbotten och i riksdagen. Som talare var han dramatisk och kryddade gärna sin framställning med episoder ur den egna erfarenheten, berättade på ett klurigt och målande sätt. Mest karakteristiskt för honom är kanske den oerhörda arbetsamhet han utvecklade för de idéer han omfattade och för den landsända där han var född och kom att verka.

Författare

Hilding Johansson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Sjöfolkets arbetstid. Lag om arbetstiden å sv fartyg jämte kommentarer till ledning för befälhavare o manskap. Sthlm 1919. 32 s. – Nya kommunalskattelagen. En sammanfattning av kommunalskattereformens historik o innebörd ... Ävensom en del mindre skatteförordn ... sammanförda. Sthlm 1921. 142 s, 7 pl (deklarationsblanketter) jämte Supplement till Nya ..., utarb efter de av 1921 års riksdag fattade besluten om ändringar ..., 15 s. (Tills med E Hage.) – Framsteg eller stillestånd? Några reflektioner över demokratins brister samt över politisk o ekonomisk vidskepelse. Eskilstuna 1924. 16 s. (Sverges soc.-demokratiska ungdomsförbund.) – Norrbotten i statistik och bild. Sthlm 1929. 30 s. – Arbetarrörelsen och de arbetslösa. Boden 1934. 15 s. [Ur Norrländska socialdemokraten s å.] – Facklig organisation och planmässig folkförsörjning. Ett allvarsord till Norrlands skogsarbetare. Boden [1934]. 16 s. – Något om sågverksindustrin före sekelskiftet (Norrbotten, Norrbottens läns hembygdsförenings årsbok, 1936, Luleå, s 30–38). – Rättvisa åt Norrbotten. En vidräkning med högerdemagogi o bolsjeviklögner. Boden 1938. 15 s. [Föret.] – Växelverkan (En bok till Karl Hovberg ..., Malmö 1943, 4:o, s 156-158). – Svar på förtal. En vidräkning med kommunisterna. Boden [1944]. 29 s. – Socialiseringsfrågan och Norrbotten. Ett efter-krigsproblem (Tiden, årg 37, 1945, Sthlm, s 329-333). – Bidr i bl a Fackföreningsrörelsen, organ för Landsorganisationen i Sverge, Sthlm; jfr vidare Förteckning över statliga utredningar i904—1945, [Sthlm, tr] Norrköping 1953.

Redigerat: Norrländska socialdemokraten, 1930–47, Boden (chefred).

Källor och litteratur

Källor o litt: Klipp i Sveriges pressarkiv, klipp-saml nr 200, RA.

AK:s prot 1918–48; Arbetets söner, 2–4 (1960); G Gerdner, Parlamentarismens kris i Sverige vid 1920-talets början (1954); Y Hirdman, Vi bygger landet (1979); K Kilbom, I hemligt uppdrag (1954); K Molin, Försvaret, folkhemmet o demokratin (1974); Norrbottens läns landstings prot; Socialdemokratiska partikongressens prot; H Tingsten, Den sv socialdemokratiens idéutveckl, 2 (1941).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Oscar W Lövgren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10129, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hilding Johansson), hämtad 2019-02-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10129
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Oscar W Lövgren, urn:sbl:10129, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hilding Johansson), hämtad 2019-02-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se