Gustaf H Lind

Född:1869-04-14 – Dagsbergs församling, Östergötlands län
Död:1945-01-21 – Engelbrekts församling, Stockholms län

Kommunalpolitiker, Trädgårdsman


Band 23 (1980-1981), sida 172.

Meriter

Lind, Gustaf Herman, f 14 april 1869 i Dagsberg, Or, d 21 jan 1945 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: trädgårdsmästaren Per Johan L o Sofia Magnusdtr. Elev vid Norrköpings hal, trädgårdspraktik 85—89, genomgick LA:s trädgårdsskola vid Experimentalfältet 89 — 91, trädgårdsmästare o lär där 91—00, förest där o dir for LA:s trädgårdsavd 00—34, sekr i Sveriges pomologiska fören 00—08, ordf i Sthlms gartnersällsk 15 — 33, led av Sthlms stadsfullm 15—19 (bla led av arbetslöshets-komm 17 — 19), av lantbruksrådet 18—21. — LLA 13.

G 1) 4 nov 1893 i Årdala, Söd, m Ida Maria Larsson, f 20 okt 1868 i V Vingåker, Söd, d 12 febr 1936 i Sthlm, Engelbr, dtr till smedsmästaren Erik L o Maria Wallsten; 2) 23 maj 1937 i Sthlm, Engelbr, m diakonissan Elsa Stenborg, f 2 juni 1902 i Braunsweiler, Elsass, dtr till civiling George Viktor Rudolf S o Ester Ulrika Martiné.

Biografi

Från tidiga år hade Gustaf L följt sin far i trädgårdsarbetet, o efter sex år i Norrköpings läroverk valde han att bli trädgårdslärling vid Säfstaholm. Under elevåren vid Experimentalfältets trädgårdsskola uppmärksammades han av LA:s direktör P J Ehrenheim (bd 12) o befordrades omedelbart efter slutad kurs till lärare vid skolan.

När L senare blev chef för Experimentalfältets trädgårdsavdelning, moderniserade han utbildningen o startade en omfattande försöksverksamhet i avsikt att få fram fruktträd, bärbuskar o köksträdgårdsväxter som gav hög avkastning o var lämpade för vårt klimat. Experimentalfältets trädskola blev särskilt framgångsrik. Med inkomster från den o från försäljning av frukt, bär o grönsaker kunde LA underhålla en egen trädgårdsskola, när det statliga driftsbidraget efter omorganisationen av trädgårdsundervisningen 1908 drogs in. Som chef var L sträng o fordrande, men han arbetade själv under bråda tider 18 timmar per dygn. Han var främst odlare o uppskattade inte alltid akademikernas, som han tyckte, alltför teoretiska inställning till trädgårdsproblemen. Så stred han t ex under många år med prof J Eriksson (bd 14, s 419) om bästa metoden att bekämpa mjöldagg på krusbärsbuskar.

Mer än någon annan i sin sv samtid bidrog L till att bland allmänheten sprida kunskap om trädgårdsodlingens möjligheter. Han organiserade kurser o utställningar, o i en serie böcker lärde han ut hur man skulle odla, förpacka, konservera o sälja frukt o bär, hur man skulle sköta träd, anlägga drivbänkar o odla o tillvarata medicinalväxter. Av hans skrifter, som 1945 hade tryckts i 470000 ex, torde t ex Egnahems trädgården o Våra medicinalväxter med sina stora upplagor kunna rubriceras som folkböcker. Under långa perioder var L den drivande kraften i olika fackorganisationer o författade i trädgårdstidskrifter o jordbrukstidningar som Trädgården, Tidning för trädgårdsodlare, Landtman-nen o Landtmannabladet omkring 250 längre o kortare uppsatser.

Politiskt hörde L till högern, som han representerade under fyra år i stadsfullmäktige — där han sällan yttrade sig utom i frågor som rörde trädgårdar o parker — o under 32 år i Engelbrekts församlings kyrkoråd. Från ungdomen hade han en kristen livsuppfattning, var kyrkvärd under många år o blev på 1930-talet en hängiven anhängare av Oxfordrörelsen. Med patos o energi tog han del i församlingens sociala liv o var under 12 år fattigvårdsstyrelsens ordf. Hans praktiska duglighet o affärsgeni kom till sin rätt, när det gällde att på frivillig väg skaffa fram medel att göra tillvaron dräglig för vanlottade barn o åldringar. Han hade stor del i tillkomsten av Engelbrekts skollovskolonier, Engelbrekts-hemmets pensionärsbostäder o församlingens sommarhem för gamla vid Vätö sund. Som ledare o organisatör av stort format o som ädel kristen personlighet anses L tillhöra de allra märkligaste gestalterna i Engelbrekts församlings historia (Nilsson).

Författare

Olle Franzén.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från L till bl a Th Fries i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Uppdragning af grundstammar för dvcrgfruktträd. [Rubr.] Sthlm 1900. 4 s. [Ur LAH o tidskr s å.] — Försöksodling med ärter. [Rubr.] Sthlm 1905. 10 s. - I hvilka hänseenden kunna fruktodlareföreningar utöfva inflytande på vår fruktodling ...? Anförande i Kungl. landtbruksakademien den 19 februari 1906. [Rubr.] Sthlm 1906. 15 s. Betydelsen af fruktodlareföreningar. I hvilka ... (Svenska landtmänncns föreningsblad, årg 1, 1906, Malmö, s 227-229, 239 f, 261-264, 276-280). -Fruktodling vid svenska hem. Handledning vid fruktträds plantering och skötsel samt skördarnas behandling och tillvaratagande. [Omsl: Fruktodling i täppan och på fältet.] Sthlm (tr Upps) 1907. 226 s. 2. omarb o tillökade uppl: Fruktodling på kalljord. Handledning vid fruktträds och bärbuskars plantering ... Sthlm 1913. 310 s, 1 karta. 3. d:o uppl 1920. 310 s. — Om fruktodlareföreningar. Föredrag hållet vid Hushållningssällskapets extra sammanträde i Flen den 24 augusti 1907. [Rubr.] Nyköping 1907. 4:o. 11 s. [Ur Södermanlands läns tidning.] — Några iakttagelser rörande den amerikanska krusbärsmjöldaggen sommaren 1906. Sthlm 1907. 11 s. [Ur LAH ...] (Meddelande från K. landtbruksakademiens experimentalfält, n:r 97.) — Hvad är nu att göra mot den amerikanska krusbärsmjöldaggen? Sthlm 1907. 4 s. [Ur Handt-verks- och landtmannabladct.] —' Köksväxtodling. Handledning vid köksväxters odling på fritt land och under glas. Sthlm (tr Upps) 1908. 265 s. (Tills med F Liljcwall.) 2. uppl 1909. 267 s. 3. uppl 1915. 255 s. 4. uppl 1919. 225 s. 5. uppl: ... av G Lind. 1932. 203 s. — Några iakttagelser rörande rönn-bärsmalen hösten 1907. Sthlm 1908. 23 s. [Ur Sveriges pomologiska lorcnings årsskrift 1907.] — Egnahemsträdgården. Handledning vid den mindre trädgårdens skötsel. Sthlm 1909. 96 s. (Aftonbladets och Dagens populära bibliotek, 1.) [2. uppl] 1913. 143 s.'[Ej i serien.] 3. uppl 1916. 144 s. 4. uppl 1918. 143 s. 5. uppl 1924. 151 s. 6. uppl 1933. 175 s. 7. uppl genoms o bearb av K. A. Karlemark 1948. 168 s. — Försök med frukttorkning. Anförande vid Kungl. landtbruks-akademiens sammanträde den 16 nov. 1908. [Rubr.] Sthlm 1909. 21 s. [Ur LAH ... 1908.1 ([Aven omsl:] Meddelanden från Kungl. landtbruks-akademiens cxperimentalfalts trädgårdsafdelnitig, n:r 1, o Bilaga till Sveriges po-mol förenings årsskr 1908.) — Jämförande odlingsförsök med köksväxter efter svenskt och utländskt utsäde. [Rubr.] [1-3.] Sthlm 1909-15. 1. [1908.] 1909. S 65-94. [Ur LAH ...] 2. ... under år 1909. 1910. S 161-213. fD:o.] ([Även omsl:] Ibid, 2 o 5.) 3. ... försök ... åren 1913-1914. 1915. 27 s. (Ibid, 13.) — Iakttagelser rörande den amerikanska krusbärsmjöldaggen 1906-1908. [Ruhr.] Sthlm 1909. 19 s. Ibid, 3.) - Fruktskördarnes rationella tillvaratagande. Några erfarenheter från försöken vid Experimentalfältet och Gripsholm åren 1908 och 1909. Anförande vid Landtbruks- akademiens högtidsdag den 28 jan. 1910. [Rubr.] Sthlm 1910. 26 s. (Ibid, 4.) - Småbrukarens trädgårdsbok. Handledning vid skötseln af trädgårdar vid mindre landtbruk och egna hem. Sthlm (tr Upps) 1910. 127 s. (Siléns praktiska bibliotek, 5.) [2. uppl] Upps (tr Sthlm) 1914. 104 s. 3. omarb o tillök uppl 1924. 124 s. (Lindblads handböcker, n:o 2.) — Svenska glas och apparater för konservering af trädgårdsalster. Sthlm [1910]. (2) s. [Un-dert.j [2. uppl:] ... trädgårdsalster och skogsbär. 1911. 4 s. — Konserveringsbok. Handledning vid trädgårdsprodukternas och skogsbärens ändamålsenliga tillvaratagande för de svenska hemmen utarb. Sthlm 1911. 180 s. (Tills med J Gréen.) Billighetsuppl 1912. 151 s. [Billighetsuppl (omsl)] 1912. 148 s. 3. [= 4.] uppl 1914. 150 s. 5.-6. uppl 1916. 156 s. 7. uppl 1918. 160 s. 8. uppl 1923. 157 s. 9. uppl 1930. 160 s. Övers Hfors 1911, 112 s, 2. uppl 1917, 100 s, 3. uppl 1922, 96 s. - Konservering af trädgårdsprodukter och skogsbär vid andclstorkerier. Anförande vid Kongl. landtbruks-akademiens sammanträde den 23 januari 1912. [Rubr.] Sthlm 1911. 26 s. [UrLAH ...] (Tills med J Gréen; [omsl:] Meddelanden ..., 7. Medf. Landt-mannen n:r 5.) — Fruktskördens tillvaratagande. Några råd och upplysningar till Sveriges fruktodlare just nu. Sthlm 1911. 10 s. [Ur Landtmannabla-det.] — Våra frukter och bär. Kortfattad beskrif-ning öfver på fritt land i Sverige odlade viktigare frukt- och bärsorter. Sthlm 1912. 158 s. 2. uppl 1920. 165 s. - Svensk frukt åt Sveriges folk. Ett litet bidrag till frågan om frukthandelns ordnande. [Rubr.] Sthlm 1912. 28 s. [Ur LAH ...] (Meddelande från K. landtbruksakademiens experimental-fälts trädgårdsafd, 8.) — Blåbärstorkningsförsöken i Västerbotten sommaren 1911. Sthlm 1912. 4 s. (Ibid, 9.) — Försök med torkning af skogsbär sommaren 1912. Meddelande vid Kungl. landtbruks-akademiens sammanträde den 21 oktober 1912. [Rubr.] Sthlm 1912. 20 s. ([Omsl:] Ibid, 11.) — Blomsterodling under glas. På uppdrag av Kungl, lantbruksstyrelsen utarb. Sthlm 1913. 193 s. (Tills med Reinhold Abrahamson.) 2. omarb o tillök uppl 1917. 231 s. 3. d:o uppl 1927. 280 s. Övers Porvoo 1918. — Våra prydnadsträd och buskar. Kort beskrivning över i Sverige planterade viktigare träartade prydnadsväxter på uppdrag av Kungl. lantbruksstyrelsen utarb. Sthlm 1914. 255 s. 2. uppl 1926. 254 s. - Fruktträdgården som inkomstkälla för jordbruket. Under senare åren vunna erfarenheter om villkoren för en lönande fruktodling. Föredrag vid Kungl. landtbruksakademiens sammankomst den 16 mars 1914. [Rubr.] Sthlm 1914. 36 s. [Ur LAH ...] ([Omsl:] Meddelande ..., 12. Bilaga till Landtmannen n:r 18 1914.) — Torkade köksväxter. En jämförelse mellan svenska och utländska sådana. [Rubr.] Sthlm 1914. 3 s. (Kungl. lantbruksakademiens ex-perimentalfälts trädgårdsavd, Flygblad n:o 2.) — Trädskoleskötsel. Handledning vid uppdragning av fruktträd och bärbuskar samt träartade prydnadsväxter. På uppdrag av K. lantbruksstyrelsen utarb. Sthlm 1915. 128 s. (Tills med J Gréen.) 2. uppl 1926. — Trädgårdsbok för barn och ungdom eller Sven och Greta som trädgårdsmästare. Sthlm 1915. 94 s. 2. uppl 1921. 3.-4. uppl 1926, 1939. 95 s. Övers Porvoo 1917, 99 s. — Trädgårdsprodukter, skogsbär och medicinalväxter. Föredrag, anordnat af Drottningens centralkommitté i Stockholm den 14 april 1915. Sthlm 1915. 14 s. (Skrifter utg av Svenska sällskapet for nykterhet och folkuppfostran, det år 1837 stiftade Svenska nykterhetssällskapet.) — Om insamling och försäljning av medicinalväxter. Sthlm 1915. 7 s. [2. uppl] 1916. - Trädgårdsprodukternas och skogsbärens tillvaratagande och användning. [Rubr.] Sthlm 1915. 8 s. — Huru bör man innevarande år så, plantera och sköta sin trädgård för att avvinna densamma största möjliga mängd livsmedel? [Rubr.] Sthlm 1915. 8 s. — Vad som kan odlas på en kolonilott om 200 kvm. [Rubr.] Sthlm 1915. (2) s. - Moderna växthus. Handledning vid växthusbyggnadsarbeten. På uppdrag av K. lantbruksstyrelsen utarb. Sthlm 1916. 202 s. (Tills med R Abrahamson.) 2. uppl 1926. 206 s. — Några under de senaste åren vidtagna åtgärder för skogsbärs, medicinalväxters och trädgårdsalsters rationella tillvaratagande. Sthlm 1916. 20 s. [Ur LAH ...] (Meddelande ..., 14.) — Några erfarenheter rörande frukthandelns ordnande. Föredrag vid Sveriges pomolo-giska förenings sammanträde den 23 mars 1916. [Rubr.] [Sthlm 1916.] 12 s. [Ur Sveriges pomol förenings årsskr s å.] — Trädgårdsundervisningen. Sthlm 1916. 14 s. [Ur Lantmannabladet.] - Den småfröiga bondbönans värde som födoämne. [Rubr.] Sthlm 1916. 4 s. - Skolträdgården. Handledning vid undervisningen i trädgårdsskötsel m. m. vid seminarier, folkhögskolor och andra undervisningsanstalter. Sthlm 1917. 368 s. 2. uppl 1922. 301 s. (Tills med Sigfrid Johansson.) 3. uppl: ... vid folkskoleseminarier ... av G Lind. 1939. 270 s. 4.-5. uppl delvis omarb av K. A. Karlemark 1947, 1950. 275 s. - Våra medicinalväxter. Sthlm 1917. 48 s, 48 s pl. (Tills med N de Verdier.) 2. uppl s å. 3.-4. genoms uppl 1940, 1952. 46 s, 48 s pl. — Råd och anvisningar angående tillvaratagande av frukt och bär. På föranstaltande av Kungl. lantbruksstyrelsen utarb av tillkallade sakkunniga. Linköping 1917. 16 s. [Undert; tills med E Hjelm m 11.] — Nya riktlinjer för svensk fruktodling. Föredrag. Sthlm 1918. 8 s. — Svensk frukt. Färglagda avbildningar jämte beskrivningar över i Sverige odlade frukt- och bärsorter. Sthlm 1920-[24]. 4:o. (102) s, 48 pl. — Folkskolans trädgårdsbok. Utarb i överensstämmelse med 1919 års undervisnings-plan. Sthlm 1920. 48 s. 2. uppl 1939. 52 s/-Kyrkogården. Kort handledning vid utsmyckning av våra gravar. Sthlm 1920. 4:o. 40 s. (Tills med E Nohlgård.) — Krusbärsmjöldaggen kan framgångsrikt bekämpas! [Rubr.] Sthlm 1920. 4 s. [Ur Lantmannabladet.] (Flygblad n:r 1 från K. landt-bruks-akademiens experimentalfälts trädgårdsavdelning 1920.) — Några erfarenheter rörande jord-bearbetningsmaskinen "Simar". [Rubr.] [Sthlm, tr] Linköping 1920. 4 s. (Meddelande 15.) -Importen av viktigare frukter, bär och trädgårdsväxter nu och före kriget. Meddelande vid Lantbruksakademiens sammankomst den 21 febr 1921. [Rubr.] Sthlm 1921. 9 s. (Ibid, 16.) - Ett litet bidrag till frågan om frukthandelns ordnande. Meddelande vid Lantbruksakademiens sammankomst den 16 januari 1922. Sthlm 1922. 8 s. (Ibid, 18.) — Några riktlinjer för ekonomisk fruktodling vid större och mindre jordbruk. Sthlm 1924. 14 s. (Ibid, 21.) — Skador i fruktträdgårdarne förorsakade av gnagare under vintern 1923—1924. [Rubr.] Sthlm 1924. 4 s. (Tills med T Hermelin; [omsl:] ibid, 22.) — Matrikel över Kungl. lantbruksakademiens trädgårdsskola jämte historik över Experi-mentalfältets trädgårdsavdelning och trädgårdsskola 1820-1924. Sthlm 1924. 142 s. [Matrikeln s 25—142 tills med J Gréen.] — Hur en trädgårdsmästare utbildas. [Rubr.] Sthlm 1924. 3 s. - Försöksodling av tomater vid K. landtbruksakade-miens trädgårdsavdelning sommaren 1925. [Rubr.] Sthlm 1926. 3 s. ([Omsl:] Meddelande ..., 23.) — Elektriciteten och trädgårdsodlingen. Föredrag vid Kungl. landtbruksakademiens sammankomst den 15 maj 1927. [Rubr.] Sthlm 1927. 95 s. [Ur LAH .,.] (Tills med S Oden, H Edholm o A Palmgård; [omsl:] ibid, 24.) — Elektrisk trädgårdsodling. Föredrag vid K. landtbruksakademiens högtidssammankomst lördagen den 28 jan. 1928. [Rubr.] Sthlm 1928. 17 s. ([Omsl:] Ibid, 25.) -Den elektriska trädgården. Handledning vid anordnandet av elektrisk jorduppvärmning i drivbänkar, växthus och på fritt land ävensom vid odling av trädgårdsväxter å sålunda uppvärmd jord. Sthlm 1928. 70 s. (Tills med A Palmgård.) - Försök med s.k. "vita glas". [Rubr.] Sthlm 1930. 6 s. ([Omsl:] Meddelande ..., 27.) — Försök med vin-druvssorter vid Experimentalfaltet. Meddelande vid Kungl. landtbruksakademiens sammankomst den 16 september 1929. [Rubr.] Sthlm 1930. 4 s. ([Omsl:] Ibid, 28.) — Under senare åren vunna erfarenheter i fråga om ekonomisk fruktodling. Sthlm 1932. 29 s. (Ibid, 29.) - Avkastningsförsök med hallon vid Experimentalfaltet. Sthlm 1932. 12 s. [Ur Sveriges pomol förenings årsskr s å.] (Meddelanden från Permanenta kommittén for fruktod-lingsförsök, 27.) — Trädskötarens trädgårdsbok. Handledning vid skötseln av villa-, småstuge-, koloni- och andra mindre trädgårdar. Upps 1934. 134 s. — Våra fruktsorter från försäljningssynpunkt. [Rubr.] Sthlm 1934. 9 s. (Meddelande ..., 30.) -Försök med oljeeldning i växthus. Sthlm 1934. 24 s. (Ibid, 31.) — Trädgårdsundervisningen från skråtiden till nutiden (Trädgårdsodlingen i Sverige, hyllningsskrift tillägnad Carl G. Dahl ..., Sthlm 1935, s 326-357; även sep, 32 s). - Vegetabilierna i det svenska folkhushållet. Matväxter och andra. Sthlm 1936. 148 s. — Den sociala verksamheten inom Engelbrekts församling. Sthlm 1938. 44 s. — Släkten Stenborg. Sthlm 1938. 23 s. - Kristidens konserveringsbok for de svenska hemmen utarb. Sthlm 1940. 39 s. — Stockholmsträdgårdar under gångna tider. En kort redogörelse för äldre trädgårdar i Stockholmstrakten och deras mästare. Sthlm 1941. 222 s. - Släkten Lind från Närke. Norrtälje 1943. 24 s. — Bidrag i bl a Tidning för trädgårdsodlare, årg 30-40, 1891-1901, Sthlm, 4:o, forts av Trädgården (se nedan), Sveriges pomologiska förenings årsskrift, årg 1-33, 1900-32, Sthlm, Landtmannen, tidskr för Sveriges jordbruk o dess binäringar, årg 12—27, 1901 — 16, Linköping, från 1910 4:o, Landtbruksakademiens handlingar och tidskrift, årg 40-73, 1901-34, Sthlm, (Handt-verks- och) Landtmannabladet, Aftonbladets (och Dagens) bilaga för odling och näringsflit, från 1903, Sthlm, fol, Sunt förnuft, årg 3, 1923, o 13, 1933, Sthlm, 4:o.

Utgivit: Trädgården, tidn for Nordens trädgårdsodlare, årg 1—4, 1902—05, forts: Trädgården, il-lustr tidskr för trädgårdsskötsel, utg af Stockholms gartnersällskap o Sv trädgårdsföreningen, årg 1 — 5 [5-9], 1906-10, Sthlm, 4:o (även red, tills med F Liljewall mfl).

Källor och litteratur

Källor o litt: Dia 9: 690, 11:585, LA:s arkiv.

E Hildebrand, Sthlms stadsfullm 1911-1920 (1952); H Juhlin Dannfelt, LA 1813-1912, 2 (1913); J Lindgren, G L in memoriam (Engelbrekts fors:bIad påsken 1945); J Nilsson, Omkr en kyrka (1946); A Reiner o G Åkerman, Något om o från Björhövda (Engelbrekts fors:blad fastan 1946); Sthlms stadsfullm 1913-1938 (1938). - Nekner i Lantmannen 27 jan 1945, S-T, SvD o Trädgårdsvärlden 22jan 1945.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf H Lind, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10399, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén.), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10399
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf H Lind, urn:sbl:10399, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén.), hämtad 2024-04-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se