Meriter

Ljungberg, Märta, f 26 maj 1656 i Ljungby, d 24 okt 1741 där. Föräldrar: frälseinspektoren o gästgivaren Lars Svensson Frimolin o Margareta Larsdtr. Gästgiverska o donator.

G 29 juni 1681 m kronobefallningsmannen Lars Tåckenström, f 24 april 1653 i Jönköping, d 24 jan 1714 i Angelstad, Kron (under tillfälligt besök, ej i db), son till rådmannen Tyres Larsson o Malin Persdtr (samtl uppg ovan enl likpredikningar).

Biografi

L växte upp i gästgivargården i Ljungby, som innehades av hennes föräldrar. Därigenom fick hon redan från barnsben en grundlig insikt i ett gästgiveris skötsel o drift. Efter föräldrarnas död övertog L:s bror Abraham Ljungberg (1654—1724; adl Ljungfelt) gästgivargården men skötte inte denna själv. Gästgiverska blev i stället L, som fick disponera gästgivargården utan att behöva erlägga något arrende för den. Av allt att döma skötte hon rörelsen självständigt. Hennes make bodde visserligen under äktenskapets fem första år i Ljungby, men vistades sedan huvudsakligen i Sthlm o Halmstad för att först 1706 för gott återvända till Ljungby. Han var då sedan en tid sjuklig o avled åtta år senare. Efter hans död stod L ensam, utan några familjemedlemmar kvar i livet. Hennes bägge söner hade dött unga, den ene redan som spädbarn o Samuel 1710, 26 år gammal.

Vid Ljungby sammanstötte flera viktiga vägar. 1689 flyttades tinget från Hamneda till Ljungby o fick sina förhandlingslokaler i gästgivargården. Galge o spöpåle flyttades till gårdens närhet. 1693 flyttades marknadsplatsen från Berga till Ljungby. Allt var åtgärder som drog folk till Ljungby o gästgiveriet, som bör ha varit en inbringande verksamhet under L:s tid. L förvärvade efterhand flera gårdar i Sunnerbo. De svåra krigsåren medförde ökad trafik o ledde till ökad omsättning vid gästgivargården o troligen också till att L kunde komma över många gårdar i ljungbytrakten förmånligt. På 1710-talet framstår gästgivargården som en välbeställd gård med ett tiotal drängar, skjutsgossar, stallpojkar o pigor. Vid samma tid saknade vanligen gårdarna i socknen anställda.

Efter Abraham Ljungfelts död gjorde hans barn anspråk på att L skulle erlägga arrende för gästgiveriet. L avvisade kraven men fick till sist betala ett retroaktivt arrende för åren 1724—29. Uppenbarligen missbelåten med utslaget lämnade L, nu 75 år gammal, över rörelsen till brorsbarnen. Hon ansåg det varken "riktigt eller drägeligt" att behöva "dragas med ett sådant besvärligt bruk och arrende" (L:s testamente). L beslöt sig för att annullera sitt redan skrivna testamente o skriva ett nytt med anledning av brorsbarnens agerande.

När detta testamente efter L:s död öppnades vid tinget i Sunnerbo 29 okt 1741, visade det sig att Abraham Ljungfelts barn gjorts arvlösa. Avkastningen av L:s efterlämnade gårdar skulle användas till stipendier åt studenter av Smålands nation i Lund o till fattiga i Ljungby, Kanna o Angelstads socknar.

I testamentet hade L förutsett möjligheten att brorsbarnen skulle överklaga detta. Så skedde dock inte, eftersom L hade föreskrivit att de i sådant fall skulle krävas på ersättning för reparationer o annat som L o hennes make utfört i gästgivargården. Summan av dessa utgifter hade redan 1706 uppgått till närmare 4 000 dlr smt.

Donationen till hembygdens fattiga fick stor betydelse, när man i början av 1800-talet diskuterade det lämpligaste läget för en stad i Sunnerbo. Då valet 1828 slutligen föll på Ljungby, var ett av skälen att man där tack vare L:s donation förfogade över markområden som väl lämpade sig för stadsanläggningen.

Om L:s person är föga känt. I en likpredikan beskrivs hon som en ordningsam o på alla vis berömvärd husmor. Hon skall ha undfägnat alla resande "väl och anständigt" — det medförde en blomstrande verksamhet som gav henne de egendomar, som slutligen skulle komma att bevara hennes minne för eftervärlden.

Författare

Jan Garnert

Arkivuppgifter

L:s testamente finns endast bevarat i en samtida avskrift: Utdrag ur lagfarts- o inteckningsprot, Sunnerbo hd 29 okt 1741. Äldre handhar till domsagan, Fastighetsavd, Tingshuset, Ljungby.

Källor och litteratur

Källor o litt: Mtl, Ljungby sn, Sunnerbo hd 1715 o 1718, RA. Kronobergs landskanslis brevdiarium o konceptbok (B 1:145), skr till jordbruksdep 25 aug 1913 ang Lis donationsfond med utdrag ur L:s testamente, VLA (konseljakten 13 mars 1914, nr 43, saknas i RA).

T Junbeck,... lik-predikan öfver... Lars Tåc-kenström... 6 junii år 1714 (1745); O Liden, Minnesskr vid köpingens [Ljungby] 100-års jubileum 1928 (1928); dens, Kring 200-årsminnet av Märta Ljungberg (1941); A H Lundin, Småländska nationen i Lund 1668-1868 (1882); O P Osander, ... Lik-Predikan öfver... Fru Martha Liungberg (1748); J Rosengren, Ny Smålands beskrifn, 2 (1914); Saml af testamenten o författn:ar om stipendier ... för stud vid K Academien i Lund (1810); SjSmål; F Svedenfors, Gränsbygden, 2 (1954); P G Vejde, Från Markaryd till Toftaholm (HCÅ 1934); P Wilstadius, Släkterna Frimolin, Ljungberg, Ljungfek o Cederborg (Geneal tidskr, bd 4, 1955-57).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Marta Liungberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10767, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Garnert), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10767
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Marta Liungberg, urn:sbl:10767, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Garnert), hämtad 2024-04-24.