Biografi

Lagerbielke (Lagerbjelke), släkt, härstammande från handelsmannen (ej fältskären) Gustaf Fistulator (d 1718, 77 år gammal) i Gbg (bd 16). Av dennes söner adlades överinspektören över tullarna o acciserna i Skåne o Blekinge Josua Fistulator (1671—1717) 1698 med namnet Stiernblad, överinspektören över stora sjötullarna i Blekinge Johan Eugenius Fistulator (1667—1732) s å med namnet L samt amiralitetskaptenen Frans Fistulator (1678—1736) o kaptenen vid Kronobergs regemente Rutger Fistulator (1688—1762) 1715, likaledes med namnet L.

Den sistnämnde, som deltog i försvaret av Wismar 1712—16 o norska fälttåget 1718, blev stamfar för de senare leden av släktens lågfrälse gren. Sonsons son till honom var landssekreteraren i Krist Gustaf Adolph L (1774—1863) på Borsna i Ryssby, Kron, som fick lagmans n h o v 1820. Denne var farbror till hovrättsrådet Carl Oscar Lagerbjelke (1813—91) på Aggarp i Kulltorp, Jönk. Hans bror landskamreraren i Söd Bror Johan Syrach Lagerbjelke (1823—85) på Veda i Lästringe, Söd, var far till hovrättsrådet Nils Georg Johan L (1861—1937) på Veda, med vilken denna släktgren utdog på manssidan. Syster till Johan L var Christina Carolina (Lina) L (1865—1947), som skrev den särskilt genom sina kompositionsförteckningar värdefulla Sv tonsättare under nittonde århundradet (1908) o flera populära historiska arbeten. Den lågfrälse släktgrenens sista kvinnliga medlem dog 1961.

Den ovannämnde Johan Eugenius L blev 1711 överkommissarie i amiralitetskollegium o 1712 amiralitetskammarråd men avsattes efter långvariga utredningar 1718 för att han fört räkenskaperna oordentligt o misshushållat. Hans son Axel L (1703—82) blev 1713 student i Uppsala o 1719 lärstyrman vid amiralitet, där han befordrades till medelstyrman 1720, löjtnant 1721 o skeppskapten s å. 1724 deltog han i holländsk tjänst i en expedition via Kap Horn till Co-quimbo i Chile, där han o hans kamrater tillfångatogs av spanjorerna. Efter sju månaders fångenskap i Lima fördes de till Panama, varifrån L lyckades fly o tog sig hem via Jamaica o London 1726. Han deltog senare i ryska kriget 1741-—43, ingick i de eskadrar, som förde Adolf Fredrik 1743 o Lovisa Ulrika 1744 till Sverige, samt befordrades till amiralitetskapten 1742, kommendör 1746, generaladjutant utan säte o stämma i amiralitetskollegium 1749, schoutbynacht 1756 o vice amiral 1758. Under pommerska kriget förde L 1758 befälet över åtta sv fartyg i en sv-dansk eskader i Nordsjön mot engelska kapare o 1759 o 1760 över eskadrar i Östersjön, som opererade tillsammans med ryska flottenheter. Ehuru föga politiskt engagerad, föreslogs han till riksråd 1760 o 1761 o nådde detta ämbete 1765, varefter han 1766 blev friherre o riddare av serafimerorden. Då rådet 1768 kom i konflikt med kammarkollegiet, var L bland de riksråd som ville, att detta ämbetsverk skulle anklagas o dömas, men han var också ett av dem som av konungens därpå följande abdikationshot föranleddes att tillstyrka inkallande av urtima riksdag. Vid justeringen var han emellertid ett av de två riksråd som återtog sistnämnda tillstyrkande som förhastat. Efter hattarnas återtagande av makten var L bland de tio riksråd som licentierades 1769. Både 1771 o 1772 avböjde han erbjudande att återinträda i rådet. 1772 köpte L godset Älvsjö sydväst om Sthlm, som han genom sitt testamente 1778 gjorde till fideikommiss, o vars slott ända till 1968 ägdes av ättlingar till honom.

I äktenskap med en dtr till presidenten Gustaf von Psilander var L far till överamiralen, sedermera presidenten Johan Gustaf Lagerbjelke (L 1), som 1809 blev greve enl RF § 37. Denne var i äktenskap med en syster till sv generalkonsuln i Tanger Johan Mathias Ehrenhoff (bd 12) far till Johan L (1778—1856). Han inskrevs redan 1785 som fänrik vid arméns flotta, undergick 1793 sjöofficersexamen, tjänstgjorde i en konvoj-expedition till Alger 1794 o i en sv-dansk neutralitetsexpedition i Öresund 1795 samt blev 1796 löjtnant vid arméns flotta. Efter deltagande i en expedition till Tanger 1797—99 o i expeditioner i Nordsjön o Östersjön blev L kapten i armén 1800 o tjänstgjorde 1801—03 i O R Cederströms (bd 8) eskader till Tripolis. Han blev 1803 major o överadjutant hos Gustav IV Adolf samt förde 1804 befälet på en jakt som skulle överföra denne o hans gemål till Ystad från Stralsund men måste återvända på grund av storm o gick på grund vid pommerska kusten (H E Charlottas dagbok). 1809 blev L överstelöjtnant vid örlogsflottan, o 1813 tjänstgjorde han under Cederströms befäl i södra Östersjön. Han blev överste 1814, generaladjutant 1815 o konteramiral 1818, var 1819—24 ordf i konvojkommissariatet o sjöförsäkringsöverrätten o 1824—39 befälha-vande amiral i Karlskrona samt blev 1827 vice amiral. 1829 publicerade L en broschyr, i vilken han mot en skrift av Baltzar von Plåten om skärgårdsflottans betydelse hävdade bevarandet av linjeskeppen. 1834—35 var han tf landshövding i Blekinge län. På grund av stridigheter med överordnade önskade L förflyttning från sin befattning i Karlskrona, men trots Karl XIV Johans upprepade löften att utnämna honom till generalamiral o generaladjutant för flottan gjordes han 1839 i stället till statsråd. Vid regeringsombildningen 1840 var han ett av de tre statsråd som ej utbyttes, o han blev vid departementalreformen chef för sjöförsvarsdepartementet. Kort efter Oscar I:s tronbestigning avgick L. Avgången uppges ha påskyndats av hans missnöje med Oscar I:s eftergift för norska önskemål i fråga om unionsflaggan (Fåhraeus; Heckscher). Under sina sista år var han en giktbruten krympling, som nästan ständigt låg till sängs (Hellberg). Hans bror Adolph L (1780—1821) deltog i striderna i Pommern 1805—06, finska kriget 1808—09 samt fälttågen i Tyskland o Norge 1813—14, fick överstes n h o v 1814 o blev överste i armén o i generalstaben 1816. En äldre bror var statsrådet Gustaf L (L 2), som blev greve 1821 men ej introducerades o dog ogift.

Deras äldste bror, Axel Lagerbjelke (1775—1832) på Älvsjö, deltog i striderna i Pommern 1805, Västerbotten 1809 samt Tyskland o Norge 1813—14, blev 1814 överste i armén samt förvaltade från 1823 järnbruket Trångfors i Kolbäck, Vm, varur han löst ut flera av sin hustrus medarvingar. Han var far till löjtnant Axel L (1824—49), vilken efter deltagande i den sv expeditionen till Fyen 1848 ingick som frivillig officer i danska armén o sårades dödligt i striden vid Fredericia. Dennes äldre bror landshövding Gustaf Lagerbjelke (L 3) var far till kapten Axel Bengt Henric L (1861—1906), som var gift med Lucie L, f Smith (1865— 1931), dtr till den sk brännvinskungen Lars Olsson Smith o verksam som författarinna i spiritistiska ämnen samt som målarinna. Henric L:s äldre bror Johan Gustaf Lagerbjelke (1860—1937) på Älvsjö blev byråchef i patent- o registreringsverket 1914. Gustaf Lagerbjelke var ledamot av Sthlms läns landsting 1905—15, rdgm i FK 1909— 30, ledamot av Sthlms läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott 1910—18, riksgälds-fullmäktig 1912—29 (förste deputerad 1915—27 o vice ordf 1918—29), ledamot av Sthlms stadsfullmäktige 1913—23 samt ordf i Sv svinavelsföreningen 1920—30 o i styrelsen för Sv lantmännens riksförbund 1924—30. Han hade också en mängd kommittéuppdrag. Sondtr till honom är formgivaren Gunilla L (f 1924).

Det L:ska arkivet på Älvsjö, numera dep i RA (22 buntar), innehåller huvudsakligen L 1:s och L 2:s arkiv men även handl:ar med proveniens från riksrådet Axel L, överste Axel Lagerbjelke, Johan o Adolph L samt L 3. I Lång-arkivet i UUB finns huvudsakligen Johan L:s arkiv (bl a hans hustrus ofta citerade dagboksant:ar 1825 o 1839--53) men även delar av L 1:s, L 2:s o Adolph L:s arkiv, bl a den sistnämndes journaler 1808 o 1809.

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: Gustaf Fistulator: Utredning i brev från fil kand Olga Dahl 5 mars 1977, SBL; H Fröding, Berättelser ur Gbgs hist under envåldstiden (1915), s 103. Frans L: RR 1715, f 658, RA; Bidrag til den store nordiske Krigs Historie, 3—5, 7 (1906—22); Hj Börjeson, Biogr ant:ar om örlogsflottans officerare 1700—99 (1942); Lewenhaupt. Rutger L: Bidrag til den store nordiske Krigs Historie, 7 (1922); Frälseg 4:3 (1976); G Hyltén-Cavallius, Kongl Kronobergs reg:s officerskår (1897); Lewenhaupt; P G Vejde, Kronobergs läns herrgårdar (1929). Gustaf Adolph L: O Lindberg, Landsstaten i Malm o Krist 1719— 1917 (1919); E Åkerhielm, Sv gods o gårdar, 1 (2 uppl, 1930), s 97. Carl Oscar Lager-bjelke: Anjou; Åkerhielm, a a, 1, s 5. Bror Johan Syrach Lagerbjelke: Åkerhielm, a a, 2 (2 uppl 1930), s 461. Nils Georg Johan L: Hj Gullberg, Justitiematr 1914 (1914); Åkerhielm, a a, 2, s 461. Christina Carolina L: Arkivinventering i Söd 1958—59 (Kommis- sionen för riksinventering av de ensk arkiven. Bulletin nr 1, 1963), s 15; Norlind; Sv förfdex 1900—40 (1942). Johan Eugenius L: Adelsbrev, vol 13, Biographica, RA; L Berg, Översikt av administrationen (Amiralitetskollegiets hist, 2, 1974); G Bergström, Stora sjötullen & Lilla tullen i Skåne, Halland o Blekinge samt på Gotland 1658—1765 (1958); dens o B Bergström, Tullförvaltarna i Hälsingborg 1658—1900 (Kring Kärnan, 9, 1968), s 125; Bidrag til den store nordiske Krigs Historie, 3—4 (1906—10); J Kleberg, Amiralitetskollegium-marinförvaltningen (1934); J A Lagermark, Försvaret av det egentliga Sveriges östersjökust, västra Sverige o Finland 1711 (KFÅ 1928), s 44, 74, 76; S-Ö Swahn, Gamla karlskronagårdar o deras ägare (1933); C G Weibull, Skånska jordbrukets hist (1923), s 168 f. Axel L: Inrikes civil-exp:s reg 1771, f 672 v, 1772:2, f 698 v, krigsexp:s reg 28 febr 1749, Friherrebrev, vol 7, E 4436 (L:s relation om resan till Sydamerika), RA, F 465, nr 26 (L:s självbiogr som serafimerriddare), UUB (mikrofilm i RA); Sthlms stadsbyggnadskontors stadsmätnings-avdelnings fastighetsregisterbyrås brev 7 mars 1977 om Älvsjö försäljning, SBL; Börjeson, a a; C-F C[orin], Axel L (SMoK 4, 1948); F A v Fersens hist skrifter, 8 (1872), s 140; C Forsstrand, Elf sjö (Sv slott o herresäten vid 1900-talets början. Södermanland, 1908); Gbgs eskader o örlogsstation 1523—1870 (1949); L L v Horn, Biogr ant:ar, 2 (1937); G Lindqvist o A Tuulse, Brännkyrka kyrka (Sveriges kyrkor. Sthlm, 8, 1940—64); L Linnarsson, Riksrådens licentiering (1943); Malmström; A Paulin, Sv öden i Sydamerika (1951); T Säve, Sveriges deltagande i sjuåriga kriget åren 1757-62 (1915); C Tersme-dens memoarer, 5 (1918), s 110; J A Wide-gren, Brännkyrka genom tiderna (1941). Johan L: Landshövdingens i Blek underd skr, vol 42—43, RA; Lång-arkivet, vol 101, UUB; G Aldén, Bakom riksdagens kulisser. C W Liljecronas dagbok under riksdagen 1840—41 (1917); J Bromé, Karlskrona stads hist, 2 (1934); H E Charlottas dagbok, 7 (1936); Esaias Tegnérs brev, 6—9, 11 (1958—76); O I Fåhraeus, Skildringar ur det offentliga lifvet (1880), s 168; G Heckscher, Konung o statsråd i 1809 års författning (1933); [J C Hellberg,] Ur minnet o dagboken om mina samtida, af Posthumus, 8 (1872), s 42; E Holmberg, ÖS 1771—1921, s 118 f; v Horn, a a, 3:1 (1934); G Hornwall, Regeringskris o riksdagspolitik 1840—41 (1951); A Jansson, Försvarsfrågan i sv politik från 1809 till Krimkriget (1935); Kleberg, a a; [O E G Norrbohm,] Försök till hist öfverblick af striderna om Sveriges sjöförsvar . . . (TiS 43, 1880), s 229—32; Chr Stenhammar, Bilder ur riksdags- o hufvudstadslifvet, 3 (1903), s 151, 179, 237, 260; G Swensson, Den parlamentariska diskussionen kring den kommunala självstyrelsen i Sverige 1817—62 (1939); J T[hiel], Johan L (SMoK 4, 1948); [C M Thulstrup,] Johan Lagerbjelke (KrVAH 1857, s 8 ff). Adolph L: W Ridderstad, "Gula Gardet" 1526—1903 (1903). Axel Lagerbjelke: [G J Dalström,] Axel Lagerbjelke (KrVAH 1832, tr 1833, s 325 f); E A Jansson, Hallstahammars bruks hist (1953); M Montgomery-Silfverstolpes memoarer, 1, 4 H914—20); Ridderstad, a a. Axel L: Ridderstad, a a. Lucie L: B O[lsson], Lucie L (SKL 3, 1957); E Sundström, Radikalism o religiositet (1961); Sv förf.-lex 1900—40 (1942); H Ö[stlund], Lucie L (SMoK 4, 1948). Johan Gustaf Lagerbjelke: S E Bring, Sthlms läns o stads hushållningssällskap 1847—1947 (1947); B E[nande]r, Johan Gustaf Lagerbjelke (SMoK 4, 1948); Gustaf Lagerbjelke (LAH o tidskr 76, 1937); E Hildebrand, Sthlms stadsfullmäktige 1911-—20 (1952); Johan Gustaf Lagerbjelke (H8D 19, 1917—18); SPG; Sthlms stadsfullmäktige 1913—38 (1938); F Wernstedt, Fullmäktige i riksgäldskontoret 1789—1939 (1939).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lagerbielke, Lagerbjelke, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10840, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10840
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lagerbielke, Lagerbjelke, släkt, urn:sbl:10840, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-18.