Biografi

Lagercrantz, släkter.

1 Guvernören Anders Eriksson Hästehufvuds (bd 19) systersöner bröderna major Olof Jonsson (d 1656) o kapten Erik Jonsson (d 1655, ej 56) adlades 1647 med namnet L. Den förre befordrades 1655 till överstelöjtnant o stupade vid stormningen av Kexholm. Denna släkt utdog på 1670-talet.

2 Assessorn i Göta hovrätt Jacob Larsson Gavelius (d 1656; jfr bd 16) sålde 1646 o 1647 vretar i Sätra i Gävle, men den med frågetecken försedda ättartavleuppgiften om hans härstamning från bönder i Sätra i Hille, Gävl, har ej kunnat verifieras o är endast en namnkombination (se Gustaf L:s släktarkiv). Han var far till Jacob Gavelius (1655–98), som 1687 blev arrendator av Marie Sophie De la Gardies vantmakeri vid Tyresö (bd 10 s 694) o i början av 1690-talet grundade klädesfabriken vid Barnängen på Södermalm i Sthlm samt 1698 adlades med namnet Lagerstedt. Hans äldre bror statskommissarien i Pommern Magnus Gavelius (1648–93) hade 1682 adlats med namnet L. Magnus G hade före sin utnämning till statskommissarie 1679 varit bokhållare vid sv armén i Pommern från 1674 o krigskommissarie där från 1677. Han sändes av den sv överbefälhavaren där O W Königsmarck 1676 till Sverige för att be konungen o rådet om hjälp o 1678 till Paris för underhandlingar om de franska subsidierna. Senare var L Karl XI:s verktyg vid reorganiseringen av den ekonomiska förvaltningen i Pommern, varvid den pommerska kammaren 1684 ställdes under ledning av generalguvernören o L, löstes från allt beroende av lantständerna o underställdes kammarkollegiet o statskontoret. 1689 blev han överkommissarie vid amiralitetet, där han kom att göra betydande insatser för den nya ekonomiförvaltningen. Han var far till överste Carl Otto L (L 1) o till Jacob L (1690–1773). Den senare blev tillfångatagen vid Dünamündes kapitulation 1710 men rymde s å. Efter en duell var han landsflyktig o var en tid i fransk krigstjänst i Brabant men återkom o blev ånyo tillfångatagen vid Stralsunds kapitulation 1715. Efter en ny rymning deltog L i norska fälttåget 1718 o fick överstelöjtnants avsked 1744. Han ägde länge säteriet Åbonäs (Gåpenäs) i Säby, Jönk. Från honom härstammar alla nu levande medlemmar av släkten L.

Hans son Bengt L (1737–1801) blev sårad i pommerska kriget, var 1759–62 i preussisk fångenskap o blev 1777 major. Genom äktenskap med en dtr till landshövdingen o generallöjtnanten Tomas Carl Rappe kom han i besittning av säteriet Farstorp i Nye, Jönk, som ärvdes av hans son Carl Magnus L (1772–1865). Denne deltog i det tyska fälttåget 1813 o fick 1818 överstelöjtnants avsked. Dtrson till honom o sonson till en av hans bröder var översten för Norra skånska infanteriregementet Gustaf Wilhelm L (1849–1925). Carl Magnus L:s yngste bror, Elias Fredric Wilhelm L (1791–1860), som också deltog i tyska fälttåget 1813, o som var överste för Smålands husarregemente 1842–58, var farfar till prof Carl Otto L (L 3). I äktenskap med konstnärinnan Siri Elise Magnus-L (1875–1944), en av banbrytarna för den moderna sv träsnittskonsten, var Otto L far till bitr prof i medicinsk fysik vid Gbgs univ Carl L (f 1917, d 2004^[1]). En kusin till Otto L var adoptivfar till prof i allmän o jämförande etnografi i Uppsala Sture L (f 1910, d 2001^[2]).

Bengt L:s äldste bror, Jacob L (1729–1806), gjorde i Ostindiska kompaniets tjänst 1745–51 resor till bl a Mauritius o Kanton o befordrades i flottan till kapten 1771. Han var farfars far till Ludvig Wilhelm August L (1825–86). Wilhelm L befordrades vid Wendes artilleriregemente till löjtnant 1853 o blev tf musikdirektör där s å, var dess musikdirektör 1856–66 o blev kapten där 1862, LMA 1866 samt major i armén 1878. Han bildade 1863 Nya musikaliska sällskapet i Kristianstad o verkade som dess ordf o sånganförare samt skapade ett ganska starkt florerande musikliv i staden. För eftervärlden är L mest känd som kompositör av solosånger, körer o lyriska pianostycken. Hans yngste bror, Gustaf Detlof Theodor L (1843–97), var borgmästare i Vadstena 1877–87 o ledamot av Ög:s landsting 1878–86 samt drev sedan juridisk byrå i Sundsvall. Theodor L var far till sthlmsadvokaten Wilhelm Ivar Teodor L (1874–1940). En bror till Wilhelm o Theodor L var far till översten för Älvsborgs regemente Adolf Erik Ludvig L (1863–1916). Yngre bror till den senare var Axel Elias Wilhelm L (1864–1915), som blev sekreterare i Sthlms stads brandförsäkringskontor 1906 o ledamot av Sthlms stadsfullmäktige 1908. Han var far till Carl Adolf Erik L (1898–1961). Carl L blev löjtnant vid Svea livgarde 1926 o var 1933–37 disponent vid Reijmyre glasbruk i Skedevi, Ög. Senare blev han kapten 1936 (ej 1940) o major 1945, o under det sista decenniet av sitt liv ägde han säteriet Bjursund i Loftahammar, Kalm. L skrev Bland skandinaver o storvilt i Ost-Afrika (1930), Från Kolmården till Karpaterna. En 1000-milafärd med bil o bössa (1935), Jakthistorier (1946), Nya jakthistorier (1947) o tillsammans med Sven Jerring Ur gruset (1946), en skildring av verksamheten i Röda korsets o Rädda barnens barnbespisning i det svårt härjade Ruhrområdet efter andra världskrigets slut, som han organiserade.

Fadern till Wilhelm o Theodor L var kusin till kronofogden i Färentuna, Sth, Carl Jacob L (1788–1858), som 1838 fick assessors n h o v. Hans son Jacob Reinhold L (1821–98) befordrades i flottan till kapten o chef för styrmansdepartementet i Karlskrona 1864 samt blev vid flottans delning 1866 generalmajor o chef för det då nybildade skärgårdsartilleriet samt för dess station i Sthlm. Vid skärgårdsartilleriets återförening med flottan 1873 blev Jacob L konteramiral. Senare blev han militärchef vid flottans station i Sthlm 1875 o viceamiral 1881, o 1884–89 var han stationsbefälhavare vid flottans station i Sthlm. L var militär ledamot av Högsta domstolen 1869– 89 o ordf i minkomm 1870–72, i K sv segelsällskapet 1875–95 o i flottreglementskomm 1877–84. I yngre år ådömdes han ofta arrest för nattliga uppträden o för handgripligheter mot underordnade, men senare blev han en både vid hovet o inom det högre borgerskapet populär sällskaps- o ordensbroder, vars affärer Oscar II o andra vänner mer än en gång hjälpte till att ordna. L gick under öknamnet Hajen. I Statens sjöhist museum finns av honom dels ant:ar från en fransk kommendering 1847, dels dagboksant:ar från resor till Medelhavet 1843–44, 1845 o 1857–58. I äktenskap med en dtr till prof Jacob Niclas Lindström var L far till den 1903–23 i New York o från 1936 i Paris verksamma porträttmålarinnan Hedvig Gustava (Ava) de L (1862–1938) o till kommendörkaptenen o filialchefen i Hallbergs guldsmedsab August Baltzar Carl Jacob L (1869–1943).

Äldre bror till Jacob L var Carl Gustaf L (1816–67). Gustaf L blev 1835 sergeant o 1836 underlöjtnant vid Svea artilleriregemente, avlade kansliexamen i Uppsala 1837, genomgick högre artilleriläroverket å Marieberg i Sthlm 1838–42, var repetitör där 1841–44 o artilleristabsofficer hos generalfälttygmästarämbetet 1844–54, blev löjtnant 1845 o var lärare i artillerivetenskap vid ovannämnda artilleriläroverk 1848–59. 1851–52 gjorde han med statsunderstöd en studieresa till krutbruk, gjuterier o vapenfabriker i Danmark, England, Belgien o Frankrike, o 1852 publicerade han i Paris Étude sur le problème balistique. Efter hemkomsten blev L kapten 1854 o utgav Sammandrag af föreläsningar i artilleri vid högre artilleriläroverket, 1–2 (1855), o Mekanikens elementer jemte tillägg rörande materiella punkters mekanik, behandlade enligt sednast i Frankrike för undervisningen antagen plan (1855). I avsikt att lämna militäryrket tog han snart tjänstledighet o genomgick 1857–58 den större kursen vid lantbruksinstitutet i Hohenheim i nuv Baden-Württemberg men återvände hem i samband med sin fars sista sjukdom. L blev 1858 major o chef för artilleristaben, 1859 adjutant hos konungen, 1861 överstelöjtnant o tf guvernör vid krigsakademien, 1862 överste i armén, 1864 ordf i fullmäktige i rikets ständers bank o ledamot av komm för utarbetande av förslag till huvudstadens befästande o 1865 landshövding i Jämtlands län. Där var han nitiskt o rastlöst verksam trots samtidigt engagemang i den sista ståndsriksdagen. 1866 blev L rdgm i FK o finansminister men överansträngde sig o måste 1867 på grund av sjukdom ta avsked några månader före sin död. Hans son Jacques Erik Tréport L (1852–1933), som var född i Tréport i Normandie, befordrades till kapten i armén 1890. Jacques L kom efter deltagande i en världskonferens i Berlin 1884 att jämte prof F Schulthess ta initiativet till grundandet av KFUM i Sthlm, vars förste sekreterare han blev. Han var från 1880-talet till början av 1920-talet ordf i bestyrelsen för Nattasylen för fruntimmer (från 1922 Hemmet för arbetssökande kvinnor) i Sthlm, som han länge ledde, o grundade 1910 den filantropiska inrättningen Beredskapskåren, vars byrå han länge förestod. Hans bror envoyén Herman Ludvig Fabian L (L 2) var svärfar till överste Willy Kleen (bd 21) o far till fd disponenten Bror L (f 1894, d 1981^[3]) på Wirsbo bruk i Ramnäs, Vm. Deras äldste bror, Carl Adolf L (1846–97), var ledamot av Sthlms stadsfullmäktige 1882–88 o befordrades till överste i armén o militärbefälhavare på Gotland 1895 samt sekundchef för Svea livgarde 1896. Carl L var far till Claes Gustaf L (L 4). Söner till honom är generalkonsul Stig L (f 1906, d 1994^[4]) o landsantikvarien Bo L (f 1918, d 1993^[5]) i Linköping, brorson till honom VD vid Wirsbo bruks ab Bengt L (f 1912, d 2008^[6]), g m en dtr till ovannämnde Bror L. Carl, Jacques o Herman L:s bror Henrik Gustaf L (1856–1925) deltog i fregatten Vanadis bekanta världsomsegling 1883–85 o befordrades till kommendörkapten 1899, chef för marinförvaltningens intendentavdelning 1903, kommendör 1905, varvschef i Karlskrona 1910 (tf 1908), konteramiral o befälhavande amiral där 1913 o vice amiral 1919 vid sin avgång ur aktiv tjänst. Gustaf L var ledamot av Blekinge läns landsting 1910–19. Han var far till fd översten för Norrlands dragonregemente Henric L (f 1891, d 1987^[7]). Dennes äldre bror Carl Fredrik Gustafsson L (1883–1977) var VD i Sthlms läns sparbank 1933–51 o ordf i styrelsen där 1951–55. Carl L var 1951–65 ordf i den sociala stiftelsen Birkagården. I äktenskap med en dtr till statsrådet Hugo Hamilton (bd 18) var han far till författaren o fd chefredaktören i DN fil dr Olof L (f 1911, d 2002^[8]), till programproducenten i Sveriges radio fd kuratorn Lis Asklund, f L (f 1913, d 2006^[9]), o till docenten i pediatrik vid KI Rutger L (f 1917, d 2003). Son till den sistnämnde är docenten i fysiologi vid KI Hugo L (f 1945).

Claës Gustaf L:s släktarkiv i SSA innehåller hans o hans föräldrars omfångsrika korrespondens, äldre handlingar framför allt från 1800-talet o i mindre utsträckning även från 1600-talets slut o 1700-talet samt åtskilliga avskrifter ur bl a RA. Smärre delar av hans fars o farfars arkiv finns i KrA.

Intet samband har kunnat påvisas mellan ovan behandlade släkter o Johan (John) Lagerkranz (s 137) samt i Finland sedan 1700-talet uppträdande personer med namnet L (om dessa se brevsvar från FRA till SBL 25 mars 1977 med bifogat utlåtande av finländske riddarhusgenealogen T Aminoff).

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt:

1 Biographica, RA; krigskollegii militiekontors arkiv G IV b: avlöningshandl:ar 1656: överste Berndes dragonreg, KrA.

Karlstads hm, 5 (1973), s 205; Minne efter . . . Anders Ericsson Hästhufwud (C C Gjörwell, Det sw biblioteket, 4, 1760), s 250; A Noreen, Ant:ar om K Hallands reg (f d Västgötadals) åren 1625—1910 (1911); Ramsay.

2 Jacob Larsson Gavelius: Gustaf L:s släktarkiv I: 4:4, SSA; Gävle stads tankebok (1956); [J Odencrantz,] K Götha hofrätts presidenter, ledamöter o betjäning (1803). Magnus L: Adelsbrev, vol 9, RA; P E Back, Striden om nebenmodus. En studie i Karl XI :s pommerska finanspolitik (KFÅ 1958), s 10, 13, 19; Frälseg 2: 1—2, 4:2 (1934—76); J Häggman, Bidrag till den sv krigsförvaltningens hist under det stora nord krigets senare skede (KFÅ 1922), s 177; J Kleberg, Amiralitetskollegium-marinförvalt-n:en (1934); E Wendt m fl, Amiralitetskollegiets hist, 1—2 (1950—74); N Wimarson, Sveriges krig i Tyskland 1675—79, 2—3 (1903—12). Jacob L d ä: Biographica, M 1096, RA; J L Barfod, Märkvärdigheter rörande skånska adeln (1925); Frälseg 4:3 (1976); Lewenhaupt; S Pira, Herrgårdar i Norra Vedbo hd, 2 (1944), s 17—20; W Ridderstad, "Gula gardet" 1526—1903 (1903). Bengt L: M 1096, RA; E Åkerhielm, Sv gods o gårdar, 1 (2 uppl, 1930), s 210 f. Gustaf Wilhelm L: W Zetterberg o H E Uddgren, K Bohusläns reg 1661—1920 (1922). Elias Fred-ric Wilhelm L: Hulthander. Siri Elise Mag-nus-L: S S[andströ]m, Siri Elsie (!) Magnus-L (SKL 3, 1957); Sv förfdex 1900—40, 2 (1942); R S[öderberg], Siri Elise Magnus-L (SMoK 5, 1949). Jacob L dy: Meritförteckningar (flottan), KrA; Hj Börjeson, Biogr ant:ar om öriogsflot-tans officerare 1700—99 (1942); L L v Horn, Biogr ant:ar, 2 (1937). Ludvig Wilhelm August L: C Burman, Post skriptum (1905), s 116 f; Å Eliaeson o T Norlind, Tegnér i musiken (1946), s 67 f; Å Eliseson o G Percy, Goethe in der nordischen Musik (1959), s 51 f; K Enghoff, Kristianstads hist 1614—1948 (1949); A Forslin, Runeberg i musiken (1958); A Helmer, Sv solosång 1850—90, 1—2 (1972); G Hilleström, MAM 1771—1971 (1971); Hulthander; J L Höijer, Musik-lexikon (1864); Norlind; N W[allin], Ludvig Vilhelm August L (SMoK 4, 1948); Wilhelm August L (SM 6, 1886, s 56). Gustaf Detlof Theodor L: S G Thulin, Porträttgalleri (Ög:s landsting 1863—1962, 1962). Wilhelm Ivar Teodor L: A Gullberg, Justitiematr 1934 (1934). Adolf Erik Ludvig L: A Moberg, K Göta livgardes officerskår 1741—1939 (1941). Axel Elias Wilhelm L: J A Almquist Sthlms stads brandförsäkringskontor 1746— 1921 (1921); E Hildebrand, Sthlms stadsfullmäktige 1911—20 (1952); Y Larsson, På marsch mot demokratin (1967); V Millqvist, Sthlms stadsfullmäktige 1863—1913 (Minnesskrift vid Sthlms stadsfullmäktiges femtioårsjubileum, 1913); Sthlms stadsfullmäktige 1913—38 (1938). Carl Adolf Erik L: B B turen], Carl A E L (NF:s sportlex, 4, 1941); Carl L död (DN, SvD o ÖC 2 maj 1961); A Nisbeth, Glasbrukets hist (dens o T Fogel-berg, Reijmyre glasbruk, 1960), s 19; T Nyblom, De nya herrarna (1945); Sv förfdex 1941—50 (1953). Jacob Reinhold L: A An-jou, Riddare af konung Carl XIII:s orden 1811—1900 (1900); F v Dardel, Dagboksan-t:ar 1873—76 (1916); dens, d:o 1877—80 (1918); A G[iron], Jakob Reinhold L (SMoK 4, 1948); L L v Horn, Biogr ant:ar, 3:2 (1934); Hulthander; Herman L, I skilda världar (1945), s 12 f, Jacob L (Ny ill tidn 1898); C P:n Rosensvärd, Jakob Reinhold L TiS 61, 1898, s 389 ff). Hedvig Gustava de L: O R Landelius utlandssv saml: USA, SBL:s dep i RA; G L[ilja], Hedvig Gustava (Ava) de L (SKL 3, 1957); R S[öderberg], Hedvig Gustava (Ava de) L (SMoK); F U Wrangel, Ströftåg i New York o annorstädes (1907), s 201 ff. August Baltzar Carl Jacob L: G Haf-ström, K sjökrigsskolan 1867—1942, 2 (1942). Carl Gustaf L: [C Carlheim-Gyllen-skiöld o J v d Burg,] Minnesblad ur Mariebergs hist 1818-84 (1886), s 37, 40, 51; L De Geer, Minnen (1892), 1, s 194, 2, s 40, 42, 55; S Ekman, Slutstriden om representationsreformen (1966); [H Hamilton,] Carl Gustaf L (KrVAH 1868, s 20—23); [A Janse o M Wennerholm,] Ant:ar om K Svea artillerireg 1794—1894 (1898); K Göta artillerireg, 2 (1962); Herman L, a a, s 7—12, 16—22, 236 f; F M[artin], Carl Gustaf L (SMoK 4, 1948); P v Möller, 1867 års FK (1875); G H Rydberg, Carl Gustaf L (Svea, 24, 1868); P Sylvan o O Kuylenstierna, Minnesskrift med anledning av K högre artilleriläroverkets o krigshögskolans å Marieberg . . . etthundraåriga tillvaro (1918), s 34, 37, 44; Ur Louis De Geers brevsaml (1929); Th Wennerström, K krigsakad o k krigsskolan åren 1792—1935 (1936); H Wichman m fl, Jämtlands o Härjedalens hist, 4 (1962), s 398, 468, 470 f. Jacques Erik Tréport L: C A G Braunerhjelm, K lifregis till häst hist, 5:2 (1922); K Fries, KFUM såsom världsrörelse (1938); Förbundet mellan Sveriges KFUM (1927), s 13, 38 f; Generalstaben 1873—1923 (1923); Inten-denturkåren 1880—1930 (1930); Jacques L död (SvD 18 juli 1933); Sthlms adresskalendrar 1887, 1923, 1924; Sv folkrörelser, 2 (1937). Carl Adolf L: Carl L (Ny ill tidn 1898); Generalstaben 1873—1923 (1923); [E F v d Lancken,] Carl Adolf L (KrVAH 1898, s 196—201); Millqvist, a a; Ridderstad, a a; S A:son Sparre, Biogr ant:ar om officerare o vederlikar anställda 1780—1926 (K Väst- manlands reg:s hist, 5, 1933). Henrik Gustaf L: J Bromé, Karlskrona stads hist, 3 (1930); G Dyrssen, Henrik Gustaf L (TiS, 88, 1925), s 636—40; A Gfiron], Henrik Gustaf L (SMoK 4, 1948); Gustaf L (H8D 15, 1913— 14); G Hafström, a a, 2; [G G V Hammarskjöld,] Henrik Gustaf L (KrVAH 1925, s 224 ff); L L v Horn, Biogr ant:ar, 3:3 (1934); S Leander, Hundra år i Blekinge (1963), s 256; O Nyman, Högern o kungamakten 1911—14 (1957). — Sven Olssons inledning till förteckningen över Hemmets för arbetssökande kvinnor arkiv, SSA; G v Essen, Alienationer o reduktioner i fd Sv Pommern (1900), s 66; O H[ölck]e, Jacob Lagerstedt (SMoK 4, 1948); H Rosman, Textilfabrikerna vid Barnängen (1929); C Norell o R Wallberg, Carl L (SvD 2 juli 1977); R Wallberg, Carl L död (DN 2 juli 1977); P G Vejde, Ramsjöholm (1921), s 73 f, 102—107; L Wikström, Sveagardister i kommunalpolitiken (K Svea livgardes hist 1719—1976, 1976).

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lagercrantz, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10855, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10855
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lagercrantz, släkter, urn:sbl:10855, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-18.