Meriter

1 Kobb, Samuel August, f 5 aug 1819 i Gbg, Kristine, d 17 dec 1901 där, Domk. Föräldrar: handlanden Martin Samuel K o Amalia Sofia Kihlman. Handelsbetjänt i faderns firma, Gbg, 37, burskap som handl där 18 april 45, deläg i firma M S Kobbs söner, Gbg (filial i Sthlm) 48—01, led av drätselkommissionen 54—64, godeman för hantverkares mästarestycken 55—63, led av stadsfullm 63-—82, led av gatu- o vägförvaltn från 64 (v ordf från 97), av beredn för förbättrande av arbetarbostäder 66—68, av budgetsberedn 67—82, av styr för pensionsinrättningen för ålderstigna o sjukliga tjänstehjon 68—96, led av styr för Gbgs arbetarbostads ab från dec 72, av styr för Slottsskogsparken 74—01, led av ett flertal beredn:ar ang Gbgs stadsplan, parker o offentliga byggnader.

G 29 sept 51 i Karlskoga m Beata Christina Lagerhjelm, f 17 dec 30 där, d 7 dec 08 i Sthlm, Osc, dtr till assessor Per L o Johanna Elisabeth Lagerlöf.

Biografi

August K:s far Martin K öppnade 1809 en butik för glas o porslin i Gbg. Företaget hade framgång, o det salubjudna kom efterhand att omfatta allt som hörde till bosättning från köksredskap till sängkläder. 35 utvidgade fadern rörelsen genom att i stor skala importera te, som han blandade enligt egna recept. K anställdes som handelsbetjänt i firman 37 o anförtroddes 40 att under en resa i Tyskland o England köpa in te o porslin. Efter att ha vunnit burskap som handlande övertog han tillsammans med sin bror Pontus (1823—1906) firman, som drevs under namnet M S Kobbs söner. En filial förlades till Sthlm, o i fortsättningen handlade man företrädesvis med te, porslin, glas o mattor.

Martin K hade varit en av 30-talets mest anlitade kommunala förtroendemän i Gbg o August K följde i hans spår. 54 blev han ledamot av Gbgs drätselkommission o valdes 62 in i stadens första uppsättning av fullmäktige. Han utsågs till ledamot i en mängd kommittéer o beredningar o delade under flera årtionden sin tid lika mellan offentliga angelägenheter o det egna företaget. Sina största insatser gjorde han som ledamot i gatu- och vägförvaltningens styrelse. Han engagerade sig ivrigt i allt som rörde Gbgs utseende o skaffade sig en omfattande sakkunskap genom att läsa facklitteratur o studera gatu- och parkanläggningar under utlandsresor. Han tjänstgjorde länge som oavlönad stadsträdgårdsmästare o en sådan anställdes på stat först efter hans död. Han drev igenom att man återgick till den gamla länge sedan glömda förordningen att pryda gatorna med träd, o han var en drivande kraft när man anlade Brunnsparken.

K:s namn är dock främst knutet till Slottsskogen. Landshövding A Ehrensvärd föreslog, att detta vid 1800-talets mitt förslummade skogsområde — vars avkastning ingick i landshövdingens löneförmåner — skulle förvandlas till folkpark, o K blev ordf i en av stadsfullmäktige 74 utsedd styrelse med uppdrag att förverkliga Ehrensvärds förslag. För anläggandet av parken blev han en viljekraftig ledare o besökte dagligen arbetsplatsen för att kontrollera att hans många uppslag blev genomförda. Dessa var oftast förträffliga men ibland kostsamma, o styrelsen ansåg sig vid några tillfällen därför tvungen att förkasta dem. K, som var känd för att ogärna vika från en intagen ståndpunkt, drev då sin vilja igenom men stod personligen för kostnaderna. Så var t ex fallet med svanhuset vid trädgårdsmästarebostället, o när det gällde plantering av dyra utländska prydnadsträd. Även i andra sammanhang åtog sig K uppdrag i samhällets tjänst. Tillsammans med O Ekman o J J Ekman ledde han Gbgs arbetarbostads ab, som lät bebygga stadsdelen Annedal med småhus avsedda att på fördelaktiga villkor bli egna hem för industriarbetare, o under närmare 30 år var han en driftig ledamot i pensionsinrättningen för ålderstigna o sjukliga tjänstehjon.

En byst av K, utförd av Christian Eriksson, är placerad i en nisch i en berghäll nära dammen i Slottsskogen, o utmed parkens nordsida löper August Kobbsgatan. Kobbarnas väg ligger i Gårda nära Prospect Hill, som på sin tid ägdes, terrasserades o bebyggdes av bröderna K.

Författare

Olle Franzén

Arkivuppgifter

5 brev från K till fadern 1840 hos M S Kobbs söners ab, Gbg. Brev till sthlmsfilia-len i SSA.

Källor och litteratur

Källor o litt: A O Elliot, Minnen från det gamla Gbg (1930): M Fahl, Biogr matr (Gbgs stadsfullm 1863—1962, 2, 1963); GRA Fredberg, Det gamla Gbg, 1 (1919); H Frö-ding, Berättelser ur Gbgs hist under nyare tiden, 5 (1924); Gbg. En översikt vid trehundraårsjubileet (1923); G-P 5 aug 1899; S Gu-lin, Pustervik, Rosenlund, Järntorget (1974); CS Lindstam, Gbgs gatunamn (1962); Slottsskogen 100 år 1874—1974 ([tidn, utg i Lerum] 1974); SvD 4 dec 1959. — Nekr:er i Gbgs aftonblad o GHT 17 dec, i G-P 18 dec o i H8D 21 dec 1901.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
S August Kobb, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11678, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11678
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
S August Kobb, urn:sbl:11678, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-19.