Krusenstjerna, von, släkter



Band 21 (1975-1977), sida 626.

Biografi

von Krusenstjerna, släkt, härstammande från pastor Johannes Crusius (d 1558) i Rothenburg a d Saale i nuv Sachsen-Anhalt. Dennes son diakonen magister Johannes Crusius (d 1616) i Eisleben var far till assessorn vid borgrätten i Reval Philippus Crusius, som 1649 adlades von Kruus men efter protester från en medlem av släkten Kruus i samband med introduktionen kallade sig Philip von Krusenstiern o slutligen blev ståthållare i Reval (Kl). Hans son Johan Philip v Kruusenstiern (enl uppg f 1659, enl annan uppg 34 år gammal vid sin död) blev 1656 guvernör i den sv kolonin Cabo Corso o överkommissarie på Guldkusten, där han 1658 blev tillfångatagen vid det danska anfallet. Efter frigivningen uppges han ha deltagit i belägringen av Khvn o sjöslaget i Öresund s å. Han begravdes i Helsingör. Hans halvbror kapten Adolph Friedrich v Krusenstiern (1652—87) var far till Ewert Philip v Krusenstierna (1676— 1748), som blev tillfångatagen av ryssarna i striden vid Erastfer 1701 o efter återkomsten ur fångenskapen 1722 fick överstelöjtnants avsked samt blev mannrichter i Estland. Han blev stamfar för en estländsk släktgren, av vilken medlemmar ända till 1919 innehade Haggud i Rappel, som Karl X Gustav 1659 donerat till K 1. Denna släktgren, vars medlemmar brukat namnformerna Krusenstern, Krusenstiern o Krusenstjern, fortlever numera i Polen, Tyskland, Canada o Sverige, dit en linje återflyttade 1929. Bland dess medlemmar har varit flera högre ryska officerare, bl a Ewert Philip v Krusenstiernas sonson Adam Johann v Krusenstern (1770—1846). Han deltog i sjöslagen mot svenskarna vid Högland 1788 o Öland 1789 o genomförde den första ryska världsomseglingen 1803—06.

Ewert Philip v Krusenstiernas bror överste Adolph Friedrich v Krusenstierna (1679—1713) stupade i striden vid Pälkäne i Finland. Han var far till Mauritz Adolph v Krusenstierna (1707—94), som befordrades till vice amiral 1763, var uppsatt på riksrådsförslag 1765 o 1769 samt blev amiral, amiralitetsråd o kommendant i Karlskrona 1771. Bland dennes söner var Sebastian v Krusenstierna (1760—1836), som deltog i ryska kriget 1788—90 o blev överste vid örlogsflottan 1809, o häradshövdingen i Kinne, Kinnefjärding o Skåning, Skar, Fredrik v Krusenstierna (1763—1804). Deras äldre halvbror Mauritz Salomon v Krusenstierna (1746—1810), som var dotterson till amiralen Gustaf Wilhelm v Gertten (bd 17), gjorde 1764—84 åtta resor till Kina o Ostindien med Ostindiska kompaniets skepp o befordrades 1788 till överste efter att med utmärkelse ha deltagit i slaget vid Högland. Han bodde på Tunarp i Askeryd (nu Västra Ryd), Ög. I äktenskap med en dotter till konteramiralen Carl Gustaf Grubbe (bd 17) var han farfar till statsrådet o generalpostdirektören Julius Edvard v K (K 4), som var farfar till docenten i botanik vid StU Edvard v K (i 1908). K 4:s bror översten för Hälsinge regemente Wilhelm Ernst v K (1846—1931) var i äktenskap med en dotterdotter till Erik Gustaf Geijer (bd 17) far till kanslirådet Adolf Carl Filip v Krusenstierna (1891—1971) o till författarinnan Agnes Julie Fredrika v K (K 7). En farbror till K 4 o Emst v K var farfar till direktör Johan Gustaf Folke v K (K 6), o en annan farbror till dem var farfar till amiralen Henning Vilhelm Mauritz v Krusenstierna (K 5). En kusin till K 5 var far till informationschefen i Sveriges radio Philip v Krusenstierna (f 1910).

En helsyster till Mauritz Salomon v Krusenstierna var i äktenskap med överste Nils Graméen (d 1785) mor till överstelöjtnanten Mauritz Peter Graméen, som genom adoption 1801 fick namnet v K o slutligen blev konteramiral (K 2). Dennes son viceamiralen Salomon Mauritz v Krusenstierna (K 3) var farfars far till konstnärinnan Lilian Fredrique v K (1924—54).

Mauritz Peter v K:s bror major Fredrik Wilhelm Graméen (1768—1822), som blivit sårad i slaget vid Högland 1788 o genom adoption 1805 fick namnet v K, var farfar till Adolf Vilhelm v K (1851—1926). Adolf v K var sekreterare hos FK 1881—1923 o hos kyrkomötet 1893—1926 samt kansliråd i ED 1893—1918. Hans bror Emil Sebastian v K (1853—1941) tjänstgjorde i Kongoarmén 1883—86, från vilken tid en berättelse av honom publicerats (Möller mfl). Emil v K nedlade som fortifikationsbefälhavare i Boden 1901—08 ett omfattande arbete på byggandet av fästningen där, var chef för arméförvaltningens fortifikationsdepartements fästningsbyggnadsavdelning 1909—11 o blev 1910 överste i fortifikationen. En bunt fullmakter o förordnanden för honom finns i KrA.

Författare



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Biographica, Adelsbrev, vol 2, Sköldebrevsaml, Handel o sjöfart, vol 42, M 1831, Reduktionskoll:s arkiv F I: 315, Liv-ländska donationskontorets arkiv F I b 1): 15, nr 7, Reduktionskommissionens i Estland arkiv F 1: 3, f 248—53, E 640, Ericsbergsarki-vets autografsaml, RA; F Rudelius, Vandringar i släktminnenas nejder. Mödernet. Antecknar om ätten v K o några med denna befryndade familjer (stencil 1965; I k 17), KB.

AdRP 4:2 (1872), s 448; H Almquist, Ryska fångar i Sverige o sv:a i Ryssland 1700—09 (KFÅ 1942), s 157 f; D Almqvist, Den ryska offensiven i Finland år 1712 (KFÅ 1943), s 185, 187, 189, 198 f; O Bergström, K Hälsinge reg:s chefer 1629—1909 (1909); E Bodman, Några exempel på släktnamn som förnamn (SoH 1962—63); Hj Börjeson, Biogr ant:ar om örlogsflottans officerare 1700—99 (1942); Deutschbaltisches biographisches Lexikon 1710—1960 (1970); Genealogisches Handbuch der baltischen Ritterschaften. Estland, 2 (1929—32); Genealogisches Handbuch des Adels. Adelige Häuser, B, Bd 1 (1954); V Granlund, En sv koloni i Afrika eller sv afrikanska kompaniets hist (HB 6, 1879), s 308—15, 318; H Hamilton, Dagböcker 1917—19 (1956); F Hjelmqvist, Kriget i Finland o Ingermanland 1707 o 1708 (1909); K Hj [ern], Lilian Fredrique v K (SKL 3, 1957); L L v Horn, Biogr ant:ar, 2—3:3 (1934—37); F Kaas, Forsvundne Gravskrifter i S:ta Maria Kirke i Helsingör över i Kirken begravede svenske Militairpersoner (PHT 1910); J Kleberg, Amiralitetskollegium — marinförvaltningen (1934); dens, Arméförvaltningen (1936); [J E v K,] Slägten v K (1893); Lags o doms; Lewenhaupt; Malmström; M Mattsson, I Ydre på 1800-talet (1932); P Möller mfl, Tre år i Kongo, 1 (1887), s 242—57, 325; Å Nisbeth, Östergötland, 2 (Slott o herresäten i Sverige, 1971), s 304, 308 f; G Pagels m fl, Ant:ar af o om sv kongofarare (1887), s 8, 26—31; G R v Prosch, Stammtafeln aus neuerer Zeit (1948); SPG; C Tersmedens memoarer, 6 (1919), s 104 f; E Testrup, Fd översten E S v K (KrVAH 1942, s 290 ff); L Tingsten, Hågkomster (1938); H E Uddgren, Kriget i Finland år 1713 (1906), s 63, 66.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Krusenstjerna, von, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11823, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-02-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11823
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Krusenstjerna, von, släkter, urn:sbl:11823, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-02-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se