Meriter

Jansson, Carl Petter, f 29 juni 1858 i Färnebo, Värml, d 3 febr 1942 i Filipstad. Föräldrar : hemmansäg Jan Daniel Pettersson o Brita Maja Eriksdtr Pil. Banvakt vid Bergslagernas järnvägar 80—07, drev eget lantbruk i Edsbäcken, Färnebo, Värml, 87—30, led av AK för Färnebo härad 00—08, för Östersysslets domsaga 09—11, för Värmlands läns ö valkrets 12—14A o 18—32 (led av lagutsk 06—14A, av konstitutionsutsk 18—¦ 24 o 29—32, av första lagutsk 25—28), nämndeman 04—09, led av komm ang reglering av löneförhållandena vid SJ 30 jan 06—18 febr 07, banmästare 08—19, landstingsman 10—15 o 19—30, led av Liberala saml:partiets förtroenderåd 10—14 o 18—28, medlem i Frisinnade landsfören:s verkst utsk 13, led av styr för Värmlands läns folkhögskola i Molkom 18—38, av jordkommissionen 29 nov 18—32, av direktionen för länslasarettet i Filipstad 22—38.

G 2 juni 81 i Färnebo, Värml, m Maria Nilsson, f 2 mars 61 där, d 1 dec 36 i Filipstad, dtr till bergsmannen Nils Pettersson o Karolina Olsdtr.

Biografi

Carl J började sin bana som järnvägsarbetare vid Bergslagernas järnvägar, där han först tjänstgjorde som banvakt och sedermera som banmästare. 1887 inköpte han ett hemman i byn Edsbäcken i Färnebo. I sin hembygd anlitades han flitigt för kommunala uppdrag, bl a som nämndeman, och ordf i kommunalnämnden och kommunalstämman.

Det var den första stora liberala valsegern, som förde J in i riksdagen, där han i likhet med samtliga övriga värmlandsrepresentanter anslöt sig till det 1900 bildade liberala samlingspartiet. Hans valkrets Färnebo, den värmländska gruvdriftens kärnland, var en småbrukarbygd med ett starkt och växande inslag av industriarbetare. Med hänsyn till valmanskårens sammansättning var det naturligt att han från början kom att räknas till partiets vänstra flygel. Man möter också hans namn inte bara under de stora partimotionerna utan också t ex under Carl Lindhagens förslag om förbud mot bolagens jordförvärv och Värner Rydéns om avskaffandet av skolungdomens militärövningar. En tid tillhörde han den s k Lindhagengruppen, som stod socialdemokraterna nära och bland vilka en mindre grupp sedermera övergick till detta parti. Som nykterhetsvän med frikyrklig läggning fann sig emellertid J mera samhörig med den liberala bonderadikalismen. Med åren fick han en aktad om också föga framskjuten ställning bland dessa sina meningsfränder. 1910—14 och 1918—32 tillhörde han partiets förtroenderåd och 1913 blev han medlem av Frisinnade landsföreningens verkställande utskott.

I den allmänna politiska debatten deltog J endast sparsamt. Som aktiv kommunalman ivrade han för en utjämning av den kommunala skattebördan, en fråga där Raoul Hamilton med oförtruten energi förde landsbygdens talan. Med de s k Norrlandsfrisinnade delade han misstron mot den militära upprustningen; han var "etterfrän" mot varje ökning av försvarsbördorna (J Widéns dagboksanteckn: ar, UUB). Betecknande nog hade han 1906 ställt sig avvisande till de s k Staafflagarna om förbud för de värnpliktiga att delta i vissa sammankomster. Hans inställning till det 1917 inledda regeringssamarbetet med socialdemokraterna var emellertid kylig. Vid Liberala samlingspartiets delning anslöt han sig till Frisinnade folkpartiet, som trots sin ringa numerär under G G Ekmans kraftfulla ledning fick ett avsevärt inflytande i 1920-talets politik.

Någon förgrundsfigur blev inte J. Med sin föga ambitiösa läggning höll han sig på avstånd från de bittra uppgörelser, som föregick det socialdemokratiska genombrottet 1932. Han kan betraktas som en typisk representant för det landsbygdsfrisinne, som med sin förankring i frikyrkliga och nykterhetsvänliga kretsar förblivit ett inflytelserikt inslag i borgerlig vänsterpolitik. Han var en lugn och betänksam allmogeman, som inte ogärna gick egna vägar.

Författare

Knut Petersson

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: [V Millqvist,] AK:s män 1900 —02, av Spectator (1902); nekr i Karlstads-tidn 4 febr 1942; E Palmstierna, Ett brytn:-skede (1951); Register till riksdagens prot med bih 1900—1940 (1913—42); K-H Rönblom, Frisinnade landsfören 1902—1927 (1929); SMoK.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl P Jansson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12045, Svenskt biografiskt lexikon (art av Knut Petersson), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12045
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl P Jansson, urn:sbl:12045, Svenskt biografiskt lexikon (art av Knut Petersson), hämtad 2024-04-23.