N Edvard Hammarstedt

Född:1861-03-03 – Torstuna församling, Uppsala län
Död:1939-02-09 – Lidingö församling, Stockholms län

Folklivsskildrare, Antikvarie


Band 18 (1969-1971), sida 205.

Meriter

Hammarstedt, Nils Edvard, f 3 mars 1861 i Torstuna (Vm), d 9 febr 1939 i Lidingö. Föräldrar: kh o kontraktsprosten Nils Oscar H o Elma Jakobina Melander. Mogenhets-ex i Sthlm 81, elev vid Edward Perséus målarskola där 82—84, konststudier i Düsseldorf 84—85, eo amanuens vid Nord mus 1 nov 90, ord 93, intendent där 1 jan 07— 28. — Fil hedersdr vid UU 24 maj 07, LVSL 20, HedLGAA 32.

G 9 juli 94 i Norrby (Vm; enl vb för Kungsh, Sthlm) m Mathilda Gustafva Johansson, f 21 dec 61 i Västerås, d 11 mars 52 i Sundbyberg, dtr till kassören Carl Victor J o Brita Lovisa Wallenström.

Biografi

Edvard H härstammade från en gammal prästsläkt i ärkestiftet och förvärvade redan i ungdomen cn intim förtrogenhet med natur och kultur i sin då ännu ganska ålderdomliga uppländska hembygd. Under sin skolgång i Enköping var han kamrat med Anders Zorn. H avsåg till en början att bli konstnär och gick under några år i konstnärsskola dels i Sthlm, dels i Düsseldorf, där han handleddes av landskapsmålaren Olof Jernberg. Under 1880-talet gjorde H uppteckningsarbeten av folkspråk och folklig tradition i Norrby, dit föräldrahemmet flyttade 1872, bl a för Upplands landsmålsförenings räkning (nu i Landsmåls- o folkminnesarkivet i Uppsala). Även för Nordiska museet bedrev han liknande forskningsarbeten beträffande bostadsskicket m m och knöts 1890 dit.

Med sina mångsidiga kunskaper och sin praktiska duglighet blev H genast tagen i flitigt bruk inom det museala vardagsarbetet, både när det gällde de kulturhistoriska avdelningarna och den naturhistoriska, som höll på att komma till på Skansen. Men han fortsatte också sina fältforskningar, bl a i övre Dalarna, där fäbodarnas ålderdomliga byggnadskultur redan tidigare hade fängslat honom. Hans första vetenskapliga skrift är betitlad Smöjning och därmed befryn-dade bruk. Ett försök att genom jämförelse med motsvarigheter hos andra folk framvisa innebörden af en svensk folksed (1894), om vilken det med rätta har blivit sagt att »den långa underrubriken visar, att man nu står i förgården till ett nytt stort verksamhetsfält, som icke längre är samlandets utan den vetenskapliga bearbetningens» (Nils Lithberg). För Artur Hazelius framstod det som mycket angeläget, att det rika material som insamlades utan dröjsmål blev tillgängligt för vetenskaplig bearbetning. Nu började den utveckling som ledde fram till Nordiska museet som en självständig forskningsinstitution. H blev här banbrytaren, när det gällde den folkliga kulturen.

Av H:s många skrifter och uppsatser från skilda ämnesområden förtjänar särskilt att framhållas två större sammanfattande arbeten: Svenska folket, dess lefnadssätt, seder och forntro (1902) och Allmogens byggnadssätt, boningsinredning och dräkt (i Uppland, skildring af land och folk, 1908). De blev genom sin uppslagsrikedom och kritiska skärpa i iakttagelserna vägledande för den följande forskningen, även om bilden sedan dess kunnat berikas och nyanseras, inte minst genom användandet i ökad utsträckning av kamerala källor. Det var H som 1909 präglade ordet »folklivsforskning», som är namnet på hithörande akademiska disciplin.

Främst var det emellertid de folkliga trosföreställningarna och den till dessa knutna folkseden som fängslade H:s intresse. I ett stort antal undersökningar visade han prov på en förvånande lärdom och kringsynthet. Till en början synes han ha tagit sin utgångspunkt i Viktor Rydbergs mytologiska forskningar på 1880-talet, men snart frigjorde han sig från detta inflytande. I stället kom han under stark påverkan av Wilhelm Mannhardt och sedermera av dennes lärjunge James Frazer. Den forskningsmetod han i första hand använde var den komparativa, att genom jämförelse med förhållandena på andra håll få en inblick i företeelsers och föreställningars karaktär. Han gjorde emellertid dessa jämförelser med fin känsla också för psykologiska faktorer och var inte främmande för mera introspektiva tolkningsförsök. Påfallande är hur starkt han betonade sambandet mellan vår egen föreställningsvärld och den klassiska antikens liksom förbindelsen med de gamla kulturerna i Främre Asien.

Senare kom H att ägna ökad uppmärksamhet åt de sociala elementen i folkseden. Det skedde första gången med uppsatsen Kvarlefvor af en Frösritual i en svensk bröllopslek (1911), en undersökning vars resultat nu får betraktas som föråldrade men som i hög grad stimulerade den fortsatta forskningen. Härtill ansluter sig den klarsynta framställningen Hochzeits- und Fastnachtsbär (1918; på svenska 1929) och i viss mån även Seder vid åkerbruk och boskapsskötsel, som härleda sig från jakt- och fångstriter (1927). Med sin källkritiska granskning, sin mogna översyn och sitt vårdade framställningssätt betecknar de båda sistnämnda skrifterna utan tvivel höjdpunkterna i H:s produktion.

För belysning av sv forntro och folksed insamlades på H:s initiativ och under hans ledning till museet ett mycket omfattande material av traditionsuppteckningar och avskrifter ur äldre källor. Under benämningen Arkiv för svensk folkkännedom kom det länge att spela en stor roll för forskningen på hithörande områden. H själv stod i livlig korrespondens med många av sin tids främsta företrädare för denna. Efter sin avgång ur tjänsten fortsatte han ännu länge att komplettera sina egna anteckningar med nya Lesefrüchte men samlade sig inte till några egna vetenskapliga bidrag. På sin sextioårsdag hyllades H med en festskrift, Etnologiska studier, med ett 30-tal bidrag av nordiska forskare.

Författare

Gösta Berg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

H:s mycket omfattande saml av excerpter

0 anteckn:ar liksom hans vetenskapl brevväxl

1 Nord mus. Brev från H i KB o UUB. Ett 25-tal brev från honom till Axel Olrik o H F Feilberg i Dansk Folkemindesamling, Khvn.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se bibliografi av J Tun-eld i Kungl. Gustav Adolfs akademiens minnesbok 1932—1942, Upps . . . 1943, s 136— 152, Dessutom: Dikter under sign Ragvard i Minnen från föreningen Concordia vid Högre allmänna läroverket i Upsala 1875—80, Upsala 1880. — Decembernatt [dikt] (Rimfrost, illustr julblad, årg 2, 1892, Jönköping, fol, s 6). — Ett besök hos Zorn i Mora [sign] (ibid, s 9 f). — Skogens rå [dikt] (Idun 1895, s 3). — Jfr även V Lewins bibliografi i Etnologiska studier tillägnade N E H, Sthlm 1921, s 237—245.

Källor och litteratur

Källor o litt: O Blehr, N E H og hans be-tydning for nordisk etnologi (Norveg, 7, 1960); S Lundwall, N E H som friluftsmålare (Fataburen 1962); nekr:er över H av G Berg i Fataburen 1940 o i GAA:s minnesbok 1932—1942 (1943), av S Erixon i Rig o i Folk-Liv 1940, 1940. L Hagberg i Folkminnen o folktankar 1939, D Strömbäck i VSLA 1939 o av K R V Wikman i Budkavlen 1939.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
N Edvard Hammarstedt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12551, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Berg), hämtad 2019-09-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12551
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
N Edvard Hammarstedt, urn:sbl:12551, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Berg), hämtad 2019-09-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se