Meriter

1 Gjörwell, Carl Christoffer, f 10 febr 1731 i Landskrona, d 26 aug 1811 i Sthlm (Jak). Son utom äktenskapet till överstelöjtnanten Christoffer Ehrensparre (bd 12) o Walborg Gröning, sedan g Ståhl. Inskr vid LU 44, vid Greifswalds univ 26 juli 45, var respondent i Lund 22 dec 48, informator för brukspatron Elias Brandels barn i Sthlm 51–55, extra kanslist vid (Antikvitetsarkivet o) KB 11 mars 55, amanuens där 21 nov 58, bibliotekaries namn o heder 6 mars 64, tjänstefrihet 13 aug 81, avsked 25 juni 95, förestod Gustav III:s handbibl 1772–78. Bokhandel i Sthlm från 9 jan 69. Publicist. – LVVS 1777, LFS 80.

G 4 jan 65 m Brita Eleonora Müllern, f 26 mars 48 i Sthlm (Klara), d 10 okt 22 där (Jak), dtr till kommissarien Carl M o Brigitta Sophia Georgii.

Biografi

G tillbragte sina första år hos två fastrar i Önnestad (Krist). Fadern bekostade hans studier. Med honom och hans familj stod G alltid i livlig kontakt, fastän släktskapen aldrig erkändes öppet. 1739 följde han faderns regemente till Finland, vistades ett par år i Tenala prästgård (Nyland) hos en släkting med ett värdefullt historiskt bibliotek och följde därefter Algot Scarins undervisning i Åbo från hösten 1741, tills krigshändelserna kom honom att återvända hem. Redan 1742 studerade han enligt egen uppgift i Lund, där historikern Sven (Lager) Bring blev avgörande för hans framtida inriktning. Efter dennes uppmaning »gör väl» skall han också vid denna tid ha tagit sitt namn. Det uttalades av G själv och hans familj Gjö'rwell enligt familjetradition (Almquist), men även en avvikande sådan finns. Studierna fortsattes i Greifswald 1745–48 under bl a lärdomshistorikern J C Dähnert. Efter ännu en tid i Lund, utan examen, gjorde G en längre studieresa till Nederländerna och Frankrike 1750–51.

G var vek och lättpåverkad och visade tidigt en fromhet av pietistisk typ. Det var länge meningen att han skulle bli präst. Han predikade under sin studietid, upplevde åtskilligt tvivel i upplysningens »naturalistiska» anda men till sist också ett slags omvändelse. Han tog intryck för livet av den herrnhutiska väckelsen, i Skåne dominerad av prosten J Sundius i Allerum, som G besökte. Ännu under sina närmast följande år som informator i Sthlm tillhörde han en Brödraförsamling och umgicks även med planer på att bli missionär. 1755 blev han emellertid mot förmodan antagen som tjänsteman i Kungl biblioteket, t v utan lön.

Då hade G redan på egen bekostnad låtit trycka en periodisk skrift, Bref om blandade ämnen. Med ungdomlig och ganska naiv frejdighet sade han sin mening i vitt skilda frågor, vilket genast väckte stark reaktion både i sak och för hans mästrande ton. G hade också direkt uppfordrat till en mer aggressiv debatt än som varit vanligt i den lärda pressen, där en recension skulle vara rent refererande, medan verklig kritik uppfattades som personligt angrepp. Fastän G särskilt vänt sig mot »fritänkarna», gav hans bristande renlärighet samtidigt anledning till det första av många censuringripanden.

Publikframgången visade dock, att G:s skrifter varit ett välkommet tillskott i tidningsfloran. Han började nu på eget förlag utge en litteraturkritisk månadsskrift, Den svenska Mercurius. Liksom Lars Salvius' Lärda tidningar, som lett polemiken mot G, innehöll den mest sammandrag och anmälningar av nyutkommen litteratur och andra lärda nyheter. G saxade till stor del dessa direkt ur tyska och franska journaler, särskilt ur Göttingische Anzeigen von gelehrten Sachen, en av de närmaste förebilderna. Läsekretsen fick därigenom en kontakt med det lärda Europa som förut saknats utanför naturvetenskapens område. Beroendet av de utländska publikationerna hindrade inte G att sätta sin prägel på tidskriften. Han var både i bildning och initiativkraft överlägsen sina föregångare P Momma och Salvius. G bevakade även den sv marknaden och utvidgade sitt område med vad läsarna ville ha, såsom statsnyheter och skönlitteratur. Teologin fick mycket utrymme, delvis av hänsyn till det stora antalet präster bland prenumeranterna. Upplagan steg snart till omkring 600, en mycket hög siffra, särskilt i en tid då exemplaren brukade gå från hand till hand, och G:s ställning som ledande publicist befästes. Mot sin ursprungliga avsikt blev han som kritiker alltmer välvilligt refererande, åtminstone mot svenskar. I kontroversiellare ämnen valde han hellre att tiga. Läsekretsens sammansättning och hotet från censuren var skäl nog, men därtill kom G:s naturliga godmodighet och ängslan inför »ett lärt och personligt krig med halva Sverige». I verkliga polemiker sviktade f ö ofta hans omdöme.

G:s medarbetare var till en början få och hans arbetsbörda stor. Ändå bar sig Mercurius knappast ens under sin bästa tid utan var baserad på lån. G drog sig tillbaka en tid, och då han återupptog tidskriften med något ändrad plan, hade den mist sin dragningskraft och lades snart ned. G fortsatte med en lång rad av nya skrifter av ungefär samma art och med mer eller mindre specialiserat innehåll.

G förnyade inte genren till vare sig form eller innehåll. Hans stil var ovanligt tung och ovig. Det har också med visst fog sagts, att han hade för trång andlig horisont för uppgiften och därför inte berikat och lett debatten i den utsträckning som en sådan position tillåtit. Sådana krav ställde knappast samtiden, och G bör heller inte klandras för att han inte kunde göra alla tidens nya idéer till sina. Mycket tilltalade honom, särskilt Rousseaus naturdyrkan, och även många andra upplysningsfilosofer gavs stor plats och ganska objektiv kritik. Deras kyliga skepsis bemötte G från sin religiöst-moraliska ståndpunkt, som han delade med många, och fyllde sin journalistiska uppgift med både konsekvens och lyhördhet. Han lämnar t ex de första sv notiserna om Shakespeare, Ossian och Winckelmann och följde redan från början vaksamt Nordamerikas politiska utveckling.

Väsentliga för G:s framgång var hans kontakter med utländska korrespondenter och en allt större sv medarbetarstab. Fastän han från början haft ett mycket begränsat umgänge och saknade släktförbindelser fick han snart vänner på alla nivåer, även den högsta, där riksråden A J v Höpken, C F Scheffer och F Sparre i tur och ordning var hans värdefullaste kontaktmän vid hovet. Han byggde upp en brevväxling med få motstycken. I brev var hans svenska ledigare och kan höja sig till stor slagkraft och pregnans, när han är starkare engagerad. Han skriver detaljrikt och träffande. Hans talang att knyta till sig människor genom uppriktighet och allehanda förtroenden och upplysningar var ovanlig. Mer än de flesta drog han direkt nytta av tidens vänskapskult, som han hela sitt liv intensivt utövade, ibland under närmast löjliga former. Betydligt nyktrare yttrar han sig om sin tillkommande, då han fann tiden mogen att gifta sig. Icke desto mindre blev hans äktenskap en vacker borgerlig idyll.

Jämsides med den allmänna tidskriften och dess avläggare och efterföljare utgav G nästan lika oavbrutet en rad historiska publikationer. Hans roll var även här referentens och utgivarens, utan anspråk på självständighet som historiker; han betecknar sig alltid som annalist, samlare och bearbetare. Biblioteket och vännerna levererade material, och även privatarkiv öppnades för honom. Han publicerade ett betydligt antal sv urkunder (1056 på 10 år), men ofta spridda även i de allmänna tidskrifterna och utan fast plan, vilket försvårat deras användande för forskningen. G:s riktlinjer vid utgivandet var annars för sin tid goda, även om urvalet var något publikfriande, och han har också ofta sörjt för personregister – i de arbeten som fullföljdes. Men han hade inte uthållighet och sinne för överblick i nivå med sin uppslagsrika entusiasm. Huvuddelen av G:s böcker påbörjades som fortsättningar eller inordnades själva i serier och samlingar, vilka sedan praktiskt taget alla förblev i någon bemärkelse oavslutade, liksom tidskrifterna i den mån de inte övergick i varandra.

G förde hela sitt liv intima dagböcker; brev- och tidningsskrivandet räckte inte för hans enorma behov av att dokumentera sina inre och yttre upplevelser. Redan i sitt allra första verk hade han infört en lätt maskerad »inre» självbiografi. På liknande sätt var historien för honom främst det kultur- och personhistoriskt karakteristiska, unika eller enbart anekdotiska. Både själviakttagelsen och intresset för den historiska personligheten sammanhängde med hans behov av religiös inlevelse och betraktelse, ett gott exempel på den innerligare strömning under upplysningen, som förebådar romantiken och bl a just förnyade personteckningen i psykologiserande och moraliserande riktning. Denna anda genomgår G:s historiska produktion: till stor del var urkunderna brev och självbiografiska anteckningar och resten personhistoria i bearbetade översättningar, både i tidskrifterna och, då deras ramar sprängdes, som fristående arbeten.

I frihetstidens Sverige, där Nyttan stod högst i kurs, måste sådan litteratur utgå på författarens bekostnad, vilket också tidskrifterna gjort. Fastän G saknade kapital, åtog han sig även att bekosta och utge andras arbeten i en omfattning som ingen enskild vare sig förr eller senare. Ändå var han inte alls föredömlig som förläggare. Sin oförbätterliga optimism, som var en stor personlig tillgång, tillämpade han på kalkylen och upplagans storlek. Han tilltrodde läsarna alltför mycket av sin egen kärlek för lärdomen, och försöken att rätta sig efter deras smak slog inte väl ut. Ändringar i planen, uppdelningar, sammanslagningar och avbrott avsåg bl a att ge omväxling, och inför samtida publik var detta och de nödvändiga namnändringarna inte heller någon stor belastning, men han nödgades ofta bryta direkta utfästelser och förverkade snart prenumeranternas förtroende. När skrifter lades ned i förtid, växte restlagren, nominellt värdefulla men skäligen osäljbara, om han inte lyckades avsätta dem under andra titlar eller med hjälp av fantasifulla rabattsystem. Bedyrande sin oegennytta vädjar han till publikens patriotism och ädelmod, ett föga effektivt sätt att sälja böcker.

G blev alltmer i stort behov av en egen boklåda. Den öppnades 1769 och var i frihetstidens hektiska slutskede tidvis en god affär. Under bokmarknadens dåtida villkor var detta dock ett riskabelt företag, särskilt att hålla utländska böcker. Värst utföll de orealistiska men tappra försöken att sälja sv böcker i utlandet. Exportpremier vinkade, men fraktkostnaderna blev mångdubbelt större än avsättningen, och riskerna var stora – G kunde med tiden räkna till 12 sjöskador. 1771 blev konkursen oundviklig. Genom vännen Patrik Alströmers ingripande kunde G dock snart fortsätta i föga begränsad skala. Först långt senare upphörde han med all utländsk handel på egen risk och reducerade lagren. Trött på kontroverser med boktryckarna, som närmast fick lida för hans penningnöd, hade G även sökt och fått tillstånd till eget tryckeri. Han utnyttjade det inte men kunde åberopa det, då Gustav III 1785 för att tämja oppositionen gav boktryckarna ensamrätt att utge tidningar.

G hade på några få år avsevärt berikat den magra humanistiska litteraturen, särskilt den historiska. Till naturvetenskapen sträckte sig inte hans intresse, och i jämförelse med frihetstidens smak är han i viss mening en pionjär för den mer humanistiskt sinnade gustavianska tiden, som han dock i många avseenden stod främmande för. Hans förbindelser med de unga litteratörerna i Tankebyggarorden var livliga, men sympatin inte helhjärtad. Med fru Nordenflycht, vars förkärlek för Voltaire han inte kunde dela, kom det till en direkt brytning. G:s tidskrifter innehöll mycken vitterhet, men han betraktade den alltid ur moralisk synpunkt; endast motvilligt gav han vika för sin egen smak för musik och teater. Hans rent skönlitterära omdömen visar stor begränsning. Mest tilltalades han av S Gessners sentimentala herdeidyller och av religiösa poeter som C F Gellert. Denna företrädesvis tyska litteratur, ofta läst i fransk översättning, hade en underordnad ställning i Sverige, liksom den tyska lärdomstradition, som G tillhörde och för vilken han f ö var en ganska svag representant. Någon lärd var han inte; än mindre förtjänade han sitt honnörsord »polyhistor» med sitt ytliga mångsysslande. Som sådan överträffas han vida av nära vänner och korrespondenter som G G Warmholtz, O A Knös, J H Lidén och A Schönberg och än mer av de utländska, av vilka några såsom A L Schlözer och C W Lüdeke med G:s bistånd kom att verka kortare eller längre tid i landet.

Med den gustavianska tiden blev den franska dominansen allt starkare. G, som skall ha talat tyska obehindrat, gjorde stor skandal med en version av sin Mercurius på dålig franska. Som flera än G konstaterade, innebar den nya epoken också ett försämrat klimat för den allvarligare forskningen, även den humanistiska, till förmån för vitterhet och journalistik under kungens beskydd. De tidvis osäkra konjunkturerna minskade också köparnas ekonomiska resurser; tidningsvärlden fick en lättare och kanske mer lättköpt karaktär, som den tungfotade G inte kunde göra till sin. Han fortsatte i sina gamla spår och tycks redan i fyrtioårsåldern ha framstått som en kvarleva från en gången tid. Hans sentimentalt självbespeglande religiositet och den beskäftiga omständligheten i skrift befäste detta intryck.

G stod i allmänhet liksom sina umgängesvänner på hattarnas sida. Sedan tryckfrihetsförordningen 1766 löst alla band blev han, särskilt under riksdagen 1769–70, deras bästa publicistiska tillgång med tidningarna, bokhandeln och sin osparda möda. Hans språkrör var Almänna Tidningar, en mångsidig och nästan daglig tidning av ganska modernt snitt. När han begav sig in på politikens område, var det rojalismen som ledde honom. Hans övertygelse var som vanligt säkrare än hans omdöme. Det blev nya polemiker och ingripanden, och G stod t o m åtalad, då statsvälvningen avbröt alla partistrider. Gustav III ville nu vinna båda lägrens skribenter för sig, men G var förbrukad efter sina devota hyllningar till kungen och den nya eran. Han blev närmast en belastning för hovet med sin konkurs, sina rättegångar och sin uppenbara politiska enfald. Irritationen i kungens omgivning var stor: G:s forne gynnare Scheffer gav honom en skrapa för hans ekonomiska och publicistiska fadäser. Då situationen klarnade för G, lade han omgående ned sin löpande tidskrift, för en gångs skull i vredesmod, och gav svar på tal. Ganska felaktigt ansåg han sig sedan som ett offer för politiska intriger, bragt till onödig konkurs av politiska motståndare och trakasserad av censuren. Att han helt enkelt saknat sinne för politikens regler undgick honom. Han behöll sin tillgivenhet för kungen, dels av beundran för denne, dels av religiöst grundad lojalitet mot överheten. En rojalistisk tillgång blev han ännu en gång – som alltid utan belöning – under kriget 1788–90, då han fick heta »riksförgyllaren». Kungamordet väckte hans fasa liksom den franska revolutionen.

Med sina många åtaganden var G inte någon exemplarisk ämbetsman, och på Kungl biblioteket, vars samlingar var oumbärliga för hans redaktionella arbete, gjorde han ingen karriär. Sedan han under 60-talet tre gånger fått stå tillbaka för yngre krafter vid befordran, fick han bibliotekaries titel och löfte om framtida avancemang, som dock aldrig infriades. De tidskrifter han lät utgå i KB:s namn var inte officiella; ändå använde han deras »vinst» till bokköp åt biblioteket. När han 1781 fick tjänstefrihet och i sinom tid avsked, med bibehållen lön, var detta en naturlig utveckling.

Oberoende av motgångarna behöll G en central position. Hans förbindelser med hovet och den lärda världen gav honom även utöver förläggarverksamheten möjligheter att främja olika projekt, t ex J J Björnståhls långa resa, och att hjälpa, introducera och rekommendera både yngre förmågor som Leopold och E M Fant och gästande lärde, från Schlözer på 1750-talet till E M Arndt femtio år senare. Genom uppmuntran och råd har han även indirekt befordrat arbeten till trycket och givit uppslaget till bl a de långt senare Scriptores rerum Svecicarum och Lindbloms latinska lexikon. Hans egen produktion omfattar omkring 100 000 sidor, varav drygt hälften periodiskt tryck.

I tidskrifterna följde G den pedagogiska debatten och ömmade för undervisningens läge i Sverige, särskilt sedan han blivit förmyndare för sin vän och medutgivare J J Anckarströms barn, bland dem kungamördaren. 1779 bildades med hovkanslern Sparre som protektor och G som direktor det s k Upfostrings-sälskapet med närmaste ändamål att främja utgivandet av läroböcker för ungdomen. Sådana hade visserligen alltid tillhört G:s bästa förlagsartiklar men fick nu gå under Sällskapets namn. Mer diskutabelt var, att detta även gavs åt G:s boklåda, tidskrifter och hela den kraftigt ökade förlagsproduktionen, där de historiska arbetena utan mycken pedagogisk anknytning som vanligt dominerar. Men G bar själv hela ansvaret, kostnaderna för tävlingar som utlystes och arbetsbördan tillsammans med sina barns duglige informator Jacob Björkegren (bd 4) och andra biträden. Sällskapets ledamöter däremot, som G själv nominerade, medverkade knappast ens som ekonomiska garanter, utom den generöse Alströmer.

Nu kunde G:s encyklopediska läggning komma till full utveckling. Tidningarna växer i omfång och deras program differentieras. Under skilda rubriker skulle kontinuerligt redovisas fakta om in- och utländska händelser, stats- och personhistoria, bibliografi osv. Han ber om allmänhetens bistånd och hoppas planerna skall följas även efter hans död. Lika monumentalt hade han planerat att trycka om sin egen samlade produktion och brevväxling och började med en mer än vanligt planlös serie, Gollectio Gjörwelliana. Så hette också hela hans växande manuskript- och brevsamling, där ingen skriven notis var för obetydlig att bevara. Den innehöll också G:s egna brev i kopia, ibland originalen, som han på begäran fått igen. Bådadera var ofta renskrivna av hans mångårige sekreterare och översättare J A Stechau, som kunde tyda hans allt svårläsligare handstil. Den enastående samlarinstinkten var inte förfelad. Samlingen blev en oumbärlig källa till sin tid, särskilt för de vardagens rykten, skvaller, familjenyheter och förhållanden som annars är svåra att dokumentera, men också till förlagsvärld, politik och mycket annat. Till och från vissa adressater blev breven digra rapporter, nyhetsbrev avpassade efter vederbörandes intressen. Särskilt sådana brev fann G det lämpligt att trycka i sina tidskrifter och i volymer som Collectio eller den långt senare Brefväxling i 6 band, som även den innehåller mycket annat och där många brev f ö är ställda till fingerad adressat. Monumentalt i bästa mening är hans sista verk, Axel Oxenstiernas brev till sonen Johan, vilket G fullt riktigt betecknar som sin viktigaste urkundsutgåva.

I Uppfostringssällskapets hägn vågade han uttömma sina resurser helt genom att 1780 köpa den sv delen av Warmholtz' bibliotek, den fullständigaste historiska specialsamlingen i Sverige. Tillsammans med G:s egna böcker och senare tillskott rubricerades den som Sällskapets egendom. Senare tillkom manuskriptet till Warmholtz' resonerande bibliografi över källorna till Sveriges historia, som G genast började trycka. Mot allas varningar förberedde han t o m en fransk utgåva. Den organisatoriska och ekonomiska orimligheten i det hela var uppenbar utom kanske för G själv. 1787 tvangs han att åter begära konkurs. Sällskapet måste nu sammanträda f f g, beslöt först huruvida det egentligen existerade och ställdes så inför den delikata uppgiften att göra boskillnad mellan sig och G, som skildes från sin befattning. Medan huvudparten av förlagsartiklarna gick på auktion, fick G fortsätta med några få, en tid under beteckningen »Historiska bokhandeln».

Warmholtz' boksamling och manuskript hade dock lyckligtvis formellt varit i Alströmers ägo. G lyckades trycka ännu några delar av bibliografien, huvudsakligen på det reorganiserade Sällskapets förlag. Senare övertog P F Aurivillius arbetet för UUB:s räkning och lyckades fullfölja det efter G:s död med Karl Johans hjälp. Verket är än i dag oumbärligt och har tom omtryckts, men tillkom utan varje hopp om vinst. Alströmer, som jämte G har största äran därav, hade själv kommit i ekonomiskt trångmål. När G:s nya stöd, svärsonen Lindahl, kom i samma situation, kunde boksamlingen, som G hela tiden disponerat, inte längre hållas samman. Efter vädjanden »till nationen» att bevara den, eventuellt som ett offentligt bibliotek, såldes den bit för bit privat och på auktioner, den sista 1794. Då hade G:s tidskrifter i huvudsak nedlagts.

Även om en viss bitterhet över motgångarna kan märkas, resignerade aldrig G ens inför denna kraftiga begränsning av möjligheterna. En källa till hans andliga spänst kan ha varit hans varma, med tiden allt tolerantare religiositet, men också ett gott humör och förmågan att intensivt njuta av tillvaron, om också glädjeämnena var oskyldiga: arbetet, ensliga naturpromenader och umgänge med vänner och familj. Hemmet på Djurgården, under senare år vid Regeringsgatan i vännen J F Martins hus, där döttrarnas friare, G:s unga favoriter och andra mottogs älskvärt och gästfritt, gav aldrig något intryck av misär. Där blir G alltmer av vis patriark, vars ålderdom livas av barnen och deras familjer. G får fördenskull inte uppfattas som bara en pratsam och kulturellt intresserad kälkborgare. En viss känslans genialitet, som kan föra tanken till dottersonen C J L Almquist, kännetecknade G, »vars egen eld alltid upplivat allt omkring sig» (Thorild). 

Författare

Lars Lindholm

Arkivuppgifter

Litt:hist o hist har varit mycket beroende av G som källa. En modern monografi över honom saknas dock. B v Beskows minnesteckn i SAH har endast orienteringsvärde; Fryxells något senare skildr är av visst psykologiskt intresse. Värdefulla är de kapitel, som Sylwan, Levertin, Schück o Munthe ägnat G, men deras anf arb o utgåvor liksom övrig litt behandlar honom endast under viss tid eller ur viss synpunkt.

G:s stora o skiftande kvarlåtenskap av anteckna o ms huvudsakl i KB men även annorstädes, främst i UUB. G:s självbiogr 1739–58 i VHAA (tr efter avskr i KB). Större delen av G:s brevväxl inköptes till KB 1840 från hans dotter fru Gustava Eleonora Lindahls sterbhus; återstoden, den egentliga familjebrevväxl, skänktes dit efter sondottern Elisabeth G:s död 1854, med undantag av en saml brev nu hos fru Märta Kellberg, Sthlm. Brevsaml i KB omfattar tiden 1749–1811 o är i huvudsak redov i E Tegnérs 1880 tr översikt över KB:s saml av sv brevväxl :r, men saml har senare utökats. I den stora KB-saml ingår originalbrev till o från G, hans konc o en betydande av G upplagd avskr :saml både av egna utgående brev o av brev ur skilda saml från olika tider. Brev till G i KB bl a från P Alslrömer (166 brev), P F Aurivillius (121), M Floderus (128), S Lagerbring (65), J H Liden (290), svärsonen J N Lindahl (128), P Tham (110), C G Warmholtz (232) o S Älf (284). Utöver de av G själv tr ink breven kan nämnas C Ehrensparres (4 st tr i Arwidssons Handl t upplysn af Finl häfder, 7, 1854), S Lagerbrings (tr i M Weibulls Saml:r utg för de skånska landskapens arkeol o hist fören, bd 3, 1875), Linnés brev (tr i Bref o skrif-velser af o till Carl v L, 1:6, 1912), A Scarins (tr av M G Schybergson i HArk, 12:2, 1893) o S ödmanns (tr i H Wijkmarks utg av dennes Skrifter o brev, 2, 1925).

Brev från G i KB till ett stort antal adressater, bland vilka märkes P Alströmer (229 st, 1773–1800), G J Ehrensvärd (58, 1764–81, L v Engeström (Ep 10: 6, 7, 10), sonen C C G (Ep G 12: 1–7), J H Liden (127, 1764–93) o C G Warmholtz (436, 1756–85). I RA strödda brev från G samt 234 st till F Sparre i Börstorpssaml. Ytterligare några G-brev till Sparre, några till C G Tessin, strödda brev från o till G samt en dossier med brevväxl mellan G o den franske litteratören L F de Keralio, i Ericsbergsarkivet, dep i RA. Även i UUB brev från G till ett stort antal adressater bl a till C J L Almquist (5 st, 1805–11), P F Aurivillius (270, 1782–1811), E M Fant (46, 1777–1810), C A Fleming (47, 1797–1811), Gustav III (15, 1772–92), J Hallenberg (23, 1777— 1806), J H Liden (193, 1763–93), L F Rääf (40, 1808–09), G P Thunberg (20, 1779–1807) o S Älf (53, 1755–98). Några strödda brev från G i VA o i Bergianska avskr:saml samt i sistn saml även brev till G. – De större editionerna av G-brev framgår av Tryckta arbeten (slutet). Brev från G är, förutom i hans egna utgåvor, tr helt eller delvis i många anf källor samt även t ex i Samlaren 1880—81 (till Liden).

G:s ansökn:handl:r i Biographica o i skrivelser till kanslikoll (från Antikvitetsarkivets o KB:s tjänstemän o från Förf, översättare o utgivare), RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: En fullst förteckn över innehållet i G:s produktion, planerad redan av honom själv, saknas ännu. För historien vä-sentl utgåvor uppräknas i Brings Handbok. Följ redovisning avser att ersätta G:s egen knappa o svårtolkade Förtekning 1806. G:s arbeten är nästan uteslutande hans egna utgåvor och egna förlagsartiklar. Mellan dessa kan och behöver sällan skiljas. I avdelningarna Utg arb nedan är G närmast att betrakta som förläggare, ibland anonym utan att detta anges, då annan översättare resp författare finns. Företal o dyl som belägg för G:s medverkan redovisas inte. Förkortningar har använts i stor utsträckning, även i boktitlar. Oviktigare nummerindelningar, tryckorten Sthlm, onumr bl under 16 s, reg o pl har i allmänhet uteslutits. Inom parentes står senare delar o uppl utan G:s direkta medv. Asterisk har inte kunnat användas för att beteckna avbr arbeten eller tidskr, då en mycket stor del av böckerna bildat serier eller själva utgått ark- eller styckevis o därvid liksom egentliga periodica endast sällan uppnått utlovad omfattning. De återfinns här på sin resp plats utom vissa sv historiska saml, som sammanförts med Periodiska skrifter. Några fler upptas i Lundstedts a a, till vilket även hänv betr periodicas förhållande till varandra o närmare data.

Utgivna periodiska skrifter m m: Bref om blandade ämnen. St 1—12 [20 »brev»]. 1754. 4:o. 138 s. [Anon; regelb fr st 5; av följdskrifterna s å tillskrivs G själv 2 i Lundstedt, a a.] — Stockholms historiska bibliotek. St 1—3. 1755. 270 s. — Den svenska Mercurius. [1755: svänska.] Årg 1—6. [Juli—juni.] 1755—61. (36), 768 s; 828 s; 1 460 s; 478, 455, 347, 220 s; 368, 393, 344, 359 s; 798 s. (Okt 1758 t o m 1759 tills med A Wilde; G:s förlag tom juni 1759; Den nya sv Mercurius utg av E Ekholm 1761— 62.) •— Det svenska biblioteket. D 1—5, 1757 —61. [1756—62.] 4:o. 384, 384, 376, 356, 215 s. [D 5, bih, avsl med innehållsförteckn över G:s dittills utg hist arb.] ¦— öfversätta-ren. [Rubr.] D 1. [1758.] 4:o. 40 s. [Anon; avbr i texten.] — Nya svenska biblioteket. Bd 1—2, 1762—63. [1761—65.] 347 s, 1 karta, 1 pl, 1 tab; 281, 760 s, 1 tab. [Fortsatt av S Loenboms Sv archivum.] ¦— Svea rikes krönika; för år 1761. 1762. 110 s. . .. för år 1762. 1763. 127 s. [Fortsätta av en avd i Den sv Mercurius, fortsatt för 1763—67/68 i resp Den hist o politiske Mercurius (även Sv ma-gazinet), Stats- o hushålsjournal, bih, o Statsjournal 1768.] — Svenske Mercurius. [1763: Svenska.] 1763—65. 927, 943, 480 s. [Avsl med juninr utk i nov.] — Den historiske och politiske Mercurius. [Juli—aug] 1765. 128 s. — Kongl. bibliotekets dagbok. [Rubr.] St 1. [1766.] 20 s. — Svenska magazinet. 1766. 930 s. [Efter avbrott forts med vol 2:] Bd 1, d 1. 1767. 4:o. 80 s. [Forts av S Gagnerus tom D 4 eller Bih, s 304, 1769.] — Stats- och hushålsjournal. D [1—2] + Bih 1—4. 1767. 470, 156, 460, 162 s. (Förf tills med J F Kryger.) — Kongl. bibliotekets tidningar om lärda saker. D [1—2], 1767. St 1—15, 1768. 376, 400, 222 s, 1 pl. — Tidningar om lärda saker. D 1—2, 1768—69. 1768—[71]. (28), 216, 282 s. — Kongl. bibliotekets handlingar. Bd 1, d 1—2. 1768—69. 4:o. 100 s. [1 ark tr av d 3, förbjöds.] — Statsjournal. D 1—5. 1768—69. 190, 192, 95, 187, 196 s. — Svenske anecdoter. D 1—4. 1768—69. 4 ggr 16 s. —• Bokhandelstidningar. [Rubr.] Nr 1—8. 1769. 4:o. (16) s. (Tills med J J Schildt.) — Den politiske Aristarchus. [Numrens titlar växlar.] D 1—4. 1769—70. 4:o. 123, 128 s. ¦—• Riksdagskrönika för åren 1769 och 1770; förf af Johan Simming. St 1—52. 17[69—]70. 4:o. 233 s. [Avbr uppl med tit:] Riksdagskrönika med tilhörande handlingar. St 1—5. 1769. 40 s. — Handlingar, i svenska historien. Saml och utg. Bd 1—2. 1770[—71?]. 4:o. 104, 8 s. — Almänna magazinet, saml och utg. Bd 1:1—32 [numr ark = 16 onumr stycken]. 1770—71. 4:o. 8, 12, 8, 14, 12, 8, 28, 8, 16, 24, 24, 16, 8, 8, 20, 24 s. [G förf nr 13 (ark 25)] — Almänna tidningar. 1770 —72. 4:o. 659 s; 313 s; 1 120, 1 216 sp. [En tids uppehåll vid konkursen 1771, som helt avbröt de två följ i samband härmed utg.] ¦— Svea-rikes krönika; ifrån d. 12 febr. år 1771, til närvarande tid. [Rubr.] St 1—43. 1771. 4:o. 344 sp. —¦ Svea-rikes krönika; ifrån d. 30 nov. år 1718, til d. 12 febr. år 1771. [Rubr.] D 1, st 1—6. 1771. 4:o. 48 sp [17—24 fel-pagin], — Mercure de Svede; dedié au Roi. T 1, nr 1—6. 1772. 96 s. [Polit o litterära sv nyheter på fr.] — Fru(e)ntimmerstidningar. D 1—2. 1772—73. 254, 24 s. [Anon.] — Nya almänna tidningar. D 1—3. 1773. 592, 560, 464 s. [Fortsatt av Nyare alm tidn 1773, utg av J N Zetherström.] — Samlaren. D 1—9. 1773—77. 764, 407 s. (Utg av J A Stechau från d 9, s 281, 1777[—78].) — Den historiske och politiske Mercurius. D 1—7. 1773— 78. 972 s, 4 kopparst. (Utg av Stechau från s 797, 1777.) •— Nya lärda tidningar. Arg 1—2. 1774—75. 448, 418 s. — Adressen. Arg [1—2]. 1775—76. 4:o. 336, 315 sp. [Anon.]— Stockholms lärda tidningar. D 1—20. 1776— 80. 390, 398, 800, 790, 809 s [jämte Bihang — för år 1779, 16 s, med nr 36]. — Almänna biblioteket. D 1—6. 1776—78. 384, 382, 176 s. [Ett slags bih till föreg. D 1, s 1—8 omtr s å.] — Upfostrings-sälskapets tidningar. 1781—86. [Numrens tit 1786: ... almänna tidningar.] 487, 808, 808, 792, 792, 806 s. (Redig av J Björkegren.) — Anmärkningar i svenska historien, samlade af et sälskap. Bd 1, afd [1]—3. [1782—86 (rubr).] 270 s. [Anon; allt längre uppehåll.] —• Historiska biblioteket. D 1—7. 1784—85. 818, 684 s. — Veckoblad för svenska ungdomen. Qvartal 1 —4. 1785. 878 s, 2 pl + Magazin för svenska ungdomen, d 1, 17[75—]77, s 9—122 [rest-uppl utan företal, som »Bihang til svenska ungdomens läsebok»; allt utk som bok med tit: J Campe, Robinson . . . 1785, se nedan]. — Handlingar uti svenska historien, utg utur Upfostrings sälskapets bibliothek. Bd 1, st 1—2. 1786. 4:o. 96 s. — Upfostrings-sälskapets veckoblad för svenska ungdomen. 1786—87. 200, 403 s. [Efter s 200 ett Bihang, (8) s, som avsl en artikel. Allt utkom kvartalsvis som bok med tit:] Bibliothek för svenska ungdomen, d 1—3, 1786—87. — Upfostrings-sälskapets historiska bibliothek. Årg [1—2]. 1786—87. 798, 596 s, 1 karta. [Avbröts av konkursen 1787; prenumeranterna ersattes med Hist magazinet, 1787—-90.] — Upfostrings-sälskapets almänna tidningar, innehållande: 1) Svea-rikes annaler, 2) Bibliographia Sveo-Gothica, 3) Utländska historien, 4) Utländska bibliographien, 5) Svenska encyklo-pedien, 6) Svenska adressen, 7) Recensioner, och 8) Nyheter. D 1—3. 1787. 400, 432, 408 s. [Utkom tills med sin forts Alm tidningar även oförändrad med tit:] Svea rikes annaler . . . D 1—10. 1787—89. — Den politiske Mercurius, som medförer den nyaste statshistorien ... D 1—4. 1787—89. 381, 305, 200, 178 s. [Uppgick i följ.] — Almänna tidningar; innehållande tillika Svea-rikes annaler. D 1—3, 1788. D 1—4, 1789. 400, 408, 416 s; 384, 408, 408, 608, (36) s, [d 4 även med titelbl:] Krigstidningar för året 1789. — Historiskt lexicon, bestående af de anmärkningar hvilka blifvit utg til de i Stockholm utk tidn och dagblader. D 1—3. 1788—89. 4:o. 113, 98, 98 s. — Almänna tidningar. D 1—4-. 1790. 2 190 s 4- bil: Stats-skrifter. Bd 1, afd 1—6. 488 s. — Historiska bokhandelns almänna tidningar. Bd 1. 1790—91. 400 s. — Svenska archivum; innehållande: Handlingar uti Svea-rikes historia. Bd 1—2. 1790—93. 432, 272 s. [Bd 2, s 1—48: ny uppl 1793.] — Politiska journalen. Innehållande staternes nu varande både kännedom och händelser. Bd 1. 1791. 176 s. [Uti komplement till föreg.] — Almänna archivum, innehållande förnämligast större och mindre arbeten uti den utländska historien. Bd 1, st 1—2. 1792. 75 s. — Historiska och statistiska tidningar. Bd 1—2, 1793. D 1—4, 1794. D 1—2, 1795. 200 + 192, 800, 830 s. (Förf tills med CAJ Mandorff.) — Historiska tidningarne. Nr 1—27. 1795. 4:o. 106 s. — Svenska adressen. Bd 1, st 1—7. 1795—97. 188 s. — Antekningar. Saml 1—7. 1797—98. 146 s. [Flera bihang. Utkom även som bok med tit:] Antekningar; innehållande: Berättelse om drotning Fredricas ätt. . . 1798. — Svea-rikes annaler, med tilfogade af-handlingar och handlingar. Bd 1, afd 1—2. 1798[—99]. 4:o. 48 s.

Utgivna arbeten i översättning (o bearbetn): M Ranft, Den olyklige generalens J R Pat-kuls märkvärdiga lefverne och bedröfveliga död, 1755, 32 s (anon, G övers), 2. och til-ökt upl 1756 (nya uppl Gefle 1790, 1792); Stora och namnkunniga menniskjors lefvernes-beskrifningar och caracterer, saml 1—2, 1755 —56, 147, 138 s (anon, G övers o bearb efter Holberg m fl); [J] Oldmixon, Konung Jacob den förstas i Ängland regering, 1756, 46 s (anon, G övers); Märkvärdiga lefvernes-be-skrifningar, d 1—2, 1757, 128, 126 s (anon, G övers o sammandr främst efter Holberg); [F M] de Marsy, Nya historien, om chineser-ne, japoneserne . . ., d 1—6, 1758—60, 128, 140, 158, 160, 158, 364 s (anon, delvis annat förlag), d 1:2. upl 1759; Drotning Christinas arbeten och märkvärdigheter, utg på fr af herr J Arckenholtz, d 1—2, 1760, 4:o, 188, 96 s (G övers, sammandr o tillökt); Historiska förrådet, d 1, st 1, 1762, 4:o, 45 s (G övers G-L Perau & G-F Coyer); [E de Mauvillon,] Konung Gustaf Adolfs historia, d 1—2, 1764 —65, 4:o, 147, 40 s (G övers o sammandr, avbr i texten, hskr forts i KB); J Hardion, Almänna historien, d 1—2, 1765—67, 191, 232 s (G övers, förk o ändr); [9 onumr bearbetningar, varav G övers 4, med titelriibr Lefvernesbeskrifning:] Om Johanna d'Arc, 1767, 62 s (G efter C Villaret, påbörjad i Sv magazinet 1766, s 13—15, 29—32, 2. uppl 1773, se nedan), Om Henric IV, 1768, 111 s (G efter J M Schroeckh), Om Cato af Utica, 1768, 68 s (d:o), Om Titus, 1771, 74 s (d:o [fr s 28 av O Bergklint]), Om Hannibal, 1771, 86 s (P Luth efter Schroeckh), Om Christiern II, 1771, 139 s (Luth), Om gref B C v Miin-nich, 1771, 80 s (P Juringius), Om Fredric Wilhelm den store, 1772, 141 s (Luth), Om Martin Luther, 1772, 136 s (S Alnander); J P Miller, Sammandrag af de vigtigaste bibliska historier, 1771, 198 s (2. uppl 1793); A F Biisching, Lärobok för ungdomen, 1771, 160 s; P G Hensler, Anvisning til de förnämsta hjelpemedel för dem, som . . . blifvit liflösa, 1771, 64 s; [Numr bearb:ar med titelrubr Samling af lefvernesbeskrifningar, bd 1, st 1—5:] Om Stanislaus Lesczinski, 1773, 68 s (P Luth), Om Zenobia, drotning i Palmyra, 1773, 58 s (J A Lindblom), Om Johanna d'Arc, 2. upl, 1773, 44 s (G, se ovan 1767), Om Henric, den ädelmodige, 1777, 44 s (G Regnér), Om Elisabeth, drotning af Engeland, 1777, 124 s (Luth); J P Miller & [?] de Lignac, Ägtenskapsståndet, så väl det moraliska, som det physiska, bd 1—3, 17[75—]76, 1777, 1778, 128 + 182, 112 + 173, 136 + 176 s, [bandens hälfter bundna i tidsföljd för- fattarvis med egna titlar o ny förtit:] Ägten-skaps-ståndet, betraktat på des moraliska och physiska sida, d 1—2, 1775[—78]; Magazin för svenska ungdomen, d 1, 17[75?—]77, 12 s, s 9—122 (G övers o bearb tills med A Norberg efter bl a C F Gellert o S Gessner, ore-gelb utk, ingick som bih till Veckobl för sv ungdomen 1785); C F X Millot, Gamla stats-historien, d 1, 1777, 123 s; Svenska rese--beskrifvaren, d 1—4, 1777—78, 128, 151, 134, 125 s (G:s förlag, bearbetn utg av A Norberg, utk arkvis, omväxlande med följ arb); J de La Porte, Fransyska rese-beskrifva-ren, d 1, 1778, 128 s (urspr från A-F Prevost d'Exiles, G övers o sammandr); J F Fedder-sen, Exempel-bok för barn, d 1—3, 1778—79, 127, 198, 167 s; Större sammandrag af alla vetenskaper, d 1—2, 1779, 82, 194 s (1: G bearb efter Bergklints Sammandrag 1775 o dess källor, 2: Sammandrag af chronologien [förk o tillökt efter J C Gatterer]); [Fredrik II av Preussen,] Bref om kärleken til fäderneslandet, 1780, 38 s; Almänna rese-beskrifva-ren eller sammandrag af de nyaste och bästa rese-beskrifningar, bd 1—2, 1780—82, 360, 268 [mkt felpagin] s (G:s förlag, utg av A Norberg [tills m G G L Hirschfeld m fl]); Sedolärande betraktelser för hvarje dag i året, d 1—2, 1781, 724, 736 s (G:s förlag, efter tysk uppbyggelselitt, ny uppl 1800—02); C C Sturm, Betraktelser öfver naturen, bd 1—2, 1782—83, 1 014 s (månadsvis, ett slags forts av föreg, nya uppl 1792, 1799); J Gam-pe [m fl], Robinson den yngre, sedolärande roman, och Columbus . . . jämte åtskilliga mindre afhandlingar . . ., 1785, 878 s [utgörs av Veckoblad för sv ungdomen 1785 med eller utan dess bih Magazin för sv ungdomen 1777, s 9—122]; J F Feddersen, Den chris-t(e)lige undersåten, särdeles uti borgare- och landmannastånden, d 1—3, 1786—89, 128, 123, 131 s; Historiska magazinet, bd 1—2, 1787[—88], 17[89—]90, [saml inneh 1. uppl av 8 sep onumr arb med särsk tit:] J W v Archenholtz, Beskrifning om engelska nationens lefnadssätt, [1787,] 184 s, . . .nationen, 2. upl 1788, 176 s, Forts 1—3, 1789, 40, 68, 32 s, dens, Beskrifning om staden Rom, 1788, 144 s, dens, Beskr om Neapel, 1788, 36 s, E W Cuhn, Afhandling om svenska drotningen Christinas affall, 1788, 36 s, J H Campe, Berättelse om sjövägens uptäkt til Ostindien, 1788, 54 s, C Niebuhr, Beskrifning om turkiska rikets stats-förfatning, st 1, 1788, 44 s, [bd 2:] J L Hård, Berättelse om finska kriget, 1789, 52 s [i Hist magaz end tit: Lefvernes-beskrifning om herr grefve J L Hård . . .], J M Schroeckh, Lefvernes-beskrifning om Christina, drotning i Sverige, d 1—4, 1789—90, 54, 78, 94, 101 s; A F Biisching, Konungens af Preussen Fredric II caractere, afd 1—3, 1788—89, 40, 102, 63 s; Historiska galeriet, öpning 1—2, 17[88—]89, 102, 42 s (ur fr o tyska källor, ett slags bih till Hist magazinet); J C Adelung, Lefvernes-beskrifning om J F Borro, svärmare och guldmakare, 1789, 32 s (ingår med vissa olikheter i föreg, öpn 2); [J L] Hård, Berättelse om grefve Hårds fångenskap i Ryssland, 1789, 64 s; C Meiners, Qvinno-könets historia, d 1, afd 1, 1789, 53 s; J F Feddersen, Minnes-tafla om den christe-lige undersåtens . . . trohet och lydnad . . ., 1790, 18 s, 2. upl 1808, 16 s (omtr kallat 3. [!] upl 1794); C [Ingman-]Manderfeldt, Tidens falska politik, 1790, 35 s; Rese-beskrifva-ren, til närmare kännedom af länder och folk, bd 1, st 1—13, 17[90—]91, 204 s (anon, efter C de Brosses, J G Adelung & J W v Ar-chenholz); [J J] Barthélemy, Resa til Grekeland, anstäld af Anacharsis den yngre, afd 1, 1791, 72 s; A G Meissner, Masaniello, 1791, 80 s; Historiska extracter, innehållande förnämligast caracterer och anecdoter om stora och märkvärdiga personer, bd 1—4, 1790— 94, 48 ggr 16 s (ur uti journaler, oregelb utk, upphörde då censuren förbjöd skildr av fr förhåll); R Z Becker, Lefvernes-beskrifning om Ludvic XVI, 1793 + C Girtanner m fl, Forts 1—4, 1793—94, 25 ggr s 3—16 (ur föreg, saml 24—48 utan titelbl, nytr titlar); G Keate, Beskrifning om Pelju-öarnc . . . sammandragen af J H Campe, d 1—2, 1793 (d 1: tr Norrköping), 174, 92 s [provark av arbetet oförk 1791]; Wieland, Wendeborn & [A F W] Crome, Konunga-väldets läge och up-räthållande, 1793, s 9—64, 81—96, 129—144, 153—160, 169—200, 9—48, 73—80, 89— 104 (ark ur Hist o statistiska tidn 1793, nr 2—38, med ny tit), s 1—50 (d:o ur Almänna archivum 1792); C M Wieland, Samtal uti gudarnes råd om konunga-väldets nuvarande läge. . ., 1793 (ark nämnda i föreg, s 81—200, m ny tit); G F A Wendeborn, Stor--britanniska stats-författningen, 1793 (nyssnämnda ark, s 1—50, m ny tit); J W v Archenholz, Historia om Stor-britannien, för året 1791, afd 1—8, 1794—95, 150, 38, 55, 25, 61, 63, 127, 71 s [en avd 7 om litteraturen, 112 s, avbr o makulerad], ... för året 1792, afd 1—7, 1795—97, 265, 48, 51, 34, 118, 84, 107 s [avd 4, s 32—48, makul o ersatt]; P J Bruns, Beskrifning om Egypten, afd l_3j 1794—95, 141, 151, 86 s; Den kong-lige martyrens i Frankrike . . . död, 1794, 39 s, Den konglige fransyske martyren, Forts, 1795, 152 s, ... Slutet, 1796, 160 s (allt ur tyska journaler); A F Luder, Stats-kännedom i al-mänhet, 1794 (ur Hist o statist tidn 1794, nr 7—88, s 49—701, m ny tit); A L Schlözer, Stats-lära, 1794 (28 ark ur d:o, nr 18—53, s 137—424, m ny tit); [J Risler m fl,] Korrt lefvernesbeskrifning om A G Spangenberg, biskop uti Evangel brödraförs, 1794, 96 s; N D Riegels, Historia om Christian V, 1795, XXXII, 146 s (ny uppl 1810); Historieskrifvaren, som meddelar en samling af större och mindre historiska arbeten, bd 1, afd 1_2, 1796—97, 208 s (anon, tills m C A Wadman efter Riegels o Meiners); P J Bruns, Beskrifning om Nubien och Sennar, 1796, 64 s; dens, Beskr om Abyssinien, 1797, 313 s; C W Hufeland, Konsten at lefva länge, d 1—2, 1797—98, 4:o, 32, 26, 14, 18, 100, 26 s, 182, 40 s, 2. och mycket förbättr upl: Konsten att förlänga det mänskliga lifvet, 1804, 284 s (ny uppl 1806); [J C Siede m fl,] Gynäologie, eller läran och historien om älskogs-driften, bd 1—3, 1798—1803, 192, 78, 56 s, 59, 32, 40, 32, 32, 47, 28 s, 40, 48, 63, 73 s, bd 1, afd 1:2. upl 1802, 176 s (bd 4 å annat förlag 1804—06); M A Weickard, Den philosophiske läkaren, d 1—4, 1798—1806, 56, 74, 46, 218 s, 203 s, 84, 48, 125 s, 205 s [avsågs att i annan ordn bilda bd 1—2]; [9 numr skr med titelrubr o förtit: Smärre skrifter hopsamlade, bd 1—2, 1798[—99]:] B Franklin, Hus-tafla, 1798, 32 s, I Kant, Anmärkningar, rörande människjans hälsa och lifs-längd, i anledning af . . . Hufelands Konst . . ., 1798, 45 s, B C Faust, Sättet at utrota koppor, 1798, 23 s, Philosophen J J Rousseau, 1798, 28 s (ur fr lex), [O de] Corancez, Berättelse om J J Rousseau's sista lefnads-år och dödssätt + A v Kotzebue, Berättelse .. ., 1798, 86 s, Konung Ludvic XVI:s fem sista dagar, 1798, 32 + 24 s (från tyska o fr journaler), [De B] de Latocnaye, Fransyska mo-narchiens fall, 1799, 30 s, [bd 2:] C W Lii-deke, Resa ifrån Stockholm til Falun, 1799, 30 s, C G D Stein, Garactere af Fredric II, 1799, 96 s; C G D Stein, Fullständig underrättelse om konung Fredric II :s . . . lefnadssätt . .., afd 1—2, 1799—1800, 105, 32 s (en ut-vidgn av sistn skr); H Boerhaave, Läro-satser om chirurgiske sjukdomars kännedom . . . med G van Swietens förkl, d 1, 1799, 384 s; London och Paris. . ., bd 1, afd 1, 1799, 95 s (G övers ur tysk tidskr); H [F v] Storch, Beskrifning om St. Petersburg, d 1—2, 1799—1800, 211, 334 s; Historisk läsebok, bd 1, 1800, 32 s (avbr i texten, G övers, delvis förf); C H Siede, Patriotisk cateches, 1803, (26), 83 s (G övers, indrogs av hovkanslers-ämb); C G Heinrich, Historia om Frankrike, d 1, 1803, 16 s [provark, nytt provtr av annan uppl:] 1805, 32 s (båda avbr i texten, G övers, delvis forts i Hist läsningar 1, 1807, s 30—35, 73—80); C A Fischer, Rese-äfven-tyr saml o utg, bd 1—2, 1804, 47, 24, 24, 16, 16, 23 s, 48, 31, 39, 36 s (G övers o till-ökt, ett bd 3 ej utk, påbörj i följ, 1, s 13— 21); Historiska läsningar, bd 1—2, 1807—10, 96 s, 2 tab, 36 s, 3 tab. — Översättare är 1775—1801 vanl J A Stechau; endast G själv nämnd ovan, övriga nämns i G:s För-tekning 1806.

Utgivna arbeten i sv original: G Sommelius, Cogitationes has chronologico philologicas de anno Hebrseorum . . . Lunds [1748]. 4:o. 21 s. [Akad^ avh, G resp.] — Förråd eller samling af åtskilliga historiska, moraliska och andra ämnen. D 1, st 1—3. 17[59—]60. 286 s. [Till stor del översättn utan källangivelse.] — [G F Scheffer,] Bref til herrar riksens råd. [1769—70.] 4:o. 48 s. [Utg arkvis; det första brevet även utg avslutat, 1769, 12 s.] — Politiske reflexioner ... af några patriotiske granskare. Nr 1—8. 1771. 4:o. 64 s. [Anon; även medförf.] — S J[:son] Alnander, Sammandrag af den christna salighets-läran. 1771. 134 s. (Nya uppl 1801, 1817, 1829.) — [A Modeer, Samling af kongl. förordningar . . . angående mål, mått och vigt. 1771.] 4:o. 88 s. [Avbr o skingrat vid konkursen 1771, inget kompl ex känt, en del av forts tr som bih i Encyclopedie, 1, 1777.] — Högl. riddarhus-deputationens betänkande . . . angående hvad, som förelupit vid 1719, 1720 och 1723 årens riksdagar, då ridderskapets och adelens privilegier faststältes. 1771. 4:o. 63 s. — Handlingar, rörande Svea-rikes rid-derskaps och adels privilegier, alt ifrån de äldre tider. 1771. 4:o. 16 s. [Avbr i texten.] — Ridderskapets och adelens, ifrån urgamla tider och ännu, enskilt ägande rättigehet ti! de högre tjenster i riket . . . 1772. 4:o. 16 s. — Handlingar rörande deras excellencers herrar riksens råds licentierande vid riksdagen år 1772 ... 1772. 4:o. 312 s. — Förtekning på de mål och ärender, som ifrån den 13 junii 1771, til den 19 augusti 1772, blifvit hos riksens ständer uptagne . . . [Rubr.] 1772. 4:o. 23 s. — Hans kongl. maj:ts konung Gustaf III:djes tal til riksens höglofl. ständer, på rikssalen, d. 21 augusti 1772. 1772. 1 bl pat:-fol. [Anon.] — O Rabenius, De fatis litteraturs juridicse in Suecia, commentatio. Sect 1. 1772. 4:o. (16), 120 s. [2. uppl av en avbr akad avh, Upps 1770, forts med ändr o anm av G, avbr av förf:s död, åter påbörjad i Thesaurus . . . 1781.] — H Schutzercrantz, Svenska konungars olyks-öden ... 1775. 271 s. — O Bergklint, Sammandrag af alla vetenskaper. 1775. 276 s, 1 pl, Bih 38 s. (Förf tills, med G.) [2 kap av G, sc nedan; i övr egentl en mycket självst övers fr tysk källa av Berg-klint. I dennes eget namn den betydl omarb o utvidgade] 2. upl: Mindre sammandrag af vetenskaperne. D 1—2. 1781—84, 1792 (bih). 293, 464, (42) s. (3. uppl 1794—1802.) — Svenska ungdomens hand-bok. 1771, 1792. [Består av föreg samt Alnanders arb ovan och övers av Miller o Busching 1771, eller dessas uppl, med gemens titel, senare omtr.] — S Lagerbring, Sammandrag af Svea rikes historia. 1775. 247 s. [Betydligt utökad uppl, där endast d 2—5 utgör en 2. uppl o betecknas så, medan d 1 o 6 är helt nya:] D 1—6. 1778—80. 1. 1778. 122 s. [2. uppl utgörs av:] Svea-rikes stats-kunskap. 1784. 210 s. 3. och vida förbättr upl 1790. 199 s. [4. uppl] 1796. 222 s. [Upplagorna har också nämnda deltitel o är båda tillökta av G.] 2—5. 2. upl 1778 —80. 61 s, 132 s, 27, 155, 121 + 77 s, 77, 52, 64 s. (3.-5. uppl 1785—1808.) 6. 1780. 79 s. (2.-3. uppl 1792, 1804.) [Den egentl nyuppl av 1775 års Sammandrag fick tit:] Mindre sammandrag ... 2. upl 1786. 258 s. (3. uppl Lund 1799.) — Physiographiska säl-skapets handlingar [Lund]. D 1, st [1]—4. 1776[—86], 318 s. [Förlagt.] — S Lagerbring, Nya stats-historien i sammandrag. D 1. 1777. 215 s. [Danmark.] — Encyclopedie, eller fran-syskt och svenskt real- och nominal-lexicort ... D 1, afd 1—2. 1777—78. 4:o. XXI s, 230, 194 sp. [Avbr vid Améne; förf tills m J J Anckarström.] — Collectio Gjörwelliana eller samling af skrifter, dels förr dels ej förr trykte, uti allehanda ämnen . . . D 1, st 1—3. 1777[—79]. 322 s, 1 tab. [St 1:] 2. upl 1778. Förnyad upl [med nästan helt nytt inneh]. D 1, st 1—5. 1781[—87, 1795]. 361 s, 2 pl. [St 4 även sep avsl med s 339.] — A J Ret-zius, Florse Scandinavise prodromus. P 1—2. 1779. 257 s. (2. ed Lipsise 1795.) — N Schen-mark, Computus ecclesiasticus ... 2. upl, tillökt och förbättr. 1780. 92 s. — [GG Warmholtz,] Catalogus variorum usque ad hoc tempus editorum operum circa rem num-mariam in Suecia. 1780. 4:o. 16 s. [Avsett som bih till E Brenner, Thesaurus nummo-rum, 1691.] — G Regnér, Fransysk och svensk ord-bok. Bokstaven A, B. 1780[—81]. 4:o. 388, 264 sp. [Även 96 sp C-Carriére enl uppg färdiga; uppl använd i J Björkegren, Dictionnaire frangois-suédois, d 1, 2. o tilökta upl 1795.] — Dens, Första begrepen af de nödigaste vetenskaperne. 1780. (22), 244 s. 2.— 3. upl 1793, 1800, 269 s. (4.—10. uppl 1803 —39.) — Svenska barns hand-bok . . . utg af Upfostrings-sälskapet i Stockholm. 1780. [Består av föreg samt Feddersens övers arb 1778 •—79 med ny tit.] — J J Björnståhl, Resa til Frankrike, Italien, Sweitz, Tyskland, Holland, England, Turkiet, och Grekland . . . D 1—6. 1780—84. 22, 548, 251, (20), 284, (24), 348, (20), 293, 76, (reg) 54 s. (Tysk utgåva 1777 —83, holl 1778, ital 1782—87.) — Upfostrings-sälskapets stadga [Rubr.] [1781.] 4:o & 8:0. (4) s. [Kallelsebrev.] — Samlade lefver-nes beskrifningar. 1781. [Inneh dets som Samling af lefvernesbeskr, 1773—77, jämte:] J A Lindblom, Lefvernesbeskrifning om påf-ven Clemens XIV, Ganganelli . . . Sthlm, Upsala & Åbo 1781. 79 s. — Thesaurus Sveo-Gothicus continens scripta varia ... T 1, fasc 1. 1781. 159 s, 1 pl. [7 sv förf.] — Svensk encyclopedie, innefattande alla vetenskaper och konster . . . förf af et sälskap lärde. Bd 1, ¦d 1—[2]. 17[81—]85 [även kasserad tit 1781]. 70, 24 s. (G förf art Encyclopedie o Anckarström.) — CG Warmholtz, Bibliotheca hi-storica Sueo-Gothica; eller förtekning uppå så väl trykte, som handskrifne böcker, tractater och skrifter, hvilka handla om svenska historien ... D 1—3. 1782—87. (54), 316, (16) s, XXII, 141 s, VIII, 254 s. [Endast utg:] D 4_7. 1788—93. 344, 288, 224, 185 s. (D 8— 15, 1801—17, 229, 249, 208, 174, 183, 235, 304, 291 s, utg av P F Aurivillius. Faksimil-uppl i 8 bd påbörjad Khvn 1966.) [Provark av fr uppl med recension: Prospectus . . . 1784, 8 s.] — M v Celse, Apparatus ad historiam Sveo-Gothicam. Sectio 1, Bullarii Romano-Sveo-Gothici recensionem sistens. 1782. 4:o. 222, (16) s. (Provark till Sect 2 o a forts på andras förlag.) — C W Ludeke, Predigt bey der Einfuhrung des Past. H W Hachenburg und des letzten Antrittspredigt in der hiesigen deutschen Kirche . . . 1782. 4:o. 32 s. — S Hof, Fundamenta grammaticas Latinae philosophica . . . 1782. 120 s. — EM Fant, Minne öfver Joh. Schefferus . . . 1782. 92 s. [Omtr i Collectio så.] — D Boethius, Minne öfver And. Rydelius . . . 1783. 38 s. — J Björkegren, De så inom som utom Europa florerande staterne, kortligen beskrifne. För år 1783. [1782.] S 423—484. [Ur Bih til Up-fostr:sälsk:s tidn:r för år 1781 (sidrubr), men kompletterat till 1782 års slut. Påbörjad ny uppl:] Florerande staterne. [Rubr.] [1787.] 24 s. [Anon, avbr i texten. Av G utarb] 2. upl: Europeisk stats-längd, för år 1798. [Rubr.] 1798. 40 s. (Antekningar, saml 5, bih.) [3. uppl:] Stats- och regentelängd, med tilfogade orter och personer. D 1. 1805. 18 s. (Bref-växling, bd 3, bih.) •— [JPG Catteau-Calle-ville,] Bibliothéque Suédoise. T 1, p 1—3. 1783—84. 195 s. — H W Hachenburg, Ueber die Erziehung. 1783. 4:o. 15 s. [Övers:] Om up-fostran . . . 1784. 20 s. •— S Lagerbring, Svea rikes historia. D 4—5. 1783—[86, 1786—87]. 4:o. XXXVIII, 604 s, 32 s. [D 5 avbr i texten, forts tr i LagerBring, anf källa, s 31—62; G:s otr företal om manuskr tr i Brings anf Förteckning, 1907, s 19 f. G förmedlade förlaget till d 1, 1769, 600 s. D 4 utg sep med särsk tit:] Historia, om drotning Margareta ... til år 1457. 1794. — [C E Wadenstierna,] Minne öfver . . . Henr. af Trolle. 1784. 34 s. —¦ J Björkegren, Svea rikes stat, för år 1784. [1784.] 92 s. [Början härav, kompl till 1787, i ny uppl u å, 40 s, avbr i texten.] —¦ E Tun-eld, Svea riks-höfvidsmannens och riks-rådets Engelbrekt Engelbrektssons historia. D 1—3. 1784. 312 s. — Dens, Geographie öfver konungariket Sverige samt därunder hörande länder. 6. upl. Bd 1—2. 1785—91. (24), 142, 100, 117 s, 194, (24), 177, (27), 127, (15) s. [D 3—4, 1792, samt senare uppl utg av J Björkegren, men med G:s medv.] — O O Celsius, Svea rikes kyrko-historia. Lund 1785. 422 s. [Förlagt.] — O Espling, Minne öfver J J Björnståhl. 1785. 53 s. [Även som bih i Björn-ståhls Resa, 1780—84.] — J B Wolff, Sammandrag af den christliga sedoläran . . . 1786. 184 s. — S Dahlman, Beskrifning om S. Barthelemy, svensk ö uti Westindien. 1786. 35 s, 1 karta. — S Rosenhane, Svea-rikes konunga-längd. 1789. 4:o. 153 s. — Berättelse om hans kongl. maj:ts högtidliga besök på Stockholms rådhus den 20 dec. år 1788; samt de därvid hållne tal. 1789. 4:o. (8) s. ¦— Karl [XIII], Underdånig berättelse . . . om förloppet af sjö-slaget . . . den 26 julii 1789 . . . 1789. 4:o. 40 s. — [L v Engeström,] Re-marques sur la lettre du prince de Nassau au roi de Suéde. Nouvelle edition. 1790. 4:o. 26 s. [Orig tr i Warschau.] — G Regnér, Minne af Jonas Alströmer ... 1790. 72 s. ¦— J H Liden, Repertorium Benzelianum ... 1791. 224 s. [Anon, förlagt.] — [F C A] de Bouillé, Lettre de M. le marquis de Bouillé ... a Fassemblee nationale. [Rubr.] U o [1791.] 8 s. •— C [F] H:son Uggla, Svea-rikes råds-längd. Afd 1—8. 1791, [7—8:] Norrköping 1793. 4:o. (18), 80, 24, 80 + 11, 24, 47, 20, 43, 14 s. — J J Öller, En redlig Herrans präst: . . . J C Stricker . . . 1792. 4:o. 22 s. — [H A Nordström,] Blomster, plockade på literaturens vidsträkta fält. Korg 1, qvast 1—8. Norrköping 1792[—93], 128 s. [Förlagt.] — H W Hachenburg, Prädikan, hållen på almänna klago-dagen . . . den 6 junii 1792 . . . 1793. -4:o. 17 s. — P Tham, Göthiska monumenter. H 1. 1794. 4:o. 16 s, XIX pl. — J Tengström, Minne öfver J E Terserus. Åbo 1795. 240 s. [G varken utg eller förlagt; belönat i Upfostr:sälsk 1786.] — P Tham, Anteckningar under och i anledning af en resa ifrån Westergöthland . . . 1797. 4:o. 92 s, 7 pl. — J G Forssgren, Det lefvande Sverige, uti förbindelse med det utslocknade Sverige. Bd 1—¦ 2. 1796[—97], 1798. 4:o. 200, 46 s. — H Schiitzercrantz, Et korrt theoretiskt och practiskt compendium om huggna, contunderade och skutna sår . . . 1798. 107 s. — Brefväxling. Bd 1—6. 1798— 1808. 1. 1798[—1802], 254 s + bih vid s 218, 16 s. 2. 1802[—03]. 306 s. 3. 1805[—06]. 262 s + bih (8) s, 18 s, 2 bil: 32, 16 s. 4. 1806[— 07], 207 s, 5 bil: 24, 28, 20, 55, 26 s. 5. 1807[—08]. 228 s + bih 8 s. 6. 1808[—10]. 182 s + bil 38 s. [Bil: se nedan.] — S Rosenhane, Afhandling om de fem höga riks-ämbeten uti Sverige . . . 1799. 236 s. — [P] Tham, Bref til någre lärde herrar uti Köpenhamn. 1802. 4:o. 40 s, 5 pl. — T Thorild, Glädje--sång, i anledning af konungens födelsedag d. 1 nov. 1804, afsungen af den studerande svenska ungdomen i Greifswald. 2. upl 1805. 4:o. (8) s. [Även tysk text.] — P Kylander, Berättelse om S. Birgitta och S. Catharina . . . 1806. 24 s. — J R Fellenius, Längd på biskopar och domprostar uti Westerås efter reformationen. 1806. 28 s. [Ibid, bil 2.] — O A Knös, Lefvernes-beskrifning om J Loccenius . . . och J T Helstadius . . . [Förf 1775.] 1807. 20 s. [Ibid, avsedd som bil 3.] — E Sefström, Längd på borgmästarne i Halmstad. 1806. 26 s. [Ibid, beteckn som bil 3.] — E Hesselgren, Berättelse om . . . Brynolph Hesselgrens oskyldiga lidande åren 1716, 17 och 18; samt därpå följande uprättelse. 1809. 32 s. Ny tilökad upl 1810. 38 s. [Ibid, bd 6, bil.] — A Oxenstierna, Bref ifrån Svea-rikes canceller ... til grefve Johan Oxenstierna. Bd 1, afd 1—3. 1810—11. XXIV, 56 s. [Avd 4, 1815—19, 562 s, på L v Engeströms bekostn utg av P A Wallmark.] •— Flera av arb utg anon, bl a nämnda riksdagshandlingar jämte några av A G Leijonhufvuds tal 1771—72. Se i övr Bring, Riksdagshandl, 1961, o Rättegångsbandi, 1958, Provtryck o avbr utgåvor, några nämnda i Sv archivum 1, s 351. Ett stort antal kopparstick. övriga tr arbeten jämte senare utgåvor: Vid bruks patronens . . . Eliae Brandeils grift . . . [1754.] (4) s. — Hollänska generalens, friherre och riddaren Isac Cronströms lefver-ne. 1756. 110 s. — Berättelse om hvad, som händt i sistl. jan. 1760 i Pommern . . . [1760.] 30 s. [Anon, ur Den sv Mercurius.] — Konung Gustaf Adolfs tyska fälttåg . . . D 1, Bih, d 2. 1759, 1761. 228, 41, 178 s. [Tysk övers i T H Gadebusch, Sammlung historischer Schriften, St 1, Rostock & Greifswald 1763, s 39—176. Senare förk uppl:] Kort utkast til konung Gustaf Adolfs historia. Senare stycket ([E M Fant & G,] Kort utkast . . ., Sthlm, Ups & Abo (tr Sthlm) 1784—85, VI s, s 105—255). — Lettre å 1'éditeur au sujet d'un portrait de la reine Christine, & de Mr. Arckenholtz (Me-moires sur la litterature du Nord, nov—dec 1760, Copenhague & Geneve, s 100—108). —¦ Biographia Sveo-Gothica. [Rubr.] D 1, nr 1—14. [1768—70.] 112 s. [Avbr i texten.] — Några riksdagsmanna-reglor . . . [Rubr.] 1771. (4) s. [Anon.] — Berättelse om de märkvärdiga händelser, som sig i Stockholm tildra-git, ifrån d. 19 til och med d. 21 aug. 1772. 1772. 4:o. (12) s. [Anon; nya uppl s å, 4:o, anon:] Norrköping (8) s [rubr], Carlscrona (16) s, Calmar (8) s [rubr]; Sanfärdig berättelse . . . Gefle 1773, (15) s [anon]. — [Kap 17—18] (O Bergklint & G, Sammandrag af alla vetenskaper, 1775, s 177—260, 1 pl; 2. upl: O Bergklint, Mindre sammandrag af ve-tenskaperne, d 2, 1784, s 263—422). — Til kongl. Cancellie-collegium. Ödmjukaste memorial. [Rubr.] 1776 [undert mars]. 4:o. (3) s. (4) s. — [Genealog bilagor samt Efterrättelse . . .] (EM Fant, Minne öfver J Schefferus, 1782, s 65—92; omtr i Collectio s å). — Förtekning på de böcker, hvilka finnas til salu i Upfostrings-sälskapets boklåda . . . 1783. 92 s. [Upf :sälskapets tidn:r, årg 3, bih.] — Ansökning hos hr häradshöfdingen And. Nordeli . . . rörande sin egendoms afträ-dande til borgenärerne . . . [1787.] (8) s. —¦ Bref til en vän om Sveriges närvarande politiska tilstånd . . . 1789. 4:o. 24 s. [Anon.] — Svar til författaren af brefvet om Sveriges närv polit tilstånd, innehållande bevis på Rysslands omåttliga inkräktnings-lystnad . . . 1789. 4:o. 8 s. [Anon.] — Bibliographisk catalog ...Dl. 1792. 8 s. [Hist Bokhandelns uti böcker, kommenterade.] ¦— Herr assessor Eric Tunelds lefverne . . . (Tuneld, Geogra-phie, 7. upl, 1793, bd 1, s VII—XII). — Caracteren af Sveriges regenter . . . 1793. (18) s, s 129—256, 1—64, 1 pl-bl. [Sammanfogade ark ur Sv archivum, bd 2.] — Til svenska nationen. [Företal jämte] Förtekning på böcker ... 1794. (2), 10 s. [Inneh vädjan o rabatterbjudande till förmån för Warmholtzska saml.] — Berättelse om markgrefskapet och markgrefliga huset Baden; ifrån hvilket härstammar . . . Frederica Dorothea Wilhelmina; samt om hennes härkomst . . . 1797. 16 s. [Anon.] 2. upl s å. [Antekningar, bih.] En uppl Carlscrona s å. 3. upl, förbättr och til- ökt. 1802. 16 s. (G:s Brefväxling, 1, bih.) — Antekningar om husen Poniatowski och Ora-nien, samt om Kyrko-staten. [Rubr.] 1798. [Undert.] 24 s. [Antekningar, bih.] — För-tekning på alla de af trycket utgifne arbeten som blifvit förf, utg eller förlagde . . . 1804. 39 s. — Bihang til underteknads förtekning . . . [Rubr.] 1804. 8 s. [Undert.] — Förtekning på de af trycket utkomne arbeten ... 2. upl 1806. 32 s. [Brefväxling, bd 3, bil.] — Antekningar om sig sjelf. 2. upl 1806. 16 s. [Ibid. 1. uppl i Förtekning 1804.] — Döds--längd för året 1801, månaderne Julius—december. 1806. 55 s. [Ibid, bd 4, bil 4.] — Oldenburgska huset och des grenar uti Dan-nemark, Sverige . . . förestälde uti sex genealogiska tabeller. 18[09—]10. Tv—8:o. 7 bl. — Bref til herrar utgifvarne . . . [om Egils o Nials sagor] (Phosphoros, månadsskrift, 1811, Upsala, s 157—164). — Senare utg: Jakob Johan Ankarströms lefnad och sednaste öde [brev till Liden 1792] (Nytt sockenbibliothek, [7,] 1866, s 1—37). — Anteckningar . . . om sig sjelf, samtida personer och händelser 1731 —1757 (Samlingar utg för De skånska landskapens hist o arkeol förening, 3, 1875, Lund 1874, s 31—142). — Anmärkningar på en resa ifrån Stockholm till Finland år 1759 (HArk 9, 1886, s 62—77). — Familjebref utg af O Levertin. 1900. XV, 278 s. (Sv memoarer o bref, 2.) — En stockholmskrönika. Ur C C G:s brev. Med en inl utg av O Syl-wan. 1757—1778. 1920. LI, 258 s. — Brev till Fredrik Sparre 1768—1795 utg . . . genom Arne Munthe. 1938. XXIII, 321 s. (HH 32: 1.) — Medarb i bl a: Gazette littéraire de FEuropé, T 1—8, Paris 1764—66, 4:o, annan fr uppl, T 1—12, Amsterdam s å, 12:o (medarb för Sverige); Nordia, Khvn 1795— 96; Le spectateur du Nord, Hamburg 1797. Sångerna 17 o 82, anon, i A G Rutström [m fl], Sions nya sånger, Kphn 1778, 2. upl Christianstad 1819, 3. upl Sthlm 1821, ej anon, många senare uppl. En stor mängd kataloger över förlag och boklåda, därmed förenade cirkulär, adrester, reklam- och provtryck samt avbr arb, varav G 1806 utöver de ovan upptagna nämner Genväg til lärdomshistorien, 1755 (koncept i KB).

Källor och litteratur

Källor o litt: J A Almquist, Sveriges bibliogr litt, 1–3 (1904–12); dens, Uppfostr:sällsk (HT 1905); C Annerstedt, UU:s hist, 3:1–2 (1913–14); Auktionskat, Sthlm, [25] maj–14 dec 1773, 17–20 juni 1780, 19–29 mars 1788; E Bergman, Nationella dräkten (1938); B v Beskow, Minne öfver k bibliotekarien K K G (SAH 36, 1862, tr 1863); I A Bonnier, Anteckna- om sv bokhandl, 2, ed A Hånell (1935); H Borelius, Gessners inflytande på den sv litt (Saml 1901); S E Bring, Bibliogr handbok till Sveriges hist (1934), s 138 f; dens, Förteckn öfver Sven LagerBrings tr arb o ms (1907); dens, C G Warmholtz' o Louis de Geers bibi på Christineholm (1941); Carlander, 2:2, 3 (1904); A B Carlsson, En supplik af G 1772 (NTBB 1915); G E[ichhorn], G o Wallmark (SAT 1, 1879–88); H Elovson, Amerika i sv litt 1750–1820 (1930); A Fryxell, Berättelser ur sv hist, 44 (1878); O Gertz, FS (1940); A Grape, Ihreska handskr:saml (1949); B Hildebrand, Biogr historiografi o SBL (PHT 1939–40); E Hildebrand, Sv publikationer af hist handl:r (HT 1886); A Holmberg, Den bergianska avskr :saml i VA:s bibi (1938); O Holmberg, Den unge Leopold (1953); dens, Leopold o Gustaf III (1954);. B E Hyckert & V E Lilienberg, Minnespenningar öfver ensk sv män o kvinnor, 2 (1915); A J v Höpken, Skrifter, ed G Silverstolpe, 1 (1890); E Hörnström, Om förf:-skapet till några politiska broschyrer . . . (HT 1944), s 98; G Kjellin, Rikshistoriografen Anders Schönberg (1952); J Kruse, H C Nordenflycht (1895); S LagerBring, Skrifter o bref, ed L Weibull (1907); M Lamm, Upplysningstidens romantik, 1–2 (1918–20);, K K:son Leijonhufvud, Utdrag ur bref från C C G till... A G Leijonhufvud o ... K H Leijonhufvud (PHT 1901); I Leux-Henschen, C W Lüdekes Allgemeines schwedisches Gelehrsamkeitsarchiv (Lychnos 1954/55); O Levertin, Från Gustaf III:s dagar (1896); HF Lindegren, G:s Mercure de Suéde (1914);. B Lundell, G som bokförläggare o bokhandlare (Bokmalen 1921); B Lundstedt, Sveriges periodiska litt, 1 (1895); Nils G Ohlsson, Det pedagogiska problemet i Sverige under frihetstiden o gustavianska tiden (1959); Henry Olsson, C J L Almquist till 1836 (1937); H Schiller, J C Linnerhielm (1939); Henrik Schück, Den sv förlagsbokhandelns hist, 2 (1923); dens & K Warburg, Ill sv litt:hist, 3:e uppl, 3–4 (1927–28); I Seth, Univ i Greifswald . . . 1637–1815 (1952); SMoK; C Snoilsky, Minne af hofrådet C G Warmholtz (SAH 17, 1902, tr 1903); O Sylwan, Sveriges periodiska litt under frihetstidens förra del (1892); dens, Sv pressens hist till statshvälfningen 1772 (1896); Elof Tegnér, KB:s saml af sv brefväxlingar (1880); [T ThorildJ En critik öfver critiker, 3 (1791), s 32 ff; P A Wallmark, [självbiogr] (Bio-graphiskt lexicon 19, 1852), s 348 f; O Wieselgren, Sverige får en tidningspress (Sv folket genom tiderna, 6, 1938); U Willers, Ernst Moritz Arndt o hans sv förbindelser (1945). – Inledningarna till utgåvorna av G:s brev under Tr arb.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Christoffer Gjörwell, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13087, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Lindholm), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13087
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Christoffer Gjörwell, urn:sbl:13087, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Lindholm), hämtad 2024-04-19.