Meriter

Hagerman, Gustaf David, f 22 sept 1770 i Tolånga (Krist), d 23 aug 1839 i Ystad. Föräldrar: kh Christian H o Anna Helena Utterbom. Burskap som handlande i Ystad 98, i kompanjonskap m J P Hemberg till 02, egen firma 02—35, led av borgarståndet 15, medstiftare av Skånska privatbanken 30 —31, led av dess direktion från 31.

G 7 okt 98 i Ystad m Christina Maria Blanxius, f 14 febr 78 där, d 20 april 00 där, dtr till handlanden Predbjörn B o Anna Maria Sörensson.

Biografi

Gustaf H hade fått sin köpmansutbildning hos sin släkting handlanden Predbjörn Blanxius i Ystad. Denne dog 1789 och testamenterade sin rörelse, en kombinerad minut- och spannmålshandel, till honom. 1798 fick H burskap som handlande och gifte sig s å med Blanxius dotter.

Vid 1800-talets början var Ystad en av Skånes mest blomstrande städer och kunde näst efter Malmö uppvisa den största samlade förmögenheten i provinsen. Ett särskilt uppsving medförde kontinentalsystemet, som gjorde Sverige till transitoland för engelska varor. De förnämsta handelsvarorna hade; tidigare varit spannmål och brännvin, mens nu tillkom även manufakturvaror samt kryddor, tobak, te, viner, järn, verktyg, papper och tapeter. Spannmålspriserna steg, en stark spekulationsvåg bröt in och även smuggling förekom i stor omfattning.

H började sålunda sin handelsverksamhet i en lycklig tid och rörelsen växte hastigt. Hans kramhandel var mycket omfattande. Vid en husvisitation, tydligen efter smuggelgods, bortfördes en gång 17 lass kläder och tyger, som togs i beslag. Spannmålsvindarna i hans många hus i de omgivande kvarteren rymde ej mindre än 8—9 000 tunnor spannmål och till detta hörde även en torkinrättning och ett bränneri. H tillbakavisade titlar och blev därför ej kommerseråd som sina kolleger bland storköpmännen i Ystad kommerseråden Gustaf Berghman, J P Hemberg och Carl Martin Lundgren. Tillsammans med Berghman och Hemberg och inspirerad av hovpredikanten G H Aulén i Ystad begärde H hösten 1830 hos K M:t oktroj för ett nytt kreditinstitut, Skånska privatbanken i Ystad — den första sv enskilda banken. Den beviljades omedelbart, och 1 april 1831 kunde banken öppnas.

H hade utmärkta utlandsförbindelser, ej minst genom brodern bankiren Jonas Philip H. Vid Norreport i Ystad ägde han de två stora husen nr 275 och 276, utom flera andra fastigheter. Nr 275 lät han 1831 ombygga till det förnämliga tvåvåningshus, som ännu kallas H:ska huset. Där hade han bostad, handelslokal och spannmålsmagasin, och det stora hushållet bestod utom av den egna familjen av omkr 30 anställda. H:ska huset inköptes sedan av J P Hembergs son F L Hemberg, vars son Eugen skildrat det. Bostaden bestod av två våningar bredvid varandra, varav den ena innehöll en stor balsal. »Hela huset», heter det, »var ett fullkomligt smugglarehus... I flera av boningsrummen upptäcktes golvluckor med gapande hål ned till källarna, men dessa luckor hade dolts genom skickligt placerade möbler» (Hemberg, s 116). H synes sålunda ha hyllat liknande affärsprinciper som sin frände och vän plantageägaren Jonas Filéen i Demerara (bd 16), som besökte H 1791. H åtnjöt emellertid stort anseende i Ystad, och satt i Privatbankens direktion till sin död.

H inköpte 1836 av brodern Jonas Philip Vittskövle slott och gods, där hans förfäder varit verksamma i flera generationer. H och hans två yngre döttrar älskade hästar, och man kunde se dem i »präktiga riddräkter galopperande omkring på gatorna åtföljda av officerare i glittrande husaruniformer, under det att stadens anspråkslösa fotvandrare stodo med hattarna i hand och vördnadsfullt bugade för det ståtliga sällskapet» (Wilkens, s 109 f). En av H:s döttrar med sin hushållerska Anna Bengtsdotter blev gift Stjernswärd, och deras ättlingar innehar fortfarande Vittskövle gods.

Författare

Bengt Hildebrand

Källor och litteratur

Källor o litt: S Brisman, Sveriges affärsbanker. [1] Grundläggningstiden (1924), s 84; E Hemberg, Minnen från barndomshemmet och hemstaden (Från gamla skånska hem, utg av P Sjöbeck, 1926); K Kock, Skånska privatbanken (1931); B Stjernswärd, Bröderna H o Vittskövle (PHT 1957); E Wiberg, Bröder och systrar i Sankt Knuts Gille i Ystad (1939); C L Wilkens, Minnen från Ystad under 1800-talets förra del (Ystads fornminnesförenrs minnesskr 1907—1932, 1932).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf David Hagerman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13507, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2024-08-28.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13507
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf David Hagerman, urn:sbl:13507, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2024-08-28.