Meriter

1 Flensburg, Mathias, f 24 sept 1779 i Tolånga sn (Malm), d 22 jan 1851 i Malmö (Petri). Föräldrar: prosten fil mag Pehr F o Elsa Maria Lorich. Anställd hos handl Lorens Faxe i Malmö 1792–96, hos hans son Cornelius Faxe från 1796 o som bokh där 1799–1805, började okt 1805 affär i Malmö, burskap som handl där 17 nov 1806, led av Malmö hamndirektion (dess v ordf), av styr för navigationsskolan i Malmö (avgick med utgången av år 1848), av styr för sjömanshuset där, för Malmö sjöassurancefören (ordf) o av styr för Malmö Sparbank 1824–51. RVO 1845.

G 1) 29 jan 1808 i Malmö (Petri) m Benedicta Sophia Thomson, f 19 sept 1788 där (ibid), d 6 okt 1825 där (ibid), dtr till handl i Malmö Niclas T o Henrica Örngren; 2) 20 aug 1827 i Malmö (Petri) m Anna (Annette) Brita Thomson, f 24 mars 1799 där (ibid), d  3 april 1877 där (ibid), dtr till handl i Malmö Hans Niclasson T o Anna Margaretha Thomson.

Biografi

Mathias F förlorade vid sex års ålder sin mor och tolvårig sin far. Medan den äldre brodern Nils Johan F (se släktart) fick fortsätta sina präststudier, gällde det för Mathias att snarast möjligt själv tjäna sitt bröd. Han sattes därför året efter faderns bortgång i lära hos handlanden Lorens Faxe och hans son, rådmannen Cornelius Faxe. Efter 13 års tjänst började F egen verksamhet och vann 1806 burskap som handlande. F började i den då s k Rivaregatan (nu Hjulhamnsgatan), genom vilken trafiken från Södervärn leddes in till Lilla torg. Affärerna bestod den tiden särskilt i mottagande av spannmål och andra lantbruksprodukter, som bönderna förde in och som köpmännen lagrade för försäljning, eventuellt export, medan bönderna i handelsboden tog sina förnödenheter av sill, kaffe, socker, kryddor och andra kolonialvaror. F började i blygsam skala och förblev solvent vid den stora affärskraschen i Malmö 1817.

F inköpte 1827 den intressanta fastighet, Södergatan nr 34, som nu är känd som Flensburgska gården, varom se släktartikeln. Vid sidan av lanthandeln kom F att ägna stort intresse åt rederirörelsen, och han blev en av de största skeppsredarna i Malmö på sin tid. Särskilt senare, när han i firman upptagit sonen August F, hade denna många och stora fartyg, som förde spannmål ej blott till Sthlm och Nordsverige utan även till hamnar i Norge, Tyskland och England. F hade mycket affärer med de skånska herrgårdarna, uppköpte där ej blott spannmål utan även brännvin, som han sedan utskeppade till bl a Sthlm. Han lät själv tillverka ett omtyckt taffelbrännvin.

F:s duglighet togs även i anspråk för allmänna värv. Under hans tid som en av de ledande i hamndirektionen genomfördes en betydande utvidgning av Malmö hamn. Tillsammans med direktionens ordf, L I Bager, skapade F ett bolag, som i Karlshamn 1837 byggde det första ångfartyget för Malmö. F tog initiativ till upprättande av navigationsskolan i hemstaden och donerade en grundplåt av 1 000 rdr bko. Denna verksamhet förskaffade honom den då för en köpman ännu sällsynta utmärkelsen att erhålla Vasaorden. Likaså var han en av stiftarna av Malmö Sparbank. Under koleraepidemien sept 1850 skänkte F 1 000 rdr bko för att lindra nöden och efter hans död donerade hans arvingar ett lika stort belopp till restaurering av S:t Petri kyrka i staden. F ägde Sonekulla och Marietorps gårdar, båda belägna inom nuv »Slottsstaden i Malmö.

F var en ytterst ordentlig, mycket sträng men samtidigt välvillig man, i hem och för anställda en husbonde av gammaldags patriarkalisk typ med husets portnyckel på sitt nattduksbord. Då hans bokhållare ville etablera sig själva, motarbetade han ej detta utan hjälpte dem i stället. Till det yttre var F medellång, med tjockt vågigt brunt hår och ljusblå ögon. F:s porträttbyst återfinnes på Malmö rådhusfasad (jämte Jörgen Kocks, Frans Suells och L I Bagers).

Författare

Bengt Hildebrand

Arkivuppgifter

Papper efter F i släktens arkiv, Malmö.

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: Malmö burskapsbok, A U Isbergs saml ang stadsfullm i Malmö, MSA. – E Bager o N G Sandblad, Gamla gårdar i Malmö, 2, Flensburgska gården (1936); Th Dahlgren, Sextio försäkringsagenter »attackerade» Malmöborna för hundra år sedan (Malmö fornminnesfören, årsskr 1963); [P Flensburg,] Ur Per F:s efterlämn papper (1949); E Hornborg, O Bjurling o Hj Börjeson, Studier över skånska sjöfartens hist (1950); A U Isberg, Bidr till Malmö stads hist, 2 b (1900); nekr i Snäll-Posten från Malmö nr 10, 23 jan 1851.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Mathias Flensburg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14228, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14228
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Mathias Flensburg, urn:sbl:14228, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2024-04-24.