Meriter

2 Fock, Alfred Henrik Edvard, f 9 okt 1818 på Näs, Bjurbäcks sn (Skarab), d 19 febr 1901 i Sthlm (Hedv El). Föräldrar: kanslisten frih Adolf Fredrik F o Anna Carolina de Frese. Officersex i Jönköping 29 april 1836, underlöjtn vid Kronobergs reg 17 nov 1837, löjtn vid nämnda reg 26 mars 1845, kompanioff vid Krigsakademin å Karlberg 1845–46, lärare i fysik vid högre artillerilärov vid Marieberg 1 april 1846, tf lärare i allmän o tillämpad fysik vid teknol inst 30 nov 1847, kapten vid reg 23 aug 1854, prof i allmän o tillämpad fysik vid teknol inst 27 mars 1858, stadsfullm i Sthlm 1863–68, kommissarie vid allm industriutställn i Sthlm 1866, ordf i Slöjdskolans i Sthlm styr 1868–71, fullm i riksgäldskontoret 1868–74, deputerad 1869, 1871–74, byråchef i civildep o exp:sekr i K M:ts kansli för kontroll av tillverkningsavgifter 25 maj 1870, i finansdep från 1872, fullm i riksbanken 1874–93 (v ordf 1890–93), inspekterande fullm vid Tumba pappersbruk en kortare tid 1877 samt 1878–92, kansliråd i K M:ts kansli 12 juli 1878, avsked från posten i finansdep 5 dec 1884. – Led av flera k kommittéer. – Led av ridderskapet o adeln vid riksdagarna 1847–48, 1853–54, 1859–60, 1865–66, led av AK 1867–87 o 1891–93, led av särsk utsk 1868, av bevillningsutsk 1870–83 (ordf 1875–82), revisor i Göta kanalbolag 1875. – LMA 1852, LKrVA 1854, LVA 1856, LLA 1859, RNO 1861, KVO 1866, KNO1kl 1885, HedLLA 1888, innehade även utländska ordnar.

G 24 febr 1849 i Sthlm (Klara) m Axelina Maria Magdalena Fries, f 5 sept 1829 i Lund, d 9 okt 1888 i Sthlm (Hedv El), dtr till prof Bengt Fredrik F o Anna Christina Lundberg.

Biografi

Alfred F började sin bana som infanteriofficer men tilltalades icke av den overksamhet som befälet vid den indelta armén ofta fick finna sig i. Han skaffade sig därför en vetenskaplig utbildning genom att genomgå högre artilleriläroverket å Marieberg 1838–41. Efter tjänstgöring som lärare i fysik där och vid teknologiska institutet blev han våren 1858 professor i allmän och tillämpad fysik vid sistnämnda läroanstalt och tog nu helt avsked ur militärtjänsten.

Kommunalt och politiskt intresserad deltog F redan på ståndsriksdagens tid i riksdagsarbetet på Riddarhuset, första gången 1847, och var stadsfullmäktig i Sthlm 1863–68. När representationsreformen genomförts, insattes han av Sthlms stad i andra kammaren och satt där i tjugo år. Han kallades 1870 från sin professur till civildepartementet (från 1872 finansdepartementet) för att sköta kontrollen av brännvinsförfattningarnas tillämpning. Som riksdagsman hyste F moderatliberala och frihandelsvänliga åsikter samt intog en förstående hållning till lantmannapartiet, av vilket han var väl sedd. I bank- och skolfrågor uppträdde han både som motionär och debattör. Han var starkt pedagogiskt intresserad, bl a anhängare av folkskolan som bottenskola för alla samhällsklassers barn. Särskilt ivrade han för en utveckling av den tekniska undervisningen liksom för att höja studiet av matematik vid elementarläroverken. Hans åsikt var, att undervisningen skulle främja lärjungarnas individuella utveckling. Han intresserade sig även för slöjdundervisningen och ivrade för höjande av kvinnans ställning genom ökade studiemöjligheter. Han tog jämte P A Siljeström och F A Cederschiöld initiativet till lärokursen för fruntimmer 1859, ur vilken Seminarium för bildande av lärarinnor utgick 1861. F blev medlem av seminariets direktion och tjänstgjorde en tid som dess lärare i fysik.

Författare

Bengt Hildebrand

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Föreläsningar i fysik vid Högre militär läroverket å Marieberg år 1842. U.o.o.å. [övertryck.] (2), 524, (8) s., 6 pl.-bl. [Anon.] [Ny uppl. 1848 av denna, likaledes i övertr., i olika varianter.] – Geometriska konstruktioner och beräkningar, begagnade vid undervisningen i Svenska slöjdföreningens skola. Sthlm 1848. 48 s., 6 pl.-bl. [Nya utökade uppl. m. ngt varierande titel:] 1856, 1864, 1879, 1904. – Tillämpad värmelära. Till ledning vid föreläsningarne i Kongl. technologiska institutet. Sthlm 1851. (4), 226 s., 6 pl.-bl. [Omarb. uppl. med tit.:] Anteckningar ur tillämpad värmelära, föreläst vid Kongl. teknologiska institutet. Sthlm 1864. (4), 159 s., 3 pl.-bl. – Lärobok i fysiken. För Kongl. artilleri-läroverket å Marieberg och Kongl. technologiska institutet. Sthlm 1853[–55]. (2), 665, (7), XI s. 2. uppl. 18[59–]61. 3. omarb. uppl. utg. af G. R. Dahlander 18[73–]75. – Tabell för det äldre bankomyntets förvandling till riksmynt och tvärtom. Sthlm 1855. 1 bl. pat.fol. – Fysikaliska problemer till begagnande vid undervisningen i fysik. Saml. [1]—2. Sthlm 1856–66/43, (1), XI; (4), 58 s. – Fysiken. Afd. 1–3. Sthlm 1857–63. [Bearb. efter Blum o. Ganot] (6), 246; (6), 245 [eg. 243]; (6), 230 s. (Bibliothek i populär naturkunnighet, 3.) 2. öfversedda o. tillökta uppl. Landskrona (tr. Lund) 1873. – Art. i Nord. Familjebok, 1. uppl.

Utgivit: B. O. Nycander, Bränvinsprofvaren och dess användning för bestämmande af spritblandningars styrka ... på Kongl. Maj:ts befallning utg., 3. uppl., Sthlm 1881, (4), 70, (2), 94 s. [Föret.] (1. uppl.: Om bränvinsprofvaren . . ., Sthlm 1858.)

Översatt o. bearb.: C. S. M. Pouillet, Allmänna grunderna för fysiken och meteorologien, Sthlm 18[51–]52, XII, 415 s. [Bibliothek för hemmet, Ser. 2.] [2. tillök, uppl. m. tit.:] Grunddragen af allmänna fysiken, Sthlm

1865, VIII, 472 s. — J. Weisbach, De första grunderna till den högre analysen, eller differential- och integralräkning, Sthlm 1852, 43 s. — [G.] L. Figuier, Sednare tiders vigti-gaste vetenskapliga upptäckter och uppfinningar . . . D. 1—2, Sthlm 1853—56, (6), 491; (4), V, (1), 509 s. 2. uppl. [av s. 1— 168] 1855. — Dens., Ångmachinen. En historisk skildring af dess uppkomst och utveckling . .., Sthlm 1855, VII, 400 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: K F Werners klippsaml, SSA. – F :s självbiografi i »Autografier o porträtt af framstående personer». Ser 3, h 12 (1893). – V Fevrell, A H E F (1818–1901) (K Högre lärarinneseminariet in memoriam, 1943); KrAH 1901, s 250 ff; S Leijonhufvud, Sophie Adlersparre, »Esseide» 1–2 (1922–23); W Swalin, Bidrag till Kongl Maj:ts kanslis personalhist efter 1809 (1892); F Wernstedt, Fullmäktige i Riksgäldskontoret (1939); H Wieselgren, A H E F (Svea, 58, 1902).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Alfred H E Fock, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14280, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14280
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Alfred H E Fock, urn:sbl:14280, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2024-04-25.