Carl Johan Cronstedt

Född:1709-04-25 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1777-11-09 – Stockholms stad, Stockholms län

Arkitekt, Kammarkollegiepresident, Överintendent


Band 09 (1931), sida 274.

Meriter

4. Carl Johan Cronstedt, den föregåendes brorson, son till C. 1, f. 25 apr. 1709 i Stockholm, d. 9 nov. 1777 därstädes. Uppfostrades tillsammans med Augustin Ehrensvärd; studerade arkitektur och teckning för Karl Hårleman samt mekanik för Kr. Polhem; hovjunkare 29 juli 1731; idkade konststudier i Paris 1732 —35 och i Italien 1736—37; erhöll hovintendents titel 5 mars 1733; hovintendent 4 aug. 1741; erhöll överimtendents titel 7 juli 1743; ledamot av direktionen för Stockholms stads brandförsäkringskontor 1751—77; erhöll överintendents lön jämte 300 dir smt årligen i rese- och traktamentspenningar samt för uppsikten över kungsgårdarna med förslags och ritningars förfärdigande 12 febr. 1753; ledamot av beredningen angående de trots växelkursens fallande höga varuprisen och arbetslönerna 15 jan. 1767; president i kammarrevisionen 27 okt. 1767 och i kammarkollegium 3 juli 1769; banko-fullmäktig från 19 jan. 1770; ordförande i nummerlotteridirektionen från 18 febr. 1771; ledamot av bränneri-direktionen från 13 dec. 1775. Ledamot av Société des arts i Paris 1735 och av ritar-och målarakademien i Florens 1737; LVA 1739 (skattmästare 1740—61; preses 1740 och 1771); RNO 1751; KNO och ceremonimästare vid alla K. M:ts orden. 28 apr. 1753; skattmästare därstädes 1768.

Gift 21 febr. 1744 med grevinnan Eva Margareta Lagerberg, f. 23 maj 1725, d. 25 juni 1779, dotter till riksrådet greve Sven Lagerberg.

Biografi

Efter studier i byggnadskonst vid slottsbygget i Stockholm under Karl Hårlemans ledning samt i mekanik hos Kr. Polhem på Stjärnsund avreste C. i sällskap med Hårleman på sin första studieresa till Paris i dec. 1731 och anlände dit 13 febr. 1732. Här började han genast sina arkitekturstudier, beviljades av duc d'Antin, »directeur general des batiments», tillstånd att bese alla kungliga slott och trädgårdar och erhöll även tillträde till hovet. I Paris umgicks han flitigt med arkitekter och konstnärer samt fick för övnings skull uppsikt över uppförandet av presidenten Duraz' hotell i Paris, där han t. o. m. lär ha utfört en del av stenhuggeriarbetet och gipsornamenten. I Société des arts upptogs han 1735 som medlem, sedan han i modell uppvisat ett projekt till »en rund, ornerad publik plan». Med Hårleman, som återvänt till hemlandet redan våren 1732, stod han i livlig brevväxling och sände honom uppmätningar o. dyl. av nyheter inom byggnadsvärlden i Paris, varav Hårleman haide stor nytta vid slottsbygget. Denne utverkade också av C: s fader, att; den unge arkitekten skulle få' stanna i Paris längre än vad från början avsetts. I slutet av år 1735 fortsattes resan till Rom, där han under flitiga studier stannade ett år. Han besökte även Neapel och vid återresan till Paris Florens, av vars konstakademi han blev ledamot. Efter ett kortare uppehåll i Paris anträddes hemresan över Holland och Tyskland. Den 21 nov. 1737 anlände han till Stockholm.  I hemlandet blev han i första hand sysselsatt vid slottsbygget och fick befälet över samtliga där anställda hantverkare. Som skapande konstnär hade han säkerligen ej stora möjligheter att göra sig gällande, enär så gott som samtliga inredningsritningar utfördes av Hårleman, men som arbetsledare gjorde han helt visst en betydande insats, även om denna numera till stor del undandrar sig vårt bedömande. Bland de få inredningsarbeten i slottet, vartill C. gjort ritningarna,märkas hertig Karls drabantsal (nu Gustaf V:s biljard) 1754 samt framför allt det stora biblioteksrummet i nordöstra flygeln, som i ganska sträng klassicerande rokokostil utfördes under 1750- och 1760-talen. Vid sidan om slottsbygget i Stockholm var .C. under senare hälften av 1740-talet och under 1750-talet livligt sysselsatt med Lovisa Ulrikas tillbyggnad av Drottningholm och inredningen därstädes. Men även här fick han till största delen arbeta efter Hårlemans ritningar.

Redan tidigt hade C. visat sitt intresse för mekaniken, och flera av hans ritningar och modeller till maskiner finnas ännu bevarade. Av sekreta utskottet vid 1738 års riksdag fick han i uppdrag att uppföra på Skeppsholmen i Stockholm en s. k. »skeppsupphalningsmaskin», vilket också verkställdes i samråd med Kr. Polhem. Till följd av sina kunskaper i mekaniken invaldes han 1739 som ledamot av den samma år stiftade Vetenskapsakademien.

Sedan C. befordrats till överintendent, erhöll han ett antal arkitektuppdrag såväl i Stockholm som i landsorten. Ofta stannade hans förslag dock på papperet. I första hand fick C. fullborda de under Hårlemans tid igångsatta arbetena. Så avslutades under C: s ledning den stora ombyggnaden av Örebro slott samt nybyggnaden av Linköpings domkyrkotorn, som blev färdigt 1758. Ett stort 'projekt till ombyggnad av Skara domkyrka uppgjordes av C. åren 1756—59. De båda tornen skulle förses med de under 1700-talet så vanliga huvarna med lanternin, taket omläggas ä la Mansard, å de östra och västra fasaderna skulle vid korsarmarna uppföras stora »renässans»gavlar och murarna avputsas. Hade dessa ritningar kommit till utförande, skulle domkyrkan helt ha gjort intryck av ert 1700-talskyrka, men det enda som uppfördes var den, stora södra gaveln 1761—65. Till amiralitetskyrkan i Karlskrona framlades ritningar 1759, endast en mindre omarbetning av Hårlemans förslag, men dessa kommo aldrig till utförande. Större framgång hade C. med sina ritningar till S:t Olai kyrka i Norrköping, som uppfördes där 1766—67 med långskepp och två sidoskepp samt en med rik pilasterarkitektur uppbyggd västfasad. Även Maria kyrka i Stockholm återuppbyggdes efter branden 1759 efter C: s ritningar. Nytt torn, stora gavlar å korsarmarna liksom det väsentligaste av inredningen utgjorde de viktigaste tillskotten. Kyrkan invigdes 1763. Bland C:s kyrkliga arbeten kan också nämnas tornet på Vreta klosters kyrka.

Under 1760-talet utarbetade C. ritningar till Börshuset i Stockholm, vilka approberades 1768. Han biträddes härvid av arkitekten Erik Palmstedt, som under arbetets gång 1773 omarbetade ritningarna, efter vilka huset, minskat med en våning, stod färdigt 1776. C:s biograf anmärker härom, att »den enda nya byggnad av någon betydlighet, vartill han gav ritning, blev ej efter den verkställd».

För arméns räkning uppfördes efter C:s ritningar några byggnader, främst den stora artillerigården i Stockholm, som började uppföras 1760. Den består av en tvåvånings indragen mittbyggnad med flyglar. Till Arsenals- eller Tyghusbyggnaden i Karlskrona lämnade C. ritningar 1754. Likaså ritade han flera broar, frärnst Norrbro i Stockholm 1756, ett arbete, som påbörjades men som genom olyckliga omständigheter icke hade avancerat långt, då det 1767 övertogs av K. F. Adelcrantz. Falkenbergs stora bro i fem valvbågar fullbordades däremot efter C:s 1754 lämnade ritningar. Bland andra mindre arbeten kunna nämnas ett ej utfört förslag till ombyggnad av Krageholm i Skåne 1757, ombyggnaden av ärkebiskopshuset i Uppsala 1762—63, stallflyglar och vagnhus vid Norrström 1766—67, smärre arbeten vid Riddarhuset i Stockholm, stadsplanen för Kaskö stad i Finland 1767, orgelläktare och orgelfasad i Uppsala domkyrka 1767, ett joniskt rundtempel vid Sturefors i Östergötland 1776.

Någon större självständig konstnärlig begåvning ägde C. icke. I sin profanarkitektur anslöt han sig helt till samma stil som sin lärare Hårleman, en på fransk-klassiska förebilder grundad arkitektur med välproportionerade slätputsade fasader, endast livade av pilastrar eller lisener samt putsrustik. Sina inredningar komponerade han efter mönster av den av Hårleman introducerade franska rokokostilen men hyllade dock en stramare, mera klassicistiskt begraven i Barkarö kyrka i Västmanland betonad riktning. Den kyrkliga arkitekturen sådan den utformades av C. vittnar såväl om hans studier av italienska renässansens kyrkobyggnädskonst med dess med pilasterarkitektur uppbyggda gavlar och låga kolonnförsedda tornhuvar, som även om påverkan av läraren Hårleman och de idéer, denne förfäktade om låga tom m. m. I likhet med Hårleman ivrade C. för användandet av sten som byggnadsmaterial i stället för trä, vilket han motiverade mera genom framhållande av minskad eldfara än med estetiska skäl.

C:s starka sida tycks framför allt ha varit den duglige arbetsledarens och organisatörens. Särskilt tydligt framträder detta i hans verksamhet som ledare av slottsbygget i Stockholm och som överintendent. Som ledare av Konstakademien, dv. Ritareakademien, i Stockholm gjorde C. en stor insats bl. a. genom sitt 1756 framlagda förslag om omorganisation till en Målare- och bildhuggareakademi med ökad stat, ett förslag som dock blott delvis blev genomfört. Han var en förträfflig ämbetsman, varom hans hastiga avancemang till president i kammarrevisionen och kammarkollegium bär vittne. Som bankofullmäktig hörde han till den majoritet inom bankens ledning, som motverkade Joh. Liljencrantz' finanspolitik, oaktat han eljest räknades till hovets anhängare. C: s utpräglade mekaniska begåvning fann bl. a. uttryck i en ivrig verksamhet för uppfinnande och förbättrande av jordbruksmaskiner.

C. innehade fädernegodsen Fullerö och Almö i Västmanland och ett stenhus, kvarteret Kamelen n:o 14, vid Regeringsgatan i Stockholm. C: s grevinna ägde enskilt Bergaholms säteri i Salems socken och Viurila säteri i Halikko socken i Finland. Hans bibliotek var delat mellan Fullerö och stockholmshuset. Sina stora samlingar av arkitekturverk och ritningar överflyttade han till Fullerö, där de ännu förvaras jämte hans skriftliga kvarlåtenskap. — C. ligger begraven i Barkarö kyrka i Västmanland.

Författare

Åke Stavenow.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

I riksarkivet finnas ämbetsskrivelser av honom, enstaka dylika även i K. biblioteket. Ritningar av honom finnas i byggnadsstyrelsens arkiv och i nationalmuseum.

Tryckta arbeten

Tryckta skrifter: Påfund och tankar om det leret, som brukas wid tegelbråkor (VA Handl, 1739, s. 118—121). — Observation om takstolars upsättiande på trädbygningar (ibid, 1740, s. 448—450). — Tal om sten-hus bygnad. Sthm 1741. 20 s. (Presidietal i VA 7 jan. 1741.) — Beskrifning på en sädes-ränsnings-machine (VA Handl, 1756, s. 90—100, pl. 4). — Försök til säds utsåning med machine, anstälde på Fullerö sätesgård, år 1759 (ibid, 1761, s. 41—49). — Beskrifning på en ny sädes-rensnings machine (ibid, 1763, s. 190—194, pl. 8). — Beskrifning på en ny sånings-machine (ibid, 1765, s. 172—187, pl. 6—8). —¦ Beskrifning på en ny inrättning af kakelugnar, til weds besparing. Jämte bifogade kopparstycken. Sthm u. å. 4: o 8 bl, 5 pl. Ny uppl, 'med tilökningar', i Samling af beskrifningar på åtskilliga eldstäder, inrättade til besparing af wed, Sthm 1775, 4: o, bl. 2—10, 7 pl. •— Berättelse om frost-fjärilarnas fångande (VA Handl, 1770, s. 17—24; med anledning av T. Bergmans andra prisbel.. svar på VA:s fråga: Huru kunna maskar, som göra skada på fruktträd . . ., bäst förekommas och fördrifvas ? Sthm 1769). — [Tal till konung Adolf Fredriks minne.] Sthm 1771. 12 s. (Presidietal i VA 1 maj 1771; s. 10—12 sekreterarens svar.) •

Charges tirés du cabinet du comte C. T. de Cronstedt k Stockholm. Fol. Tit.-pl., pl. 1—18.

Källor och litteratur

Källor: Bouppteckning samt överintendentens skrivelser till K. M:t 1753—1767, RA. — Ritningar av C. å Fullerö, i byggnadsstyrelsens arkiv och i nationalmuseum. — J. A. Almquist, Stockholms stads brandförsäkringskontor 1746—1921 (1921); L. M. Bååth, Helgeandsholmen och Norrström, 2 (1918);

B. Ferrner, Åminnelse-tal öfver ... C. J. Cronstedt, hållit. . . den 10 nov. 1798 (1798); F. A .von Fersen, Hist. skrifter, 2 (1869), s. 201, 211; A. Lindblom, Rokokoinredningar å Stockholms slott och deras mästare (Svensk nyttokonst, 1924); L. Looström, Den sv. konstakademien... 1735—1835 (1887—91);

C. T. Odhner, Sveriges polit. historia under kon. Gustaf III: s regering, 1 (1885), s. 382 o. följ.; A. Stavenow, Sjuttonhundratalets Upsala (1923); dens, Carl Hårleman (1927); U. Thieme & F. Becker, Allg. Lexikon der bildenden Kiinstler, 8 (1913); Th. Wennberg, Minne öfwer herr grefwe Carl Johan Cronstedt, upläst på K. målare- och bildhuggare academien... d. 18 febr. 1804 (handskr. å Fullerö).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Johan Cronstedt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15695, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Stavenow.), hämtad 2018-10-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15695
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Johan Cronstedt, urn:sbl:15695, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Stavenow.), hämtad 2018-10-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se