Carl Magnus Ekbohrn

Född:1807-01-08 – Hovförsamlingen, Stockholms län
Död:1881-03-08 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län

Skriftställare, Tidningsredaktör, Poet, Dramatiker, Boktryckare


Band 12 (1949), sida 578.

Meriter

Ekbohrn, Carl Magnus, f. 8 jan. 1807 i Stockholm (Hovf.), d. 8 mars 1881 där (Hedv. El). Föräldrar: köksvaktmästaren hos dåv. hertig Karl (Karl XIII) Olof Magnus Ekbom och Anna Dellbom. I tjänst hos generallöjtnanten greve A. O. Mörner; betjänt hos presidenten frih. J. Sylvander; privatundervisning av gymnasielärare i Växjö 1826–28; student vid Lunds univ. 8 okt. 1828; fil. magister där 23 juni 1835; redaktör för Nya [Nyare] Helsingborgsposten 1833–35; politisk medarbetare i Göteborgs handels- och sjöfarts-tidning 1836–50, dess Stockholmskorrespondent från 1850; redaktör för tidningen Göthen 1836–39, 1843, för Phoenix, tidning för politik, litteratur och näringar 1840–43, för Tidning för Skandinavien 1843–44; boktryckare i Göteborg juni 1838–nov. 1839 i kompanjonskap med v. konsuln Charles Backman under firma C. M. Ekbohrn & Ch. Backman; innehade eget boktryckeri i Göteborg nov. 1840–30 sept. 1850; antagen i tullverket i Stockholm 27 maj 1853; tullinspektor vid Blockhusuddens station i Stockholm 14 okt. 1856; skriftställare.

G. 1832 m. Annette (Anna) Margarethe Kierkegaard från Danmark, f. 27 aug. 1807, d. 29 jan. 1877 i Stockholm (Hedv. EL).

Biografi

Carl E:s debut i svensk litteraturhistoria speglas i ett brev från B. von Beskow till Tegnér 4 april 1826. Det heter där: »En oförmodad meteor på den poetiska horisonten har visat sig här, nämligen en dräng, som skriver vers. Wieselgren spår i honom ett sekular-geni. Brinkmann åter, på vars omdöme jag fastmer litar, sade, att han vore nog god poet för att vara en dålig betjänt, men intet vidare. Ännu har jag själv intet lyckats att få se några av hans dikter. Leopold var dock ej alldeles missnöjd med dem». Den kvicka och ironiska framställning, som Beskow här ger rörande den nyupptäckte E. eller Ekbom, som han ursprungligen hette, gällde en 19-årig faderlös yngling, som skrivit tillfällighetsvers. Så betydande män som Leopold, Geijer, Järta, Tegnér och Beskow lockades att intressera sig för honom. Då E. haft tjänst hos bl. a. generalen greve Axel Mörner på Brevik, utverkade Tegnér hos Mörners syster i Växjö, den vittra Christine Charlotte Cederström (se denna), f. Mörner, understöd åt E. Denne fick matdagar hos henne 1826 och erhöll privatundervisning av några gymnasielärare.

Någon stjärna inom svensk lyrik eller dramatik (E. skrev ymnigt tragedier) blev E. aldrig men kom att göra en gagnande insats på mera prosaiska områden. Den klarsynte Beskow fattade snart, att det ej var fråga om alltför stora andliga mått hos. E. – han hade »lätthet att versifiera, men föga originalitet och lyftning». Man sökte få in honom vid tullverket, vilket dock ej lyckades nu men faktiskt senare blev E:s borgerliga förankring. Sedan han 1828 börjat studier vid Lunds universitet, drog han sig fram som journalist, i det han ett par år redigerade Helsingborgs-posten. År 1833 sökte han åter hjälp hos Beskow, som nu skrev till Tegnér, att E. satt sig i skuld genom att utge en bok, som ingen ville köpa – »Ungdomsförsök i witterhet» (1832) – medan han under tiden riktat sig med hustru och barn; av brev i juli 1834 framgår, att Beskow alltjämt pekuniärt understödde E. Slutet på mångahanda framtidsplaner blev emellertid, att E., sedan han undfått lagerkransen i Lund 1835, flyttade till Göteborg och ingick som medarbetare i Göteborgs handels- och sjöfartstidning (grundlagd 1832), sedan slutet av 1830-talet ansedd som Sveriges viktigaste liberala pressorgan näst Aftonbladet och Dagligt Allehanda. Tidningen hade under Måns Prytz' ledning att kämpa en svår kamp mot indragningsmakten, utkom 1834–44 endast tre gånger i veckan, men från 1845 åter dagligen. I juni 1836 fick E. inträda som ansvarig utgivare för tidningen »Göthen», »suppleant för Göteborgs f. d. Handels- och sjöfarts-tidning», medan samtidigt Handelstidningen nyordnades. Under denna tid hade E. även boktryckeri i kompanjonskap med v. konsuln Charles Backman men råkade i ovänskap med denne och startade hösten 1840 eget tryckeri, där han, från 25 nov. s. å. utgav »Phoenix, tidning för politik, litteratur; och näringar». Under den bekanta »Straussdebatten», då en svensk bearbetning av D. F. Strauss' »Leben Jesu» utkommit och åtalats, gjorde E. 1841 i sin tidning några inlägg, som stodo den skånska prästliberalismen nära. Han ogillade åtalet och processförfarandet men utdömde tillika kraftigt bearbetningen, ehuru han ansåg, att utgivandet medfört fördelen av diskussion i ämnet. Tidningen Phoenix måste, efter tryckfrihetsåtal och dom, nedläggas redan i april 1843. Som boktryckare anlitades E. av bl. a. David Bonnier, som dock ej blev särdeles nöjd med honom, då han ej kunde trycka elegant. Bonnier betecknar f. ö. 1857 E. som en av dessa »äkta litteratörer», vilka ej voro lätta att handskas med.

E. blev Göteborgs handels- och sjöfarts-tidnings främste dåtida politiske medarbetare och var samtidigt korrespondent åt Dagligt Allehanda. Som journalist verkade E. också ivrigt för skandinavismen. Han skrev själv den berättelse om »Det nordiska studentmötet i Köpenhamn år 1845», som David Bonnier s. å. tryckte på E:s tryckeri och utgav. Som korrespondent, i Dagligt Allehanda polemiserade han mot Aftonbladets antiskandinavism och skildrade i glödande färger 1848 (Dagligt Allehanda nris 158, 170 och 210–12 och 26 juli, 11 sept.) entusiasmen i Göteborg för Danmark. L. J. Hierta omtalar 1856 med motvilja E:s aktiva skandinavism, då G. Lallerstedt utgivit sin bekanta bok i ämnet. Prytz hade 1848 sålt Handelstidningen till Johan Sandvall, förut utgivare av Jönköpingsbladet, en betydande publicist i det avancerat liberala lägret. Genom hans förbindelser och anseende fick Handelstidningen, vars redaktionspersonal också utvidgades, ökad spridning och befäste sin ställning. Tidningens färg blev under Sandvalls inflytande mera radikal och uppmärksammades genom sina ibland bombastiska artiklar och sin hänsynslösa ton. Radikalismen visade sig bl. a. 1850 i striden om representationsförslaget. Emellertid hade Sandvall svårt att få ekonomien att gå ihop, och när krisen kom, spelade E. en särskild roll. Saken var den, att den energiske, talangfulle och personligt vinnande Sandvall redan under Jönköpingstiden begått ekonomiska oegentligheter genom försnillning och förfalskning, dock utan att ännu ha offentligt ertappats. Bland de E:s kolleger, som Sandvall tillförde Handelstidningen, var från 1849 Viktor Rydberg, om vilken E., föga intuitivt, i begynnelsen lär ha sagt: »Sätt honom vid korrekturet!» Faktum är, att Rydberg fick korrekturläsa bl. a. Sandvalls och E:s ibland ljungande, ibland vidlyftigt undervisande ledare. Sandvalls skulder och ständiga vigilans slutade 1850 med att han ville ha Prytz att tillfälligt överta utgivandet. När Sandvall 8 maj 1850 reste till Stockholm, kom det på E:s lott att sköta Handelstidningen under några veckor. Prytz' misstanke, att Sandvall helt enkelt flytt, föranledde den förre, som ej fått köpeskillingen för tidningen till fullo erlagd, att med användande av ett gammalt tillståndsbevis utge tidningen på annat tryckeri och i mindre format såsom sin egen affär, »Götheborgs åttonde handels- och sjöfartstidning», från 13 maj. Efter något betänkande läto E., C. J. Lindskog (som skrev utrikespolitik) och Viktor Rydberg övertala sig att biträda Prytz, och Sandvalls tidning upphörde 11 maj. Sandvall fick snart veta detta, framställde sig nu som den förorättade, återkom och utgav sitt blad igen. Medan Prytz och Sandvall ömsesidigt stämde varandra, gjorde den senare själv konkurs. I mitten av juni måste Prytz nedlägga sin Handelstidning. Härmed slutade också E:s anställning på redaktionen, ty han tog Prytz' parti. Redan i april 1851 visade det sig också, att Prytz' aning var riktig. Sandvalls falsarier upptäcktes, och han flydde till Nordamerika. E., som i Göteborg hade kvar sitt tryckeri, fortsatte tryckeri rörelsen t. o. m. sept. 1850, varpå han avflyttade till Stockholm. Tryckeriet magasinerades och såldes sedan. E. fortsatte i Stockholm att vara korrespondent till Handelstidningen, nu under signaturen V. v. M. (= Väktaren vid Mälaren).

E:s önskan från ungdomsåren att finna en lugnare och fastare anställning genom anknytning till tullverket i huvudstaden förverkligades sent omsider, då han 1853 anställdes hos General tullstyrelsen och 1856 erhöll den post, som något tidigare innehafts av »kungamakaren» C. O. Mörner, nämligen som tullinspektor vid Blockhusudden. Som sådan betecknas E. som »nitisk och pålitlig».

Det är emellertid varken som skald, journalist, skandinav eller tullman, som E. är mest känd, utan som lexikograf. Redan under Göteborgstiden utgav han »Nautisk ordbok» 1840, och 1868 utkom första upplagan av hans alltsedan flitigt anlitade »Förklaringar öfver 23,000 främmande ord och namn m. m. i svenska språket». Verket är en kompletterad bearbetning av ett på samma förlag. (Huldberg) utkommet arbete av A. G. Andersson (3:e uppl. 1862). E:s ordbok har utkommit i flera nya och tillökade upplagor, den. andra under E:s livstid (37,000 ord, 1878), den senaste i två band 1936 (utg. av Axel Berggren) under titeln »Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m. m. i svenska språket tillika med deras härledning och uttal». E. blev också bekant genom olika redigeringsarbeten samt som utgivare av barnböcker och tillika som flitig översättare. Som lyriker är E. så gott som okänd för nutida generation. Vad som mest levde av hans lyriska alster mot slutet av hans egen livstid kan exemplifieras med urvalet i »Svea, poetiskt album» 1870. Där upptas trenne E: s dikter, nämligen »Rida, rida ranka!» (»Hopp, rida, rida rankeben!» – således en annan dikt än H. Hallbäcks bekanta, av J. A. Ekenberg tonsatta visa om drottning Blanka), »Gossen och tisteln» samt »Den flygande holländaren». E. blev aldrig någon betydande skriftställare, men som lexikograf är han allmänt känd och värderad.

Författare

Bengt Hildebrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

E:s efterlämnade papper finnas delvis i K. biblioteket (Ep. E. 5 a); E:s brev till B. von Beskow (18 st.) finnas i Svenska akademiens arkiv, till L. J. Hierta i Stiftelsen Lars Hiertas minne, till P. Genberg (8 st.) i Lunds univ.- bibliotek, till P. Wieselgren (19 st.), S. A. Hedlund (5 st.) och J. C. Hellberg (6 st.) i Göteborgs stadsbibliotek.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: a) akad. avhandl. se J. H. Liden, Catalogus disputa-tionum. .. iterum continuatus a G. Marklin, 2 (1856); b) övriga arbeten: Ungdomsförsök i witterhet. 1826–1832. Bd 1*. Lund 1832. XX, 382 s, 1 bl. – Vid kustbevaknings-föreståndaren och controlleuren, herr Peter Reinhardts lik-begängelse i Landskrona, onsdagen den 11 juli 1832. Hälsingborg u. å. 4:o 2 bl. (Sign.; undert,: E-rn). – Åt konung Gustaf den andre Adolphs minne, vid firandet i Lund af... sekular-festen den 6 november 1832. Lund 1832. Fol. 4 bl. (Undert.) – Vid presidenten m. m. friherre J. Sylvanders graf (Aftonbladet 18 sept. 1833, sign. E-rn). – Nautisk ordbok, innehållande populära förklaringar öfver de förnämsta svenska sjötermer; . . . Med 125, texten upplysande, af bildningar. Göteb. 1840. 4 bl, 257, (1) s. (Sign.; föret, undert.) – Ett nattstycke ur tidens stora galleri. Aftryck ur tidningen Phoenix för d. 28:de jan. 1843. Med twenne lithografier. Göieb. 1843. 12 s. (Sign.; undert.: Dixi). – Hussarerne och poeten, eller den nattliga hederswakten; en ny Ek-landa-wisa af Cornelius Munter. Göteb. 1843. 4 bl. (Pseud.) – Till Hans majestät konungen, vid dess ankomst till Göthebrtrg, den 31:ste maj 1844. Göteb. 1844. 15 s. (Sign.; undert.: E-rn.) – Den gamle i Jernskog eller sagan om de tre bröderne och den seendes syner. 2:a uppl. Göteb. 1844. 12:o 42 s. & omsl. (Sign.; undert.: E-rn; omsl.: Aftryck ur Tidning för Skandinavien.) – Det nordiska studentmötet i Köpenhamn, år 1845. Göteb. 1845. 112 s, 1 bl. (Anon.) – En splitter ny riksdagsvisa, eller konterfej af 1844-45 års riksmöte, skuret i träd; den 23:dje dagen i maj månad år 1845 af Jedediah Muntergök. 2:a betydl. förök. och öfvers. uppl. Göteb. 1845. (Pseud.; 1 :a uppl. i Göteborgs handels- och sjöfartstidning 1845, nr 117.) – D:r M. Demophili lilla politiska katekes... 2.-a uppl. Göteb. 1846. 32 s. (Pseud.; 1 :a uppl. utgöres av artiklar i Götheborgs åttonde handels- och sjöfarts-tidning, enl. föret.) [Följdskrift. Några ord till den misslyckade katekesen i Götheborgs handels-och sjöfartstidning, i anledning af dess politiska katekes. Göteb. 1845. E:s svar härå utgöres av artikeln En liköppning, i samma tidning, 1845, nr 85.] – Voluspa. Almanach för tio år, och meteoromanti för sekler. Göteb. 1847. 12:o 1 bl, 146 s, 3 tab.-bl. (Utg. anon. tills, med J. J. Åstrand.) – Prins Gustaf kommer! En höstblomma på hans graf, af E-rn. Sthm 1852. 7, (1) s. (Sign.) – Taflor ur svenska historien,' 1–6 (Vandringar genom verlden och naturen, Årg. 2, 1853, s. 164–167, 185–187, 214, 300–306 & 6 pl.-bl.) – Ungdomens fristunder. Berättelser af utmärkte tyske förf. . .. för svenska ungdomen bearb. och utg. ... Sthm 1853. 2 bl, 346 s, 1 bl, 6 pl.-bl. (Pärmtitel: Barnens fristunder.) — Arbete är ära. Berättelser för barn . . . utg. af C. Aug. Ljunggren. Sthm 1854. 1 bl, 140 s, 4 pl.-bl. (Anon.) – Barnens julglädje. Lärorika berättelser för barn. ... Sthm 1854. 130 s, 4 pl.-bl. – Bed och arbeta. Berättelse för vetgiriga barn. . . . Sthm 1854. 147 s, 4 pl.-bl. — Flitens belöning. Berättelser för snälla barn. Utg. af En barnens vän. . . . Sthm 1854. 1 bl, 134 s, 4 pl.-bl. (Anon.) – Jul-bocken. Handbok för trefnad och nöje under julen. Innehållande: Sång-, dans-, pant- och andra lekar... Saml. och utg. af Carl Johan Ståhl. Sthm 1854. 2 bl, 204 s, 3 bl. nottr. (Pseud.) – Lek och alfvar. Små berättelser för barn. . .. Utg. af C. Aug. Ljunggren. Sthm 1854. 142 s, 1 bl, 4 pl.-bl. (Anon.) – Vid julbrasan. Berättelser för vetgiriga barn från 8 till 11 års ålder. ... Sthm 1854. 136 s, 4 pl.-bl. – Julrunor. En samling sedolärande fabler, berättelser och liknelser... Sthm 1855. 2 bl, 125 s, 1 bl, 4 pl.-bl. (Omsl.-titel: Lärorika berättelser för vettgiriga barn . ..) – Snösparfven i julgranen. En samling valda . .. berättelser för barn och ungdom. Sthm 1855. 133 s, 1 bl, 4 pl.-bl. – Loggboks-anteckningar under en jordomsegling med fregatten Eugenie åren 1851—53, gjorda och fäderneslandets ungdom tillegnade af En jungman; bearb. och utg. af C. M. Ekbohrn. Med många färglagda afbildn, träsnitt och én karta. Sthm 1856. 2 bl, 256 s, 8 pl.-bl, 1 vikt kartbl. – Aftonblads-redaktionens »Återblick på vårt fosterlands öden och utveckling under det förgångna året», belyst af En gammal f. d. folkrepresentant. Sthm 1857. 57, (1) s. (Anon.) – Nya dikter. Bd 1*. Sthm 1864. 4 bl, 255, (1) s. – Vid apothekaren herr Adolph Huldbergs jordfästning den 26:te maj 1864. Sthm 1864. 4:o 2 bl. (Sign.; undert.: E-rn.) – Vid grosshandlaren herr Johan Oscar Bernhardts och dem. Sophia Huldbergs bröllopsfest den 29 oktober 1864. Sthm 1864. 2 bl. (Sign.; undert. E-rn.) – Förklaringar öfver 23,000 främmande ord och namn m. m. i svenska språket, tillika med deras härledning och uttal, en handbok för vetgirige af alla samhällsklasser. D. 1–2. Sthm 1868. VIII, 448 s.; 2 bl., 464 s. [Utg. i 9 hft;] Förklaringar öfver 37,000 främmande ord... D. 1–2. Sthm 18[77–78. 4 bl., 759 s.; 1 bl, 590 s, 1 vikt tab. [Utg. i 10 hft.] Förklaringar öfver 40,000 främmande ord... Sthm 18[84–]85. 3 bl, 837, (1) s.; 1 bl, 695. (1) s. (C. M. Ekbohrns ordbok. 3:e uppl.) [Utg. i hft. 1–10/12; red. av R. Geete.] Förklaringar öfver 60,000 främmande ord ... 4:e fullst. omarb. och väsentl. tillök, uppl. D. 1–2. Sthm 19[00–]04. 2 bl, 424 s.; 1 bl, 376 s. [Även ex. med övertiteln: Kunskap för alla...] Förklaringar över 100,000 främmande ord... Ny, omarb. och tillök, uppl. D. 1–2. Sthm 1936. VIII, 766 s.; 2 bl, s. 767—1446. Förklaring [l] öfver 10,000 i tal och skrift vanligast förekommande främmande ord och uttryckssätt, med angifvande af deras härledning och rätta uttal, jemte uppgift å den grekiska och romerska mytologiens förnämsta ort- och personnamn. I sammandrag. Sthm 1882. 2 bl, 270. (1) s. Förklaringar öfver 20,000 främmande ord och namn m. m. i svenska språket, tillika med deras härledning och uttal, i sammandrag efter »En handbok för vetgirige...» Godtköpsuppl. Sthm 1870. VII, 606 s, 1 bl. Förklaringar öfver 30,000 främmande ord... Godtköpsuppl. D. 1–2. Sthm 1878. 3 bl, 515 s.; 1 bl, 452 s, 1 tab. Förklaringar öfver 33,000 främmande ord... D. 1–2. Sthm 1884, 85. 3 bl, 556 s.; 1 bl, 495, (1) s. (C. M. Ekbohrns ordbok. Godtköpsuppl. 2:a [=3:e] uppl.) – Dessutom poetiska försök i Stockholmsposten 1826, Heimdall 1830, nr 15–16, Hebe m. fl. – Skånska correspondenten, på 1830-talet; Göteborgs handels- och sjöfartstidning 1836—38 och 1840–50, politisk medarb, senare Stockholmskorresp. under sign. V. v. M. = Väktaren vid Mälaren; Återigen Folkets röst, sept. 1851 t. o. m. febr. 1852 [jfr E:s förklaring i Budbäraren 1852, nr 16].

Översatt ett stort antal mindre, skönlitterära arbeten, delvis publicerade i Portefeuille för den nyaste utländska novellitteraturen.

Utgivit: J. Arndt, Anderika förklaringar öfver catechesen, fromme christne till uppbyggelse framställda i tjugosex predikningar. Ny och förb. uppl. Med förf:s portr. Sthm 1858. 5 bl, s. 3–468, 1 pl.-bl. (Utg. anon.: föret, undert.: Zacheus.) – Europas hof från början af 18:de seklet till medlet af det 19:de; dels bearb, dels originaluppsatser af Förf. till Morianen [M. J. Crusenstolpe]. Afd. 1: Preussen. D. 1. Sthm 1853. 338 s. (Utg. anon.; enl. Hj. Linnström, Sv. boklex.) – [I. Leman], Försök att besvara frågan: hvilket banksystem är för Sverige det säkraste och ändamålsenligaste? af En gammat köpman. Göteb. 1850. 1 bl, 155, (1) s, 3 vikta tab.-bl. (Utg. anon.) – C. F. Lilja, Den beryktade lifstidsfången Carl Fredrik Liljas märkwärdiga lefnads-öden . . . berättade af honom sjelf. Sthm 1852. 1 bl, 215 s, 1 portr.-bl. 10:e uppl. 1900. (Samtl. uppl. utg. anon.) – Sveriges rikes grundlagar och consti-tutionella statuter samt Norges Riges Grundlov. . . . Sthm 1855. 16:o 4 bl, 416 s. (Föret, undert.) — E. Tollstadius, Samlade, till större delen förut otryckta, predikningar. Med förf:s portr. Sthm 1856. VI s, 1 bl, 692 s, 1 pl.-bl. (Utg. anon.; föret, undert.: Z.)

Redigerat: Nya [Nyare] Helsingborgs-posten 1833–35. – Göthen. (Göthen den andre o. s. v.) Tidning för handel, sjöfart, politik och litteratur. Gbg 1836–39, 1843. (Tills, med P. D. Lomberg. Utkom under flera kortare perioder.) – Phoenix. Tidning för politik, litteratur och näringar. Gbg 1840–43. – Tidning för Skandinavien 1843–44. – Vandringar genom verlden och naturen, en familjebok för alla samhällsklasser. [Utg. av E. juli 1853 t. o. m. 1854 och 1860–62]. Sthm 1853–54, 60–62. 4:o 12 hft. årl. [Med många bidrag av E. själv.]

Handskrifter: Dikter af »Drängpoeten» i Autografsaml, KB; om E:s papper där se ovan s. 582. – En samling dikter och en prosaberättelsa av E. i V 100 h, UB.

Källor och litteratur

Källor: E:s nämnda papper, KB; Personella berättelser, Generaltullstyrelsens arkiv; Brev från C. G. af Leopold och P. Wieselgren till Esaias Tegnér, LB. – Bernh. v. Beskows brev till Esaias Tegnér, utg. av C. Santesson, 1 (1937); Ur Esaias Tegnérs papper. Urval... [av Elof Tegnér] (1882). – K. O. Bonnier, Bonniers, en bokhandlarefamilj, 2–3 (1930); Sven Eriksson, Svensk diplomati och tidningspress under Krimkriget (1939); [E. L. M. Flee]tw[ood], Anteckningar om gymnasister i Wexiö åren 1800–1850 (1902); H. Hedlund, S. A. Hedlund, hans liv och gärning, 1 (1929), s. 182, 193–197; B. Hildebrand, Den gamla Oby-släktkretsen och dess minnen, 1 (Värends-bygder 1941), s. 109 f.; Åke Holmberg, Skandinavismen vid 1800-talets mitt (1946); G. E. Klemming & J. G. Nordin, Svensk boktryckeri-historia 1483–1883 (1883); B. Lundstedt, Sveriges periodiska litteratur, 2–3 (1896–1902); A. Noreen, Vårt språk, 1 (1903–07); E. Petzäll, Straussdebatten i Sverige (1936); [li. WachtmeisterJ, Anteckningar och bref från Carl Johanstiden. Ur landshöfdingen grefve Hans Wachtmeister den äldres papper, utg. af H. Wachtmeister (1915); K. Warburg, Viktor Rydberg, en lefnadsteckning, 1 (1900), s. 106, 109–112.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Magnus Ekbohrn, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16790, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-11-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16790
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Magnus Ekbohrn, urn:sbl:16790, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-11-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se