Meriter

3. Johan Jacob Burman, f. 30 mars 1771 i Pernå, d. 29 apr. 1824 på Haga i Arbrå. Föräldrar: löjtnanten Jonas Vilhelm Burman och Maria Ulrika Bartheels. Elev i Borgå skoja jan.–juni 1785. Lantmäteribiträde vid finska lantmäterikommissionen 1787; anställd hos magasinskommissarien i Kymmenegård 1788; volontär vid finska fortifikationsbrigaden aug. s. å.; förare vid Savolaks fotjägare 16 apr. 1789; fången vid Kyrö 11 juni s. å.; återinträdde i tjänst 27 maj 1791; sergeant hösten 1795 (på stat 15 apr. 1796); extra fänrik (efter 1802 underlöjtnant) 4 okt. 1796 (fullmakt utfärdad 18 mars 1799; erhöll 30 juli 1802 rätt att beräkna tur från 4 okt. 1796); regementsadjutant 1798–1800; avlade artilleriofficersexamen vid finska artilleriregementet i Helsingfors dec. 1801 och lantmäteriexamen 1802; sekondlöjtnant 9 okt. 1804; stabspremiärlöjtnant 12 apr. 1806; fältmätningsofficer vid femte brigaden apr. 1808; adjutant för yttre ärenden s. å.; kapten i armén 4 juni s. å.; major i armén 1 maj 1810; ledamot av kommittén för utredande av finska arméns fältavlöningsfordringar 22 maj 1810–14 juli 1812; tillika translator i ryska språket i kansliet 4 juni 1810; placerad som kapten vid Hälsinge regemente 19 juni s. å.; regementskvartermästare 11 okt. s. å.; tf. kommendant i Uddevalla juni 1813–febr. 1814; överstelöjtnant i armén 8 nov. 1814 med tur från 7 okt. s. å.; andre major i regementet 30 juli 1816; erhöll avsked 4 mars 1823 med tillstånd att som överstelöjtnant kvarstå i armén.. Erhöll silvermedalj för tapperhet i fält 1789; RSO 1808.

Gift 23 apr. 1823 med Inga Kristina Silfversparre, f. 10 aug. 1795, d. 10 nov. 1864, dotter till majoren Adam Berent Silfversparre samt omgift 1 maj 1825 med vinhandlaren Per Olov Eklund i Stockholm.

Biografi

Efter en kort skoltid måste B. i anseende till föräldrarnas knappa ekonomiska omständigheter själv vid unga år söka förtjäna sitt bröd som biträde hos en lantmätare. Emellertid lockade kriget, som utbrutit 1788, och efter en tids anställning vid kommissariatet övergick han snart till den aktiva tjänsten. Han skulle till en början få nöja sig med underofficers grad men blev lovad att erhålla första lediga officersbeställning. Som underofficer utmärkte han sig vid Fredrikshamns belägring samt i affärerna vid Summa, Husula och Högfors. Efter träffningen vid Myllysilta erhöll han medalj för tapperhet i fält. Under striden vid Kyrö by 11 juni 1789 råkade han i rysk fångenskap och fick tillbringa tiden till fredsslutet i olika ryska orter, från vilka han lämnat ingående och rätt intressanta skildringar i sina »Anteckningar förda under tiden från år 1785 till år 1816». Vid återkomsten till fäderneslandet år 1791 återgick B. i tjänst vid regementet. På den utlovade officersbefordran fick han dock vänta. Vid hertigen-regentens besök i Lovisa i okt. 1796 blev han visserligen efter en uppvaktning hos denne på stället utnämnd till extra fänrik vid Savolaks jägare, men det dröjde — på grund av avoghet från förmäns sida, anser B. själv — ända till i mars 1799, innan fullmakt som officer utfärdades. Efter studier delvis på egen hand avlade B. 1801 artilleriofficersexamen och strax därefter även lantmäteriexamen, varvid han hade stor nytta av sin i ungdomen utförda lantmäteritjänstgöring. B: s kunskaper utnyttjades sedermera, i det att han 1804–07 fick instruera yngre kamrater i topografi och strategi.

I kriget 1808–09 deltog B. med berömmelse. Han erhöll befattning som fältmätningsofficer och brigadadjutant hos Sandels och ådagalade vid upprepade tillfällen tapperhet och handlingskraft. Han var sålunda med vid Jynkkä och Pulkkila samt vid anfallet på Kuopio i maj och även i junistriderna vid samma plats samt i träffningen vid Virta bro. Särskilt vid anfallet på Kuopio 11 maj utmärkte sig B. för lugn och sinnesnärvaro; han omnämnes även i rapporterna från Pulkkila med särskilt beröm. B. följde sedermera brigaden till Västerbotten men fick efter kapitulationen vid Skellefteå 15 maj 1809 avresa med rapport till svenska armén och tillbragte därefter under demobiliseringen en ganska bekymmersam tid i Stockholm. Så småningom fick han dock, tack vare sina stora kunskaper i ryska språket, någon inkomst som translator, vilken befattning sedermera genom bemedling av hans kusin, general K. J. Adlercreutz, utbyttes mot kaptensfullmakt vid Hälsinge regemente. Han användes under denna tid även för utredande av de trassliga frågorna om finska arméns fältavlöningsfordringar. Med sitt regemente blev B. år 1813 beordrad till Bohuslän, under det kriget pågick i Tyskland. B. förordnades därvid som kommendant i Uddevalla, en ganska arbetsam befattning i betraktande av platsens egenskap av en slags centralpunkt för dessa gränstrupper. Sedermera fick B. under 1814 års fälttåg flera uppdrag av taktisk natur, vilka han löste till sina förmäns belåtenhet. Bland dessa förtjänar särskilt den lyckade operation att nämnas, då B. 29 juli med Hälsinge jägarbataljon, som han kommenderade, simmade över Sundsbrosundet. Han befordrades efter krigets slut till överstelöjtnant i armén.

B. har författat ovan åberopade »Anteckningar, förda under tiden från år 1785. till år 1816, jemte relation om Savolaks-brigadens operationer under 1808 och 1809 års krig», vilka äro goda källor till den tidens händelser. Vidare utarbetade han anteckningar, som legat till grund för den i Stockholm år 1908 av P. B. Eklund utgivna »Hjältarna i finska kriget 1808–1809, minnesbilder och biografier». Han var en »pliktens man, därtill en rättrådig, mångsidig och kunnig officer» (Tigerstedt).

Författare

Lenn Jacobson.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Berättelse om femte brigadens af finska arméen krigsrörelser och operationer i Savolaks, Karelen, Öster- och Westerbotten åren

1808 och 1809. Red. och utg. af R. A. Renvall. Hfors 1858. IV, 112 s., 6 kartor. (Bidrag till kännedom om Finlands natur och folk, utg. af Finska vetenskaps-societeten, H. 2.) — Anteckningar, förda under tiden från år 1785 till år 1816, jämte relation om Savolaks-brigadens operationer under 1808 och

1809 års krig. Afd. 1—2. Sthm 1865. (8), 199, 124, (1) s., 6 kartor, 8 pl. — Ett hundra års minne. Minnesbilder. Sthm 1909. (3), 127 s., 13 pl. (Tills, med O. v. Knorring.)

Handskrift: Anteckningar af B. 4: o 201 s. (Finska litteratursällskapet; avskrift i Statsarkivet i Helsingfors.) (Innehåller en fullständigare självbiografi än de tryckta Anteckningarna och går fram till 1819.)

Källor och litteratur

Källor: Kanslistyrelsens prot. 1810 och dess skrivelse till K. M:t 2 febr. 1810 samt militaria: ansökningar och meritförteckningar, RA; generalmönster-rullor för Savolaks fältjägare 1789, 1790, 1795 och 1797 samt biographica, krigsarkivet. — B:s ovannämnda anteckningar (1865); G. A. Montgomery, Historia öfver kriget emellan Sverige och Ryssland åren 1808 och 1809, 1—-2 (1842); C. O. Nordensvan, Finska kriget 1808—1809 (1898); Sandels adjutant (Vår hembygd. Hälsingland—Härjedalen 1925, s. 32—40); H. Schulman, Striden om Finland 1808—1809 (1909); Sveriges krig åren 1808—1809, utg. af Generalstabens krigshist. afd., 3 (1902); E. S. Tigerstedt, Biogr. anteck- ningar om bavolaksbngadens man 1808—1809 (1908).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Jacob Burman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17190, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lenn Jacobson.), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17190
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Jacob Burman, urn:sbl:17190, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lenn Jacobson.), hämtad 2024-04-18.