Jöns Bengtsson

Född:1837-05-16 – Brågarps församling, Skåne län (i Gullåkra)
Död:1919-08-08 – Brågarps församling, Skåne län (i Gullåkra)

Riksdagsledamot, Kommunalpolitiker, Landstingspolitiker


Band 03 (1922), sida 200.

Meriter

Bengtsson, Jöns, f. 16 maj 1837 i Gullåkra, Brågarps socken, d 8 aug. 1919 därstädes. Föräldrar: hemmansägaren Bengt Mårtensson i Gullåkra och Mätta Andersdotter. Hemmansägare å Gullåkra n: o 1 maj 1858; ordförande i Brågarps sockens kommunalstämma och kommunalnämnd 1865—1908; landstingsman 1870—1913 och var därunder i många år ledamot av landstingets finansutskott; ledamot i lasarettsdirektionen i Lund 1878—1917; revisor i Lund—Trälleborgs järnvägar 1878—1914; v. ordförande och kassör i Torna och Bara häraders brandstodsförening 1881—1915; revisor i Staffanstorps sockerfabriks ab. 1884—1906; ledamot av riksdagens andra kammare för Bara härad 1885—96 och var därunder bl. a. ledamot av särskilt utskott 1889 och av bevillningsutskottet 1890 samt av konstitutionsutskottet vid 1887 års majriksdag och 1891—96 och statsrevisor 1893 och 1894; ledamot i styrelsen för Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige 1888—1915 (hedersledamot 1915); överlämnade 1890 gården Hill sonen Bengt och flyttade sedermera till Lund, där han var bosatt till året före sin död; ledamot av Malmöhus läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott 1893—1908; ordförande i Bara härads vägstyrelse 1894—1914; ledamot i styrelsen för Skånska handelsbanken i Malmö 1896—1915; direktör i Svenska sockerfabriks-ab. i Staffanstorp 1907—13; styrelseledamot i Lunds sparbank 1908. RVO, 1897; innehade medaljen i guld för medborgerlig förtjänst.

Gift 19 maj 1858 med Cecilia Persson, f. 23 febr. 1837, d 9 jan. 1912, dotter till hemmansägaren Per Åkesson i Hemmestorp.

Biografi

Vid sex års ålder föräldralös, måste B. tidigt taga tjänst, begynnande som vaktpojke. Så snart han blivit myndig, övertog han fädernegården Gullåkra n: o 1, som hans förmyndare utarrenderat. Han lät under de första åren helt och hållet ombygga såväl ekonomi- som boningshus samt verkställde förbättringar å ägorna och nyplanteringar, följande föredömen av fadern, vilken år 1835 erhållit hedersomnämnande för odlingsflit av hushållningssällskapet. Ehuru B. under uppväxtåren blott åtnjutit folkskoleundervisning, blev han på grund av sin begåvning och praktiska duglighet tidigt tagen i anspråk för allmänna värv. Kommunalordförande redan vid tjuguåtta års ålder och snart synnerligen inflytelserik i kommun och landsting, valdes han år 1884 att i andra kammaren efterträda bondehövdingen Ola Andersson i Burlöv. B. hörde på sin tid till kammarens i sitt framträdande mest vårdade lantmän. Hans yttre företräden motsvarades värdigt av karaktärens redbarhet, den klara och fördomsfria blicken på tingen samt en politisk frisinthet, som ingalunda uteslöt en klok besinningsfullhet. Hans tidigare riksdagsverksamhet åsyftade bl. a. att åstadkomma lättnader i åtskilliga jordägarna påvilande besvär, såsom tingshusbyggnadsskyldighet och vägunderhåll. Genom dylika åtgärder och fortsatta grundskatteavskrivningar kunde enligt hans tanke jordbruket, beredas en varaktigare lättnad än genom spannmålstullar. Ehuru han sålunda anslöt sig till frihandelsvännerna och redan vid majriksdagen 1887 invaldes i deras förtroenderåd samt därpå tillhörde gamla lantmannapartiet, var han ingalunda doktrinär i sin åskådning och manade gärna till ömsesidigt tillmötesgående till fromma för riksdagsarbetet i allmänhet. Hans motstånd mot det nya systemet torde förnämligast förklaras av farhågor för dettas sociala och politiska konsekvenser. Att han ej drog sig för ganska kraftiga statsingripanden i näringslivet, visar hans motion år 1888 öm förbud mot införsel och tillverkning av margarin. I likhet med åtskilliga andra Skånerepresentanter kämpade han mot vitbetssockerbeskattningens höjande. Sparsam med statens medel, röstade B. på grund av finansiella betänkligheter mot 1885 och 1891 års härordningsförslag men anslöt sig 1892 till »de nittio dagarna», ehuru han fann denna lösning mindre fördelaktig för försvaret än 1883 års förslag; en härordning byggd på värvad stam kunde ju dock tydligtvis ej då erhållas, och regeringen hade genom att förändra skånska indelta kavalleriet till värvat tagit särskild hänsyn till B: s hemtrakts intressen. Han yrkade emellertid, att kostnaderna för härordningsreformen skulle uttagas genom beskattning av de förmögnare och att census för politisk rösträtt skulle nedsättas till 500 kr., samt lät förstå, att han i motsatt fall skulle komma att hålla tillbaka i fråga om militära anslag. Att han därför ej saknade intresse för försvaret, visa hans i landstinget upprepade gånger med framgång väckta motioner om anslag till Skånes skytteförbund. Bland konstitutionella reformer, som förordades av B. kunna nämnas öppen omröstning i riksdagen, rätt för kamrarna att själva välja talmän, grundlagsstadgad församlingsrätt, begränsning av den kommunala rösträtten på landet, järnvägstrafik- samt telegraf- och telefonmedlens förvandling till bevillning (1892) och upphävandet av konungens tullförhöjningsrätt (1895). B. uppträdde även 1889 kraftigt mot den s. k. munkorgslagen. Då han emellertid 1892 och 1894 verkade för begränsning av städernas representationsrätt i andra kammaren, blev han mindre skattad av riksdagsvänstern, som vid denna tid företrädesvis rekryterades från städerna. Motsatsen skärptes än mer genom hans framgångsrika medverkan vid lantmannapartiernas sammanslagning 1895, en medverkan, som i sin mån torde förklaras genom de radikalas i hans tycke obilliga anspråk, bl. a. på allmän rösträtt. Då han vid 1896 års riksdag i syfte att underlätta en uppgörelse mellan kamrarna i en reservation förordade 600-kronorsstrecket, ådrog detta honom från radikalt håll ett bittert klander för svikna löften, vilket han dock harmset tillbakavisade, under förklaring, att han i varje fråga intoge deri ståndpunkt, som bäst gagnade dess lösning. Varm vän av svensk odling, sökte B. städse främja kulturintressena, ej minst det sydsvenska universitetets anslagskrav.

Författare

H. Rosengren.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Meddelanden av lantbrukaren B. J. Bengtsson, Gullåkra; andra kammarens prot.; [V. Millqvist], Andra kammarens män 1888—1890, af Scipio (1890); [V. Millqvist & E. Thyselius], Hvilka riksdagsmän böra omväljas? af Tom Tones & C: o (1893).


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jöns Bengtsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18489, Svenskt biografiskt lexikon (art av H. Rosengren.), hämtad 2019-09-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18489
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jöns Bengtsson, urn:sbl:18489, Svenskt biografiskt lexikon (art av H. Rosengren.), hämtad 2019-09-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se