Meriter

Gösta Adolfsson Bagge, f. 27 maj 1882 i Stockholm. Föräldrar: bankokommissarien Adolf Olof Fredrik Bagge och Sigrid Agnes Schuberth. Lärjunge vid Stockholms högre latinläroverk å Norrmalm ht. 1892; avlade mogenhetsexamen därstädes 15 maj 1900; student i Uppsala 17 juli s. å.; fil. kand. 30 jan. 1904; studerade vid The Johns Hopkins university i Baltimore 1904–05; fil. lic. vid Stockholms högskola 15 dec. 1911; disp. därstädes 29 maj 1917; fil. doktor 30 maj s. å.; har företagit ett flertal utländska resor och har därunder bl. a. deltagit i settlementrörelsen i England 1902 och i Amerika 1905, med understöd av Söderströmska fonden bedrivit nationalekonomiska studier i England, Frankrike, Tyskland och Italien 1912 samt studerat understödsverksamheten under kriget i Tyskland 1917. Amanuens vid kommerskollegiets avdelning för arbetsstatistik 21 aug. 1906–30 jan. 1909; medföljde på uppdrag av emigrationsutredningen en emigrantångare till Norra Amerika 1907 för insamlande av uppgifter rörande emigranternas ekonomiska och sociala förhållanden; har tjänstgjort som sekreterare vid förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetare vid åtskilliga större konflikter, första gången 1908; sekreterare i statistiska kommittén 5 febr. 1909–7 sept. 1910; stadsfullmäktig i Stockholm fr. o. m. sommaren 1913 och har därunder varit ledamot av beredningsutskottet från 1918; ledamot av Stockholms stads folkskoledirektion 1914–18 och har därunder varit ledamot av dess undervisningsnämnd 1914–15 samt delegerad för folkskoleärenden 1918; ledamot av folkskoledirektionens centralkommitté för barnbespisning i skolorna 1914–15, i dess barnbespisningsnämnd 1915–17 (ordförande 1917) och ordförande för de delegerade för barnbespisningsärenden 1918–19; revisor i fattigvårdsnämnden 1914–17 och i Stockholms stads rättshjälpskontor 1917; docent vid Stockholms högskola 30 maj 1917; biträdande lärare i nationalekonomi vid handelshögskolan 15 juni s. å. samt tf. professor i samma ämne därstädes 1918–19; ordförande i Stockholms stads arbetsförsäkringskommitté 22 maj 1918, vid förhandlingarna mellan Stockholm, Malmö och Göteborg å ena sidan och kommunalarbetarförbundet å den andra angående förhandlingsordning och kollektivavtal 1919 samt i svenska statsförbundets kommitté för befrämjande av samarbete mellan rikets städer och municipalsamhällen vid kommunalarbetarfrågors handläggning 1919–20; andre v. ordförande i Stockholms stadsfullmäktige 1 apr. 1920.

Gift 10 juni 1911 med sjuksköterskan Gertrud Emma Cecilia Sandberg, f. 18 mars 1882, dotter till godsägaren Fritiof Sandberg.

Biografi

B. har huvudsakligen ägnat sig åt de sidor av den teoretiska och praktiska nationalekonomin, som beröra den moderna arbetarrörelsen, dess förutsättningar, arbetsmetoder och arbetsresultat. Under åren 1907–09 utförde han en del arbetsstatistiska undersökningar, som särskilt behandla kollektivavtalen inom den svenska industrin, och fick som sekreterare vid förhandlingar i arbetstvister även tillfälle att deltaga i handläggningen av dylika spörsmål. Med stöd av sin sålunda förvärvade erfarenhet gick B. att induktivt såväl som deduktivt behandla frågan om de olika avtalsbestämmelsernas verkningar för arbetarklassens levnadsvillkor. Resultatet av denna undersökning föreligger i hans gradualavhandling, »Arbetslönens reglering genom sammanslutningar», där han genomgående analyserar möjligheterna för en viss arbetargrupp att genom reglerande åtgärder hålla arbetslönen vid dess jämviktsläge, d. v. s. den nivå, till vilken densamma tenderar att anpassa sig under fri konkurrens. Det centrala i denna framställning är undersökningen, i vad mån löneförhöjningen kan överflyttas på andra deltagare i produktionen; författaren kommer här till slutsatsen, att detta i längden icke låter sig göra utom i enstaka, praktiskt betydelselösa fall. Avhandlingen har betecknats som »det enda föreliggande försöket att giva en såväl teoretiskt som praktiskt uttömmande lösning av arbetslönens centrala problem» (S. Brisman). I sin egenskap av statistiska kommitténs sekreterare under dess två sista år hade B. ansvaret för dess huvudbetänkande. Som den ene grundaren av Svensk tidskrift och under dess första åtta år dess ene redaktör har han ägnat sig såväl åt tidskriftens redaktionella ledning som åt dess yttre utformering, vilken senare till stor del är hans verk, och har slutligen ensam övertagit utgivningen. I Stockholms stadsfullmäktige och olika kommunala nämnder har han de senaste åren nedlagt ett mångsidigt arbete.

Författare

B. Ohlin.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: De svenska fackförbundens och fackföreningarnas organisation. Sthm 1906. 14 s. (Grundlinier för sociala studier, utg. af Centralförb. f. soc. arbete, N: o 1.) — Statistiska uppgifter rörande svenska transportarbetareförbundet, dess medlemmar och verksamhet (Transportarbetareförbundets ... start och utveckling, Sthm 1907, 4: o, s. 90—118). — Arbetarrörelsen som fredsgaranti (Försvarsfrågan. En handledning, utg. af Sv. tidskrifts redaktion, Sthm 1913, s. 168—206; anon.; även sep. med utsatt förf.-namn. Sthm 1913. 38 s.). — Arbetslönens reglering genom sammanslutningar. Sthm 1917. XVI, 483 s. (Akad. avhandl.; av VA belönad med Arnbergska priset 1920.) — Dessutom uppsatser och artiklar i The Johns Hopkins university circular. The economic seminary (1904— 05), Social tidskr. (1906), Det nya Sverige, Nationalekon, fören. forhandl. (1910), Svensk tidskr., Ekon. tidskr. (1914), Tekn. tidskr. (1919) samt i tidningar, däribland företrädesvis Stockholms dagblad, m. m.

Utarbetat: Manliga utvandrare under år 1907 (Emigrationsutredningen. Bil. 7. Utvandrames egna uppgifter, Sthm 1908, s. 8—10, 31—100; primäruppgifterna tills, med E. H. Thörnberg). — Kollektivavtal angående arbets-och löneförhållanden i Sverige. D. 1, 2. Sthm 1910, 1908. 399; VII, 479 s. (Arbetsstatistik. A: 5.) — Organisationer och kollektivavtal inom tryckeriindustrien (Arbetsstatistik. A: 7. Undersökning af tryckerier och därmed förenad handtering i Sverige, Sthm 1909, s. 163*—203*; anon.; även sep. med utsatt förf.-namn. Sthm 1909. 41 s.). —• Allmän öfversikt öfver den svenska statistikens uppkomst och utveckling. 1—2 (Statistiska kommitténs bet., Sveriges officiella statistik och dess allmänna organisation, Sthm 1910, s. 11—64). — Skogsstatistik (ibid., s. 167—184; Betänkande och förslag angående statistikens grenar, 3:6). — Betänkande angående ordnande av barnbespisningen vid Stockholms folkskolor avgivet av en för ändamålet tillsatt kommitté. Sthm 1915. 139 s. (Bihang N:o 90 till Beredningsutskottets utlåtanden och memorial för år 1915).

Utgivit: Klubben. Årg. 1—6. Sthm 1906—11. [Medlemsblad, utg. av en av B. stiftad ungdomsklubb; red. av H. Brulin.] — Redigerat: Svensk tidskrift. Årg. 1 o. följ. Sthm 1911 o. följ. (Årg. 1—8 tills, med E. Heckscher.)

Källor och litteratur

Källor: Rec. av B:s avhandling i Ekon. tidskr. 1919 av S. Brisman Cassel, Theoretische Socialökonomie (1918), s. 319.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gösta Adolfsson Bagge, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18992, Svenskt biografiskt lexikon (art av [a:7663:B. Ohlin].), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18992
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gösta Adolfsson Bagge, urn:sbl:18992, Svenskt biografiskt lexikon (art av [a:7663:B. Ohlin].), hämtad 2024-04-23.