Nicolaus Petri Agrelius (Agrell)

Död:1681

Kommunalpolitiker, Borgmästare, Tulltjänsteman


Band 01 (1918), sida 284.

Meriter

1. Nicolaus Petri Agrelius (skrev sig senare Agrell), född i Småland, obekant när, d. 1681, före apr. Inskrevs under namnet Agrelius vid Uppsala universitet 28 juli 1646; erhöll 20 dec. 1654 K. privilegium att utgiva en lärobok i räknekonsten. Var någon tid lärare; tullnär i Varberg 26 apr. 1658; tillika borgmästare därstädes enligt K. brev till generalguvernören 15 mars och dennes förordnande 22 apr. 1660, ehuru det längre fram åtminstone var ifrågasatt, att han ej skulle få förena dessa båda tjänster; förestod även posten i Varberg; erhöll 1666 av riksmarsken Karl Gustav Wrangel i uppdrag att likvidera räkenskaperna med fogden över dennes friherreskap Lindeberg i Halland samt utsågs följande år till inspektor däröver.

Gift med Barbara Berndtz.

Biografi

Såsom tullnär i Varberg under Karl X Gustavs krig lyckades A. taga fyra priser till ett sammanlagt värde av, enligt hans egen uppskattning, 15,000–16,000 rdr och skall därvid en gång hava utsatt sig för största livsfara. Han har som Varbergs representant undertecknat den för de »skånska provinsernas» ställning så viktiga Malmö recess 1662. Under hans borgmästartid inföll Varbergs brand 1666; han reste då till Stockholm och utverkade regeringens understöd åt sin hemort samt sökte även för egen del några förmåner. Till »stadsens sirat» byggde han omedelbart efter branden »en stor gård av ekesyllar», som han aktade väl jämngod med ett stenhus. Hans senare tjänstetid uppfylldes av bittra strider med rådmännen, byfogden och borgerskapet, vilka till en del synas ha haft sin orsak i den nationella motsatsen — han sade själv 1666, att han varit »allena svensk» i staden under kriget, och utfor mot borgerskapet såsom »juteskälmar» — men väsentligen i A: s' egenmäktighet eller egennytta. En K. kommission, som med anledning av stadens riksdagsbesvär 1675 fick i uppdrag att rannsaka om tvisterna på ort och ställe, fann honom i åtskilliga stycken felaktig. Sin tjänst fick han dock behålla; enligt änkans vittnesbörd hade han en beskyddare i Magnus Gabriel De la Gardie.

Redan Schefferus har identifierat den stridbare borgmästaren i Varberg med författaren till en utförlig och mycket spridd lärobok i räknekonsten, vars första upplaga utkom 1655 med titel »Institutiones arithmeticae». Boken är av författaren tillägnad Karl X Gustav. Den skiljer sig i avseende på anordningen och innehållet föga från de utförligare räkneböcker, som under slutet av 1500-talet och början av 1600-talet utgåvos i Tyskland. Den behandlar alltså först hela tal (dock blott med siffror, icke med räknepenningar) och vanliga bråk (decimalbråk förekomma icke), vidare regula de tri och ett större antal företrädesvis för merkantilt bruk avsedda räknesätt med benämnda tal, ytterligare aritmetiska och geometriska progressioner, räkning med ett eller två försöksvis valda tal, jungfruregeln samt till slut tjugu »lustiga frågor». Bland de senare har A. på ett slags svenskt landsmål översatt ett gammalt, redan inom den arabiska matematiken förekommande problem, där man söker ett med 7 divisibelt tal, som vid division med 2, 3, 4, 5 och 6 i varje fall ger 1 till rest. Särskilt utförlig är A. vid angivande av "genvägar för multiplikation i hela tal och vid parträkning. Bland de speciella multiplikationsregler, som han anför, må nämnas den, som uttryckes genom formeln ab = (a + b') b" + (a - b"), där b' + b" = b och som till grundtanken överensstämmer med den av Cauchy förordade komplementära multiplikationen. Vid parträkning användes den avskräckande terminologi, som leder sitt ursprung från Nikomachos och som genom Boëthius' aritmetik vann insteg under medeltiden och nyare tidens början. Exempelvis kallas proportionen 3 : 8 »proportio subdupla subsuperbipartiens tertias», enär den kan skrivas 1 : 2 2/3; vid själva uträkningen reduceras proportionen emellertid till ½ - ½ • ¼.

I en supplik om bidrag till tryckningskostnaderna för sitt första arbete utlovar A. att även utarbeta en »Arithmeticam practicam». Något ytterligare arbete av honom har dock ej blivit tryckt.

Författare

G. Eneström.*

[* de biografiska notiserna kompletterade av B. Boëthius]



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Institutiones arithmeticas: eller een kort vnderwijs-ningh om the skiön-högnödigste regler, exempel, italiensche practiquer och compendier, som i daghligh rächningh mäst bruklige äre: them konstälsk- och lusthafwandom til nytta och gagn sammanskrefne. Sthm 1655. 7 bl., 428 s., 1 bl. Nya upplagor 1672 (av boktryckaren tillägnad författaren), 1683, 1700, 1729, 1737 (utg. av H. H. Wallersten), 1738 (utg. av P. A. Bliberg), 1754, 1781 och 1798; upplagan 1672 är tryckt i Göteborg, upplagan 1729 i Jönköping och de övriga i Stockholm. En närmare typografisk granskning av vissa exemplar synes för övrigt ådagalägga, att en eller annan Stockholmsupplaga blivit eftertryckt i landsorten med bibehållande av Stockholmsboktryckarens namn å titelbladet. De senare upplagorna fr. o. m. 1738 innehålla såsom bihang en underrättelse om italienska bokhålleriet av P. A. Bliberg.

Källor och litteratur

Källor: Biographica, Varbergs besvär, K. kommissionens i Varberg 1676 prot. och handl. samt brev till K. G. Wrangel och M. G. De la Gardie, allt. i RA; G. Eneström, Sveriges matematiska literatur (handskr.); dens., Ett räkneexempel på landsmål från medlet av 1600-talet (Nyare bidrag t. känned om de sv. landsmålen, Bd 6, 1885—89); F. W. Huitman, Svenska matematikens historia, 13 (Tidskr. för matem. och fysik, 1871); - A. Noreen, Vårt språk, Bd 1 (1903-07), s. 180.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nicolaus Petri Agrelius (Agrell), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5595, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Eneström.* [* de biografiska notiserna kompletterade av B. Boëthius]), hämtad 2019-09-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5595
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nicolaus Petri Agrelius (Agrell), urn:sbl:5595, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Eneström.* [* de biografiska notiserna kompletterade av B. Boëthius]), hämtad 2019-09-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se