Elfrida Andrée

Född:1841-02-19 – Visby domkyrkoförsamling, Gotlands län
Död:1929

Kompositör, Organist


Band 01 (1918), sida 770.

Meriter

Andrée, Elfrida, f. 19 febr. 1841 i Visby. Föräldrar: provinsialläkaren därstädes Andreas Andrée och Eberhardina Lovisa Lyth. Erhöll liksom systern Fredrika (sedermera operasångerska; se Stenhammar) musikundervisning av fadern och därefter av domkyrkoorganisten i Visby Vilhelm Söhrling; avlade organistexamen vid musikaliska akademins läroverk i Stockholm 12 juni 1857; studerade därefter musik och sång privat för samma läroverks lärare samt såsom elev vid läroverket ht. 1858—vt. 1861 och erhöll efter specialbetyg i skilda ämnen slutligt examensbetyg 6 nov. 1861; studerade därjämte harpspelning för A. E. Pratté och harpisten vid K. teatern fru Pauline Åhman; har företagit upprepade studieresor till utlandet. Organist i finska nationella församlingen i Stockholm 1 maj 1861—31 maj 1867 samt i- franska reformerta kyrkan därstädes 10 mars 1862—31 maj 1867; lärarinna i sång vid högre lärarinneseminariet i Stockholm och den därmed förbundna övningsskolan ht. 1863—vt. 1867 samt vid Åhlinska skolan i Stockholm; avlade 20 dec. 1864 vid praktiska elementarskolan i Stockholm prov i de ämnen, som fordrades för kvinnas antagande till elev vid telegrafverket, och undergick, efter utbildning vid telegrafstationen i Strömstad 20 juni—17 aug. 1865, prov vid Örebro telegrafstation 3 sept. s. å.; e. o. assistent vid K. telegrafverket 25 sept. s. å.; enhälligt vald till domkyrkoorganist i Göteborg 30 apr. 1867; har vid sidan av sin tjänst meddelat enskild undervisning och uppträtt vid ett stort antal konserter samt är sedan 1902 ledare av de s. k. folkkonserterna i Göteborg. LMA 1879; erhöll medaljen Litteris et artibus 1895; stipendiat vid Iduns kvinnliga akademi 1908.

Biografi

E. A:s namn är på det närmaste knutet till betydelsefulla avgöranden till förmån för kvinnas rätt till anställning i det allmännas tjänst. Sedan hennes ansökan om dispens att få söka Stora Skedvi lediga organistbefattning trots hennes utmärkta organistexamen avslagits, lyckades hennes fader, som även genom en livlig tidningspolemik verkade för saken, intressera motionärer inom tvenne stånd i riksdagen att upptaga frågan om rättighet för kvinna att innehava organistbefattning; motionerna biföllos, trots prästeståndets avslag, och K. kungörelse i överensstämmelse med riksdagens beslut utfärdades 8 mars 1861. Då E. A. omedelbart därpå tillträdde organisttjänsten i finska kyrkan, blev hon den första kvinna, som i vårt land beklädde en dylik befattning. Fastän hennes egen framtid sålunda var tryggad, arbetade E. A. därpå ihärdigt och med slutlig framgång på att öppna även telegrafisttjänsten för kvinnor. Själv beträdde hon ej den nya banan utan ägnade sig uteslutande åt musiken, livligt uppmuntrad av lärare sådana som L. Norman, H. Berens. och J. Fr. Berwald, och då hon tröts särskilt Normans — av A. Fr. Lindblad understödda — rekommendation aldrig lyckades..erhålla något offentligt understöd eller stipendium, skaffade hon sig med vanlig energi tillfälle att på egen bekostnad fortsätta sina studier jämväl i utlandet; i Köpenhamn rönte hon därvid mycken välvilja av N. V. Gade. Som tonsättarinna har E. A. frambragt ett flertal värdefulla kompositioner av såväl större som mindre omfattning, av vilka dock en jämförelsevis ringa del är tryckt. Vid en internationell kompositionstävling i Brüssel 1895 erhöll hon ett andra pris för en stråkkvartett. År 1904 dirigerade hon själv sin symfoni i a-moll samt en ouvertur för orkester vid en konsert i Dresden och rönte därvid mycket erkännande. I hemlandet har hennes ballad Snöfrid nått ett stort antal uppföranden, och på senare tider har hennes svenska mässa n:o 2 framförts och vunnit livligt erkännande. Sin mesta tid har hon emellertid använt som praktisk musiker. I denna egenskap har hon dels såsom organist och solist å orgel och harpa, dels såsom ledare för de s. k. folkkonserterna i Göteborg gjort en betydande insats i musiklivet i det samhälle, där hon nu (1918) över ett halvt sekel haft sin verksamhet.

Författare

C. F. Hennerberg.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Kompositioner i tryck: Fem smärre tonbilder (i sammanhang) för piano. Sthm [tr. Hamburg] [1880]. ¦— »I templet», kyrkoaria. Sthm u. å. •— Kantat vid invigningen af Göteborgs arbetareförenings hus d. 5:e sept. 1909. [Gtbg 1909; Övertryck.] — Orgelsymfoni h-fnoil. London u. å. — Qvintett för pianoforte, 2 violiner, alt och violoncell. Sthm [1865]. — Skogsrået af Viktor Rydberg satt i musik. Gtbg 1878. — Snöfrid. Ballad af Viktor Rydberg. För soli, kör och orkester. Klavérutdrag. Sthm [1884]. — Sonat för piano (Nord. musikblad, redig, af E. Grieg, C. F. E. Horneman och Aug. Söderman, H. 5—7). — Svanen, för sopran och violin med piano (eller harpa). Sthm [tr. Leipzig] [1890]. — Svensk mässa N:o 1 för blandad kör, soli, orgel och stråkorkester. Klavérutdrag. Köpenhamn [1907]. — Symphony in a minor by E. A. Gtbg 1893. — Sång för mansröster. [Partitur.] [Gtbg 1909.] — Till näktergalen (Nord. musikblad, redig, af E. Grieg, C. F. E. Horneman och Aug. Söderman, H. 10). — Tonbilder för piano. Köpenhamn u. å. — Tre sånger med piano. (En vacker höstdag. S. A. Hedlund. — Vi ses igen. Viktor Rydberg. — Visa en vårmorgon.) Kristiania u. å. — Tre visor. (Vildfogel. — Jorderingen. ¦— Har du mig kär?) Sthm u. å. — Trio för piano, violin och violoncell. Sthm 1887. — Två romanser för violin och piano. Sthm u. å. — Ur »Drömlif» af Viktor Rydberg. Tre sånger för dubbelqvartett eller liten kör utaf blandade röster. Gtbg. 1882.

Outgivna tonverk: Balladen Snöfrid (se ovan), orkesterpartitur. ¦— Svensk messa N: o 2 för blandad kör, soli, barnröster, orgel och orkester. — Symfoni a-moll för stor orkester. — Orgelsymfoni med blåsinstrumenter. — Stråkkvartett. — Kantat vid invigningen av Götabergsskolan i Göteborg för blandad kör, soli, damkor, barnkör och stråkorkester (eller orgel och piano). — Davids psalm N: o 56. Kantat för damkor, soli och orkester. — Kantat vid rösträttskongressen i Stockholm 1911 för damkor, soli och orkester. — Operan ¦ Fritiofs saga. — Fritiof. Suite för orkester. — Sånger med orkester. — Kvartett för piano och stränginstrumenter. — Sonat för violin och piano. — Romans för violin och piano. — Dessutom annan kammarmusik m. m.

Källor och litteratur

Källor: Orig.-betyg och andra handl. rör. studier, tjäristgöringar och musikuppföranden; kyrkorådsprot. i finska kyrkan och franska reformerta kyrkan i Stockholm samt domkyrkan i Göteborg; Göteborgs kyrkofullmäktiges samt stadsfullmäktiges handl.; brev och biogr. notiser m. m. i musikaliska akademin och dess bibliotek; Anteckningar om svenska kvinnor (1864); A. Ahnfelt, Europas konstnärer (1883); B. Anrep-Nordin, Musikaliska sällskapet i Visby 1815—1915 (1916); W. Berg, Bidrag till musikens historia i Göteborg 1754—1892 (1914); T. Norlind, Allmänt musiklexikon (1916); L. Norman, Musikaliska uppsatser och kritiker (1888), s. 191 o. följ.; Gotlands allehanda, 1886, N:o 16; Idun, 1891, N:o 25, och 1908, N:o 6; Sv. musiktidn. Arg. 17, 1897, s. 88 och 91; 31, 1911, s. 33; Hvar 8 dag, Arg. 5, 1902—03, N:o 29; Dagny, 1911, N:o 23; uppgifter av A. angående hennes kompositioner.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Elfrida Andrée, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5826, Svenskt biografiskt lexikon (art av C. F. Hennerberg.), hämtad 2017-09-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5826
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Elfrida Andrée, urn:sbl:5826, Svenskt biografiskt lexikon (art av C. F. Hennerberg.), hämtad 2017-09-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se