Meriter

Angeldorff, Christoffer Olofsson, till okt. 1830 Angellin, f. 7 juli 1808 i Osby, d 6 mars 1866 i Västra Alstad. Föräldrar: hemmansägaren och häradsdomaren Olof Christensson och Elsa Andersdotter. Student i Lund 8 okt. 1828; genomgick teologiska seminariet ht. 1830 och vt. 1831; prästvigd 14 juni 1831. Inträdde i prästerlig tjänstgöring i Lunds stift 1831; tjänstgjorde 1 dec. s. å.–mars 1834 först i Stångby och sedan i Dalby; huspredikant hos generalmajor Peter von Plomgren 1834; pastorsadjunkt i Västerstad s. å. och i Kristianstad 1836–40; tf. pastor vid Vendes artilleriregemente 20 apr. 1836–12 maj 1837; vik. predikant vid Stockholms stads och läns kurhus 1840–41; pastorsadjunkt i Ulrika Eleonora 1841–44; e. o. tjänstgörande hovpredikant 20 maj 1842–1 maj 1853; avlade pastoralexamen i Lund 9 dec. 1843; notarie vid Stockholms stads konsistorium 5 mars 1844–8 febr. 1848; v. pastor vid finska församlingen i Stockholm 1 dec. 1844–1845; kyrkoherde i Broby och Emislöv 24 jan. 1851 (tillträdde 1 maj 1853); kyrkoherde i Västra och Fru Alstad 16 nov. 1860 (tillträdde 1862).

Gift 1) 29 juni 1852 med Sofia Ulrika Wahlbom, f. 7 apr. 1819, d 1 juli 1853, dotter till kyrkoherden professor Karl Adolf Wahlbom; 2) 1854 med Vilhelmina Maria Augusta Wahlbom, f. 5 sept. 1824, t 18 maj 1862, syster till hans första hustru; 3) 25 nov. 1863 med Charlotta Helena Katarina Österberg, L 10 nov. 1832, t 4 jan. 1911, dotter till boktryckaren Johan Olof Österberg.

Biografi

A. visade sig tidigt vara en mångfrestande natur med mera utpräglade politiska och praktiska än prästerliga intressen. Han ämnade under sin tjänstgöring i Kristianstad där uppsätta en bokhandel och besökte tidigt på året 1840 Stockholm för att knyta förbindelser med därvarande bokhandlare och förläggare. Där inkommen i politiska och litterära kretsar, beslöt han, då prästerlig tjänstgöring i huvudstaden erbjöds honom, att stanna och som biförtjänst ägna sig åt tidningsmannaverksamhet. Särskilt ville han bekämpa liberalerna, vilkas häftiga opposition vid den pågående riksdagen väckte den hetsigt konservative.mannens starka indignation, och i all synnerhet Aftonbladet, mot vilken tidning han redan 1835 polemiserat i den konservativa landsortspressen. A. skrev apr.–juli i Svenska biet en uppmärksammad artikelserie, »Skizzer», separat utgiven s. å., vari han i livlig, bibliskt färgad stil kritiserade »allmänna andan», dryckenskapen och dem, »som icke fruktade Gud utan tillbådo den stora pappersdraken». Snart, inträdde han som ordinarie medarbetare i Svenska biets redaktion vid sidan av J. K. Hellberg och J. G. Wahlström och tillhörde den till tidningens upphörande 1844. Hans hetsigt polemiska ton, särskilt i pennfejderna mot Aftonbladet, ådrog honom många personliga anfall i denna tidning, där han än kallades »Triangeldorff» och än »visen i bikupan». Missnöje yttrades emellertid även av flera bland Svenska biets konservativa gynnare, såsom ärkebiskop Wingård och Hans Järta, vilken sistnämnde klagade över att A. var för hetsig i tonen och sökte göra Svenska biet till ett »organ för pietism och nykterhetsfanatism». Sedan J. V. Palmblad 1846 uppsatt tidningen Tiden, blev A. 1847 hans medredaktör, sedan han dock först måst lova att »lägga kapson på sin bitterhet». Både Hellberg i Svenska biet och Palmblad i Tiden (den upphörde 1851) fingo riklig erfarenhet av att A. ej var skapad för löpande journalistiska småbestyr utan lämnade sina bidrag oregelbundet och mest, när hans polemiska passion satte pennan i hans hand. På högsta ort belönades han redan 1842 för sitt nit med hovpredikantsysslan. Även efter sin flyttning ned till Skåne 1853 ägnade sig A. med förkärlek åt tidningsskriveri och slog sig även på allehanda ekonomiska projekt, enligt hans minnestecknare »företag, dem han trodde bliva vinstgivande och för allmänheten gagneliga» men som »alltid misslyckades». Bl. a. experimenterade han med konstruktion av en tvättmaskin (som lär ha haft det felet att hacka sönder kläderna till trasor) och anlade en cigarrfabrik. Han verkade även som översättare av andaktsböcker.

Författare

Verner Söderberg.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: De sju vise i Aftonbladet. Ett utdrag ur Götheborgs dagblad. Gtbg 1835. 12: o 24 s. (Anon.) — Skriftetal, hållet i Christianstads kyrka vid f. d. artilleristen Sven Skytts af rättning d. 26 juli 1838. Kristianstad 1838. 15 s. — Profpredikan, hållen i Landskrona kyrka 25 sönd. efter Trinitatis år 1839. Kristianstad 1839. 16 s. — Skizzer. Ser. 1*. Sthm 1840. 30 s. (Avtr. ur Svenska biet; anon.) — Belysningar. Första skiftet. Upps. 1841. 62 s. (Delvis avtr. ur Upsala tidningar; anon.) — Högmässopredikan, hållen i Lunds domkyrka 20: de sönd. efter Trinitatis 1843. Lund 1843. 16 s. — Högmässopredikan, hållen i Storkyrkan femte sönd. i fastan 1844. Sthm 1844. 16 s. — Andaktsbok för hemmet och skolan. D. 1—2. Örebro 1853. — Politiska uppsatser rörande Sveriges förhållande till krigs-och fredsfrågan åren 1855—56. Kristianstad 1856. 12: o. — Smärre uppsatser i Svenska biet (1840—44), Tiden (1847—48) m. fl. tidningar och tidskrifter.

Översatt: A. F. Huhn, Den helige andes werk. Predikningar öfwer tredje artikelen af Luthers Cateches. Örebro 1850. 12: o (6), 180 s. 3:e uppl. Sthm 1897. (6), 158 s. — Doctor Martin Luthers märkwärdigå prophetior, samlade trettio år efter hans död år 1576 af Johannes Lapaeus. I swensk öfwers. utg., med upplysningar och anmärkningar. H. 1—2. Söderhamn 1851. VIII, 262 s. — A. F. Huhn, Predikningar öfwer Fader wår enligt Luthers Lilla cateches. Örebro 1852. 12: o (4), 164 s. 3:e uppl. Sthm 1895. 151 s. — Dens, Predikningar öfwer första artikelen enligt Luthers Lilla cateches. Örebro 1852. 12: o (4), 136 s. Ny uppl. Sthm 1896. (4), 147 s, — Dens, »Jag tror på Jesum Christum, Guds enda son, wår Herra». Sju predikningar öfwer dessa orden i andra artikelen utaf Luthers Lilla cateches. Örebro 1852. 12: o (2), 109 s. — Dens, Predikningar öfwer Tio Guds bud enligt Luthers Lilla cateches. Örebro 1852. 12: o (6), 322 s.

Källor och litteratur

Källor: Eckl.-dep. handl. 24 jan. 1851 och 16 nov. 1860 (meritförteckn.), RA; Svenska biet, 1840; J. A. Asping och A. J, Åkerman, Matrikel öfver Lunds stift (1854); S. Cawallin, Lunds stifts herdaminne, 4 (1857); dens., De bortgångnas minne, i Handl. rör. prestmötet i Lund d. 23, 24 och 25 aug. 1870 (1871); Posthumus [J. C. Hellberg], Ur minnet och dagboken, 1 (1870); P. J—n, En mångfrestande prästman på 1840-talet (Stockholms dagblad 22 apr. 1917); C. E. Wenström, Sv. Kongl. hof-clericiets historia, 4 (1850).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Christoffer Olofsson Angeldorff, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5831, Svenskt biografiskt lexikon (art av Verner Söderberg.), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5831
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Christoffer Olofsson Angeldorff, urn:sbl:5831, Svenskt biografiskt lexikon (art av Verner Söderberg.), hämtad 2024-04-20.