Meriter

3 Rudbeck, Olof, son till R 2, f 15 mars 1660 i Uppsala (Ihre), d 23 mars 1740 där (Ihre; begr 27 maj där). Inskr vid UU 25 sept 73, disp 17 mars 86, med adjunkt där 87, studerade utomlands 87–91, MD vid univ i Utrecht aug 90, prof i survivance i medicin o botanik vid UU från 11 jan 91, adl 10 juli 19, arkiater 39. – Led av Collegium curiosorum 10 o dess efterföljare VS 28.

G 1) 3 febr 1691 i Sthlm, Nik, m Catharina Giöding, f 31 aug (Åkersteins geneal:er, RHA), dp 8 sept 1661 där, ibid, d 17 dec 1693 i Uppsala (Åkerstein; db saknas), dtr till rådmannen Anders Johansson o Catharina Hansdtr Giöding; 2) 11 juli 1697 i Hed, Vm (Elgenstierna; ej i vb), m Anna Catharina Schönström, f 1683 trol i Hed (fdb saknas), d 2 febr 1717 i Uppsala, begr 10 febr där, dtr till assessorn Peter Svedberg, adl S, o Anna Margareta Behm; 3) 31 maj 1721 i Alunda, Upps, m sin kusindtr Charlotta Rotenburg, f 5 dec 1691 där, d 15 aug 1761 i Tuna, Upps, dtr till jägmästaren Carl Fredrik R o Christina Rudbeckia.

Biografi

R var sin store fars begåvade och trogne son, som följde faderns bana och som därmed ofta kom i dennes skugga. Uppfostran förde R raka vägen in på faderns intressen, och han kom med sin likaledes mångsidiga begåvning att ägna sig åt såväl medicinen som naturalhistorien, illustrationskonsten och filologin. Med R:s avhandling De propagatione plantarum (1686) kan den moderna botanikens historia i Sverige sägas ha inletts (Eriksson). Kunskapen om den aktuella forskningen på området och den nya mekanistiska naturförklaringen märks rakt igenom. Den ovanligt omfattande dissertationen dedicerades till drottning Ulrika Eleonora och kvitterades med ett stipendium från henne på 100 dukater till en studieresa utomlands.

R:s öden under utlandsresan är till största delen okända; dagbok saknas liksom brev hem. De självbiografiska anteckningarna – närmast en meritlista – ger dock vissa stödpunkter. Doktorsdissertationen i Utrecht, De fundamentali plantarum notitia rite acquirenda, är av utmärkt kvalitet och betonar behovet inom naturalhistorien av korrekt deskription och systematisk överblick. Som medicine professor vid UU var R inledningsvis akdv och tog bl a med sig sina studenter på herbation. Ansvaret för den botaniska trädgården skulle han dock med tiden försumma.

Faderns stora illustrationsprojekt, Campus Elysii, engagerade de rudbeckska barnen, och R skulle själv i liknande skala och med liknande anspråk på totalitet lägga upp sin berömda Fogelbok. Under den lappländska resa R företog 1695 kombinerades faderns intresse för samernas, "pygmännens", kultur, det nordliga klimatets förtjänster och götiskt-politiska ambitioner att markera det sv rikets ålder och omfattning. I resesällskapet ingick bl a Anders Holtzbom, några år senare disputerad på en avhandling under R om alrunan (1703) och död i Nyköping 1710. Denne var uppenbarligen den som främst arbetade med bilderna och som därmed har en odiskutabel plats i den sv biologins historia. Dock behärskade R enligt egen utsago både träsnittet och kopparsticket. Vad som bevarats är planscher från resan men också R:s resedagbok (utg 1968–71). Långt utförligare avsågs den reseskildring bli som R började ge ut under titeln Nora Samolad eller Uplyste Lapland men varav bara första bandet, om resan genom Uppland, utkom. Vad som publicerades kan med utgångspunkt i symboliken i frontespisen och i t ex namngivningen av blåhaken (Avis Carolina) och Kung Karls spira rubriceras som "politisk naturalhistoria" (Broberg).

Den stora uppsalabranden 1702 innebar slutet för fadern och R i deras ambition att skapa en storsvensk götisk-nordisk naturalhistoria. Stockarna till det stora Campus-verket, som hade börjat utkomma, förstördes till största delen liksom fortsättningen av Nora Samolad – elva delar enl R – och annat svårersättligt material. Förödelsen möttes med stoisk filosofi och kristen undergivenhet. Dock gick gamle Rudbeck snart i graven. Utan dennes starka vilja förlorade verksamheten snart styrfart. Den sv krigsverksamheten tog också kraft och ekonomi från storvulna projekt som R:s. Den tekniska utvecklingen för bildverk var på väg att springa ifrån den sv ålderdomliga träsnittekniken. Eventuella publiceringsplaner lades på hyllan. Även pesten i Uppsala 1710 innebar ett hårt slag för den akademiska verksamheten. Dock grundades då, med R som en av tillskyndarna, Collegium curiosorum (1710–11), senare Bokwetts Gillet (1718) och Vetenskapssocieteten (1728), där R var en engagerad ledamot. Slutgiltigt tycks hans intresse för naturalhistorien ha vänt vid försäljningen av Fogelboken till Charles de Geer (bd 10) på Leufsta. R:s forskning tog en annan riktning.

Det verkar som om R inom filologin inte bara ville fullfölja utan snarare överträffa fadern. Delvis som ett resultat av Lapplandsresan kan R:s Glossarium Laponicum (ms) uppfattas. I några naturalhistoriska avhandlingar, framför allt De ave selav (1705) ägnade R sig åt den naturalhistoriska bibelfilologin, en under hela århundradet ganska omhuldad akademisk genre. R identifierade det hebreiska "selav" inte normalt som "vaktlar" utan som flygfisk. Detta övertygade knappast någon – det blev tvist härom i UU:s konsistorium med C Lundius (bd 24) – och detsamma kan sägas om tolkningen av Dudaim (1733), som han förklarade "med putabla skäl" vara hallon.

Dessa avhandlingar var spånor från det stora arbete som sysselsatte R livet ut, Thesaurus linguarum Asiae et Europas harmonicus. Endast ett par provark trycktes (1716), men arbetet växte snart över alla bräddar. En påbörjad renskrift blev aldrig färdig. Grundtanken var att alla språk stammar från hebreiskan, men särskilt nära stod språken i norr, inte bara götiskan utan också lapskan. Arbetet tillmättes stor betydelse, vilket bl a framgår av att R beviljades tjänstledighet för dess slutförande. Anmärkningsvärt är också att han – liksom fadern en gång vid utarbetandet av Campus Elysii – hade assistans från studenter som uppenbarligen betalades av allmänna medel för sina insatser. R nämner att orientalisten Christopher Clewberg (bd 8, s 633) skolades vid arbetet med Thesaurus. Både R och hans far kan därmed ses som pionjärer i projektforskningens sv historia. Att R också efter sin död hölls högt som språkman framgår av att UUB inlöste Thesaurus för 6 000 dlr kmt. – Som uttryck för R:s språkliga intressen kan också några dikter ses, bl a en om Sthlms brand 1723 och en rad personverser (delvis utg).

R förunnades ett långt liv, en stor familj, ganska mycket ära och rikedom. "Var i unge åren stark botanicus. Var förmögen man; hade 26 barn" (Linné, s 158). Barnaskaran kunde bekräfta vad fadern anförde i Atlantican om nordbons fruktsamhet. Liksom faderns visar R:s verksamhet upp en mångsidighet som under senare tider av specialiserad forskning skulle vara omöjlig. En jämförelse med fadern är ändå knappast rättvis. R saknade dennes stormodiga universitetspolitiska driftighet liksom lusten för teknisk undervisning. En skillnad var vidare att R i sin forskning främst anknöt till bibeln medan fadern stödde sig på de hedniska klassikerna. Häri kan finnas en kynnesskillnad. Om R:s allvarliga religiositet vittnar tjugonde barnet, dottern Christina Charlotta Hiärne, i sina memoarer. Inte heller utfaller en jämförelse med kollegan L Roberg (s 246) till R:s fördel. Av Robergs enkla framtoning och sociala engagemang märks föga hos R. Deras forskningsintressen sammanfaller delvis, men Roberg arbetade i det lilla formatet och behövde inte se tillbaka på ofullgångna projekt. R hade också en barock pompa över sin gestalt som Roberg tycks helt ha saknat. De bägge medicinarna verkar ändå ha uppskattat varandra. Vid föreläsningarna över Fogelboken njöt R "den äran att hava min kollega doktor Roberg till min åhörare" (Själfbiogr anteckn:ar).

Något omedelbart inflytande hade inte R. Mågen, medicine adjunkten Petter Martin (bd 25, s 182), var utan tvivel en duglig kraft i naturalhistorien men dog redan 1727, varefter R höll sina viktiga föreläsningar över Fogelboken åhörda av Peter Artedi (bd 2) och Linné. Successionen efter R gick i stället till Linné, informator en tid hos R i den senare "linnéträdgården". Den markeras också av att Linnés lapplandsresa skedde på initiativ av R, som häri inte gjorde sin minsta insats. Han fick betydelse för Linné och för den sv ornitologin; trots att Fogelboken givits ut först i vår tid har den som handskrift haft ett kontinuerligt inflytande. Mångfalden innebar emellertid att han inte fullföljde sina projekt. Invändningar kan också göras mot hans insats som universitetslärare i medicin. Likafullt finns det både något storslaget och kanske tragiskt över R: hans lycka eller olycka var att vara den stores son och efterträdare. R:s sista tid fördystrades – om vi får tro Linné – av äktenskapet med den tredje hustrun, en "virago" eller satkäring. Linnés omdöme om sin kollega var desto vackrare: "en gudfruktig, hederlig samt god man" (Nemesis divina). I en hyllningsskrift hedrade Linné också R med växtnamnet Rudbeckia (1731).

Författare

Gunnar Broberg

Arkivuppgifter

Handl:ar (5 vol: självbiogr anteckn:ar, notiser o ms, bl a till Fogelboken, rör språkvetensk, lappländska resan o anatomi samt teckn:ar o måln:ar) efter R i UUB. Ang utgivn se nedan Tryckta arbeten. – Brev från R i UUB o i LSB (till Eric Benzelius d y).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Propagatio plantarum botanico-physica, qvam experientiå & rationibus stabilitam, fi-guris aeneis exornatam, et huic nostro climati adcommodatam ... Upsala: 1686. (16), 142 s, 22 kopparst. [Titeluppl av akad avh; även variant.] – Disputatio medica inavgvralis, de fundamentali plantarum notitia rite acquirenda ... Ad diem 29. Aug. ... [Akad avh, pre- ses J G Graevius.] Trajecti ad Rhenum [1690]. 4:o. 25 s. [Även var; ny ulg:] Dissertado de ... acquirenda ... Augustas Vindelicorum 1691. 57 s. – En frögdefull ihugkommelse af det frija Upsala mötetz lyckeliga sluth; då den stora jubel-fäst... fijrades med ett Oförlijkneligit Roligt sinne; i Upsala... U o [ 1693]. Fol. (8) s. [Sign.] – Parentalia öfVer den stormägtigaste drotning, Vlrika Eleonora ... hållne i Stockholm uppå Riddarhuset. ... Upsala den 29 Novembr. åhr 1693. Upsala 1693. Fol. (34) s. – Skalde-qvad diktat som hastigast på Rosenberg om Rosenberg. Sthlm [1697]. Patent-fol. 1 bl. – Thet svarta Nordens sorgemoln fördrifvit, när ... konvng Carl then tolfte ... smordes ... under Jofurs ... krona ... vid ORION. U o [1697]. Fol. (8) s. [Sign.] – Nora Samolad sive Laponia illvstrata et iter per Vplandiam, Gestriciam, Helsingiam, Medelpadiam, Angermanniam, Bothniam item Finlandiam, Alandiam, &c. [Titelpl:] Nora Samolad eller Uplyste Lapland medh resan igenom Upland, Gestrikland, Helsingland, Medelpa, Ångermanland, Wästerbotn, Lule Lapmark, Norbotn, Torne Lapmark, Österbotn, Finland, Åland, &c. ... [Rubr s 2 f:] Uplyste Laplands första del, om resan igenom Upland / Laponia: illust-ratae p 1*, de itinere per Uplandiam. Upsala 1701. 4:o. (19), 79 s, 3 pl. [Den enda del av 12 som räddats undan Uppsalas brand 1702. Parallell sv o latinsk text. Förk övers:] Nora Samolad; or, Lapland illustrated; being an account of his travels thro' Upland, Gestricia ... [London 1704.] 22 s. (J Scheffer[us], The history ofLapland ....London 1704 [bihang].) -Bragurskal-deqvad... öfer slaget ved Narva. 1701. Fol. [Enl uppg från R; inget ex känt.] – Campi Elysii Iiber primus/secundus.Then första/andra delen afGlysisvald ... Upsala [1702,] 1701. Stor fol. 224*, 239 s. (Tills med O Rudbeck dä.) 1: [Utan titel; tr avbruten av Uppsalas brand. Fotolitogr utg genom Klemming, med nytr titel enl ovan:] Sthlm 1863. Senare avtr av bevarade trästockar finns, delvis publ i:] Reliquia: Rudbeckiana:, sive, Camporum Elysiorum libri primi ... quae super-sunt ... accedunt aliae qusedam icones ... hactenus inediue. CuraJ E Smith. Londini 1789. Stor fol. (7), 35 s. – Illustri celeberrimoque viro, dn. Johanni Wallisio, professori in incluta Oxoniensi academia ... [Rubr; s 5:] Fasciculus vocum Lapo-Hebraicarum. [Upps 1703?] 4:o. (12) s. [Brev tillJ W 23/6 1703.] Omtr:J C Wolfius, Bibliothecse Hebraeae pars 2, Hambvrgi 1721, 4:o, s 639-648. – Disputatio medico-botanico de mandragora ... Trajecti ad Rhenum 1704. 4:o. 16 s. [Akad avh Upps 1702 i nästan oförändr utg ventilerad i Ut-recht 20/10 1704.] - Ichthyologise biblicze pars 1–2 ... Upsalis 1705, 1722. 4:o. 1. De ave selav ... (8), 148 s. [Variantav akad avh så.] 2. Deborith fullonum ... (8), 162 s. – På fru Sophia Elisabeth Brenners vackra värk ... [verser] (De illustri Sveonum poétriå, Sophia Elisa-betha Brenner, testimoniorum fasciculus, [utg av U Hiärne,] Holmia: [1713?], 4:o, s [33–35]). –Thesaurus linguarum Asias et Europas harmonicus... Adjecta sunt dissertationes critica:, &: in his singularis De Urim & Thumim. [Upps 1716?] 4:o. 16 s. [Provtryck; även var.] – Specimen usus linguje Gothica:, in eruendis atque illustrandis obscurissimis quibusvis Sacra? Scriptura: locis ... addita Analogia lingua? Gothicae cum Sinica, nec non Fennonicre cum Ungarica?. Up-salis 1717. 4:o. 169 s. – A. W. Sätegården Nor uthi Upland och thes härlighet med then amerikanska aloes härkomst, resa, skapnad, blomstrande, natur, nytta, kraft, värkan, ålder, död och uthgång. Fattad uthi skaldeqvad. Upsala 1718. 4:o. (12) s. – Sorge-qväde öfer then stormägtigste konung, konung Carl then tolfte ... sungit uti Upsala academie åhr 1719 den 27 Febru-arii. Upsala [1719]. 4:o. 29 s, s 28. – Frögde-sång öfer then stormägtigsta ... drotnings Ulrika Eleonoras ... kröning uthi Upsala den 17 Mardi åhr 1719 ... Upsala [1719]. 4:o. 22 s. [Även var.] – En bedröflig ihugkommelse, öfer then grymma och fasliga våd-elden, som yppades uti ... Stockholm den 24 april, 1 Maji, och den 14 Maji ... 1723. Skaldevis upsatt. Sthlm [1723]. 4:o. (8) s. – Nymäre om thet märckvärdigaste som sig händl och bidragit i innevarande midsommars månad uthi Upsala och ther närmast omkring i hast upsatt af O. R. Upsala [1728]. Fol. (4) s. [Sign.] -Ådöns och thes höga herrskaps keren (a). [Upps 1728.] Fol. (4) s. [Undert 6/10 1728.] – Ett litet tal på rim, om Urim och Thumim, tå ... gref Arved Horn, vardt förordnad till praeses illustris vid Kongliga vettenskaps societeten uthi Upsala ... Upsala [1728]. 4:o. (12) s. – Allmänt fägne-rop, vid ... konung Frederich den förstes ... återkomst ifrån dess arf-länder i Tyskland ... den 13. Novemb. 1731. Sthlm [1731]. Fol. (4) s. [Undert Olof Rudbecksson.] – [Omtr av inbjudn dll Carolus Lundins' begravning o F Törners parentation] (Me-moria virorum in Suecia eruditissimorum rediviva, seu semidecas 4 orationum funebrium... cum adjecta decade programmatum funebrium & prefatiuncula editoris C Nettelbladt, Rostochii & Lipsia? 1731, s 116-124). - Responsum ad clariss. Christiani Bened. Michaelis, lingg. Orr. professoris apud Halens. cele-berrimi, objectiones, quo, borith fullonum, non sapo-nem vel smegma, ut ipse contendit, sed purpuram Sc fucum fuisse, pluribus adluic, iisque non levibus, pro-batur argumentis. Upsalis 1733. 4:o. 38 s. - Dudaim rubenis, quos neudquam mandragorse fruetus fuisse, aut flores amabiles ... sed fråga vel mora rubi idsei spi-nosi, allatas hic radones satis videntur evincere. Upsalis 1733. 4:o. 18 s. – Atlantica illustrata, sive illustrium, nobilium, principum atque regum insula, ubi et prisci Hesperidum hord. Upsalis 1733 .4:o. 84 s. – Fägne qväde öfver detta värks lärda utgifvare ([EJ Björner,] Nordiska kämpa dater Sthlm 1737, fol, s [8]; undert 12/8 1736). – Menniskans lefnad (Samling af verser på svenska [utg av A Sahlstedt,] d 2, Sthlm 1751, s 48). – Hieltars krigs-ära (ibid, 4,1753, s 97 f). – Bot för alla siukdomar (ibid, s 101 f, slarvigt omtr i Små-saker til nöje och tidsfördrif, [utg av B Bergius,] d 2, Sthlm 1756, s 94 f). – Rim-fyllning (Små-saker 6, 1757, s 144). – Tröstedikt ifrån Salem, til de siu fader- och moder-lösa uti Sala, öfversänd då ... fru Wen-dela Rudbeck mullades &c. år 1726 uti Upsala (J Reuterstedt, [likpredikan över kyrkoherden P A Martin 10/4 1765,] Sthlm 1765, 4:o, s 27–29; över dennes mor, R:s dotter). – Samlade dikter. Upsala 1852. 95 s. ([Omsl:] Svenska vitterheten, 2.) – [Samlade vitterhetsarb] (Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Sljernhjelm till Dalin ... Utg af P. Hanselli, d 12, Upsala 1869, s 29–155). – [Dedikation på vers till Karl XI 25/9 1696] (Nordisk tidskrift, årg 21, 1898, Sthlm, s 537; i Th. M. Fries, nedan anf arb). – [Relation o div skrivelser] (C Annerstedt, Upsala universitets historia, Bihang 3, Upsala 1912, s 59-61, 161-163, 246 f). – Själfbiografiska anteckningar. Medd av A Grape (Bibliografiska studier tillägnade Johannes Rudbeck Upps 1917, 4:o, s 19–32). – Upplands fäg-nesång av 1701 ... Musik av Josef Eriksson. [Rubr.] Upps 1936. (8) s. (Upplands fornminnesförenings nytryck, n:o 4.) – Verser år 1712 om Funbo sockens härlighet. Nu f f g på tr satta o tillägnade Carl Zacharias Hseggström ... Upps 1944. 37 s. – Dagbok [från Lapplandsresan 1695] (SLSÅ, 1968–1969, Upps 1971, 4;o, s 99-114; inl o anm av C-O v Sydow). – Fågelbok ... 1693–1710 ... Pl o text i urval av B Gullander ... Sthlm 1971. 4:o. 144 s. [Sv, eng, tysk o fr titel o parallelltext.] – Fogelboken. Historisk, konstvetensk o ornitol kommentar av T Anfält, G Broberg, A Ellenius, G Brusewitz. Med förord av T Tottie. Sthlm (tr Milano) [1985]. Fol. 103, (6) s, [faksimil] 1985, (4) s, (165) pl-bl i färg. [Större pl i:] Portföljen. Kommentar av G B o T A. 1986. Fol. 30 s, 21 lösa pl-bl, stor fol, 14 d:o, patentfol. [Till denna hänvisas även i följ övers utg med samma pl:] Das grosse Vogelbuch. Historischer, kunstgeschichtlicher und ornitologischer Kommentar ... Sthlm & Glattbrugg [tr Milano] 1985.104, (7) s, ... [Även:] Sthlm, Stuttgart & Zurich (tr Milano) ... (pl lösa). Il libro degli uccelli. Commento storico, ar-tistico e ornitologico ... Sthlm [& Luzern] (tr Milano) 1985. 101, (6) s, ... Book of birds. A facsimile of the original watercolours ... Vol 1–2. Sthlm (tr Milano) 1986. 1. Introductory essays. 99, (8) s. 2. Plates. – Iter Lapponicum. Skissboken från resan till Lappland 1695.1–2. Sthlm (tr Milano) 1987. 4:o. 1. Facsimilutg. C:a 160 pl-bl i färg med varierande bladnr. 2. Kommentardel med utgåva av ... resedagbok o med kommentarer av T Anfält... [m fl] 131 s. [S 28–59: Dagboken.] – Flera arb omtryckta i Acta literaria Svecia? vol 1 continens annos 1720 ... & 1724, Upsalia; & Sthlm, s 95-100 [1720], 2 ... 1725 ... & 1729, s 300-306, 337-345, 416–422, 426–435, 497–509, 539–547 o 562–573 [1727–29], forts: Acta literaria et scientiarum Svecia:, vol 3, 1730-1734, tr 1738, anni 1733, s 90–106, 1734, s 46–48, 1 pl; omtr även i F Törner, Dissertado academica de origine ac religione Fennonum, Upps 1728, 4:o, s 13–23. – 8 akad avh i Upps 1686, 1697, 1698, 1702, 1705, 1707, 1716, se Liden, 1, s 380, 402 f; inbjudn till parentation över drottning Ulrika Eleonora d ä på Riddarhuset i Stockholm 28/11 1693, u o o å, patentfol, 10 rektorsprogram 1696, 1703, 1708, 1715, 1724, 1727, 1737; gravskrifter över: Petrus Hoffwenius 23/5 1682, u o o å, fol (stenstil), drottning Ulrika Eleonora d ä, 27–28/6 1693, [Upsala 1693,] patentfol (verser, sign, tills med O Rudbeck d ä), Katarina Giöding, R:s maka, 21/1 1694, Upsala u å, 4:o, (8) s (ev även verser), Anders Johansson Giöding 14/1 1700, Sthlm u å, fol, (4) s (trol verser), Carl Björkman 21/[6] 1713, Upsala 1713, fol, (4) s (sign, d:o), Mikael Eneman 5/10 1714, u o o å?, 4:o, (4) s (d:o),KristinaJulianavPost 17/12 1715, u o o å, fol, (4) s (även verser), Anna Catharina Schön- ström 10/2 1717, Upsala u å, fol, (4) s (anon verser), Ingo [Rudbeck] 14/12 1718, u o o å, 4:o, (4) s (anon, även verser); bröllopsskrifter till: Gustaf Rudbeck o Magdalena Björck 1695, Upsala u å, 4:o, (8) s (anon, trol även verser), Albin Muller Grundelstjerna o Catharina Insensderna 6/1 1713, [Sthlm] uå, 4:o, (4) s (sign, även verser), Jakob Troil o Margareta Schyllberg 17/6 1736, Upsala u å, 4:o, (4) s (verser, sign); gratulationsverser pä sv o latin i avh av J Lindelius 1687, P Salan o A Asp 1691, T Björck 1729; psalmer i J Svedbergs psalmbok 1694, nr 376: Then som frisker är och sund, 379: Hvad är vår råd och våre tanckar, 382: O store almachts Gud, som all ting ser och dömer (ännu i 1937 års psalmb, 493), o 391: Ah huru plågas jag, och måste stadigt qvida (d:o, 384, även övers till norska i W,A Wexels Christelige Psalmer, Kristiania 1840, nr 682: Hvor ilde plages jeg, og ynke-lig maa klage).

Källor och litteratur

Källor o litt: C Annerstedt, UU:s hist, 2:1–3:2 o bih 3 (1908–14); Bokwetts-gillets prot, ed H Schück, 1–2 (1918); G Broberg, O R o hans tid (O R, Fogelboken, 1985, s 13–41); B Dal, Sveriges zoologiska litt till... år 1900 ... (Biblis 1974); G Eriksson, Botanikens hist i Sverige intill år 1800 (1969); T M Fries, Den första naturvetensk forskn:färden i Sverige (NT 1898); Frälseg 1l; A Grape, Ihreska handsknsamken, 1–2 (1949); J Ihre, Laudatio funebris... O R ... in auditorio Carolino majori d 3 Martii a 1741 (u å); S Lindroth, Sv lärdoms-hist: stormaktstiden (1975); C v Linné, Vita Caroli Linnaei (1957); J Rudbeck, Bibliotheca Rudbeckiana (1918); SLH 1:1 (1822); SMoK; M B Swederus, Lars Roberg o O R: Sveriges första zoologer (Zoologiska studier: festskr: Wilhelm Lilljeborg tillegn 1896); C O v Sydow, R:s dagbok från Lapplandsresan 1695, 1–2 (SLSÅ 1968–69 o 1970–71).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Olof Rudbeck, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6985, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Broberg), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6985
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Olof Rudbeck, urn:sbl:6985, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Broberg), hämtad 2024-04-19.