Biografi

Raab, släkt, som uppges (Orig:geneal) härstamma från en generalmajor Reinhold R (d 1632), som skulle ha varit kommendant i Wittenberg. Varken han eller hans uppgivne son och sonson har emellertid kunnat återfinnas i samtida handlingar.

Som sonsons son till Reinhold R uppges Carl R (1659–1724). Ättartavleuppgiften att dennes far skulle ha begravts i Sthlm 1692 gäller emellertid en drabant Axel "Raff" eller "Raaf"'. Carl R deltog bl a i sjöslagen i Köge bugt 1677 och 1710 och flottoperationen i Öresund 1700. Mest känd har han blivit genom att han 1713 tillfogade en flerdubbelt starkare rysk eskader stora förluster vid Högland. R befordrades till holmmajor 1712, fick kommendörs avsked 1717 och naturaliserades 1719 som sv adelsman, då han uppgav sig vara av tyskt adligt ursprung.

Hans sonsons sonson Axel Arvid R (1793–1836) deltog i norska fälttåget 1814 och befordrades i ingenjörkåren till kapten 1827. Axel R invaldes 1821 i Götiska förbundet och var 1824 en av de sex stiftarna av Bellmanska sällskapet samt från 1833 stormästare i Par Bricole, som 1838 reste en minnesvård över honom på Sthlms norra kyrkogård. Han ansågs vara Lars Hjortsbergs (bd 19) främste medtävlare som bellmanssångare och torde ha betytt mycket för 1820-talets bellmansrenässans.

Den obetitlade adliga ätten dog ut på manssidan med hans brorson Carl Axel R (1835–71). Denne Axel R studerade vid FrKA 1859–65 och befordrades vid Dalregementet till sergeant 1866 men tog avsked 1870 för konststudier i Düsseldorf, där han dog. Han ägnade sig främst åt djurmåleri och är representerad i bl a NM och UUB.

Adam Johan R (1703–76) var son (Rogberg) till pastor Carl Raabe (1667–1711) i Reval och uppges (Stiernman) ha varit brorson till kommendören Carl R. Han blev efter tjänstgöring i Krigskollegium och Upphandlingskommissionen stadsbokhållare i Karlshamn 1723 och i Karlskrona 1724 samt rådman 1728 i sistnämnda stad, för vilken han var riksdagsman 1731. S å anställdes han som artilleribokhållare i Amiralitetet, där han befordrades till varvskommissarie 1733, kamrerare 1740, överkommissarie 1743, e o kammarråd 1748 och ordinarie kammarråd med lön 1751. Från 1769 var R landshövding i Kronobergs län. Han publicerade Register och summariskt innehåll utaf alla the k resolutioner, förordningar, placater och fle-re acta publica hwilka ifrån 1737 års början til 1744 års slut genom k tryckeriet utgångne äro (1745) samt motsvarande för 1745 (1746) och 1746 (1747). R har karakteriserats som "utan tvekan frihetstidens främsta organisatoriska förmåga inom den sv örlogsflottans administration" (Grundström). Han naturaliserades som adelsman 1746 och blev friherre 1771.

En av hans söner blev far till kapten Johan Jacob R (1782–1837), vars Skrifter i medborgerliga ämnen (1838) postumt publicerades av en son jämte en minnesteckning över honom av P Wieselgren. En annan son blev farfar till den för en kombination av enfald och godhet legendariske polismästaren och rådmannen i Uppsala Nils Edvard R (1841–1901).

En tredje son var Claes Jacob R (1747–1804). Claes R befordrades vid amiralitetet till överste 1788 på grund av sin tapperhet i slaget vid Högland, var bland dem som talade för Gustav III:s proposition vid riksdagen 1789 och blev s å landshövding i Blekinge. Där arbetade han energiskt och framgångsrikt för att hjälpa de efter den stora branden 1790 betryckta invånarna i Karlskrona och få staden återuppbyggd. R nonchalerade emellertid sitt ansvar för allmänna medel och blev ersättningsskyldig för bristande tillsyn över lantränteriet 1793 och för egenmäktiga dispositioner med kronospannmål 1799. 1800 nödgades han därför begära avsked. R ärvde det nordnordväst om Karlskrona belägna Marielund i Nättraby, som fadern köpt 1756, och som uppkallats efter dennes tredje hustru, R:s mor Maria Elisabet Ryding-svärd. 1803 köpte han det några mil norr om Kalmar belägna Ryssbylund, där han dog. Hans son kammarherren och riksdagsmannen Adam Christian R (R 1) var far till generalmajoren Claes Fredrik Hugo R (R2).

En av R 1:s äldre halvbröder blev far till Carl Adam Jakob R (1815–1902). Carl R var i sin ungdom officer men fick kaptens avsked 1841 och köpte i Tjust godsen Helgerum i Västrum 1842 och 1859, Åkerholm i Lofta 1855 och Fågelvik i Tryserum 1857. Vid ståndsriksdagarna var han livligt verksam som ledamot av de moderatliberala föreningarna Sällskapet de elva och Lantadelns sällskap. R publicerade broschyrerna Om statkarlssystemet i Sverige (1847), Några ord om presterskapet och kyrkoförfattningen i Sverige (1850), Förtroliga bref till herr finansministern om frihandelsystemet (1863–65), Om industri och frihandel (1886), Strödda uppsatser rörande statskredit, försvarsväsen och industri (1893), Fullständiga ordnandet af landets försvar (1900) och Vårt bank- och kreditväsen (1901). 1867–73 var han led av FK.

I sitt äktenskap med Ellen Keys (bd 21) faster Maria Louise blev R svärfar till generallöjtnanten Fredrik Holmquist och morfar till generallöjtnanten Ivar Holmquist (båda bd 19) samt farfar till Carl Philip Sven Hugo Ossian R (1901–80). Sven R var VD i Gbgs bank 1954–64 och styrelseordförande där 1964–74.

Carl R:s brorson kapten Gustaf Adolf R (1844–1914) ägnade sig efter sin avgång ur aktiv officerstjänst 1895 helt åt utomparlamentarisk agitation för behovsprövad folkpensionering genom att under omfattande resor insamla uppgifter om hur många som skulle kunna anses pensionsberättigade och vad finansieringen skulle kosta. En kommitté, som formellt var utsedd av Sthlms och Gbgs arbetarföreningar men reellt av honom själv, inlämnade 1906 ett tryckt förslag till Oscar II. 1910 lyckades Gustaf R få till stånd ett stort opinionsmöte i Sthlm, där hans förslag emellertid blev hårt kritiserat, särskilt som han brast i redovisningen av insamlade pengar. Han fick emellertid betydelse för pensioneringens genomförande 1913 genom att ha bidragit till dess aktualisering. R var också verksam som tonsättare.

Sonson till honom var Georg Gustaf Harry R (1905–42). Harry R tjänstgjorde i Röda korsets ambulans under finska vinterkriget och stupade under fortsättningskriget som frivillig undersergeant på Svirfronten. Yngre bror till honom var Gustaf Arthur Wilhelm R (1908–87). Arthur R var lärare i befästningslära vid Artilleri- och ingenjörhögskolan 1943–46 och fortifikationsbefälhavare i Boden 1946–53 och i Gbg 1953–57. Utnämnd till överste 1957, var han sektionschef i Fortifikationsförvaltningen 1957–61 och blev 1961 byråchef och föreståndare för Musköbasen och 1963 avdelningschef. 1967 var R chef för den sv övervakningskommissionen i Korea, och 1968-69 var han med generalmajors grad den sv regeringens observatör i Nigeria under Biafrakriget.

Kusin till Arthur R:s far var Karl Erik Gustaf R (1907–93). Erik Rblev 1951 överste och var 1949–63 chef för Södertörns flygflottilj. Senare var han VD i Katrineholms takpannefabrik ab och i Stenstorps fabr ab.

Författare

H G-m

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Brev från Hauptstaatsarchiv, Dresden, SBL; Orig;geneal, RHA; Elgenstierna.

Axel Raff (Raaf): Hovstatsräkenskaper 1:111, f 132 o733–736, samt 1:132, p 197, SIA; Adolf Fredriks kyrkoarkiv LI a: 15, p35, SSA.

Carl R: M 1835, RA; kopia av H Börjesons ms biogr anteckn:ar om officerare anställda vid örlogsflottan åren 1600–1699, SBL; avskrift av naturalisationsbrev 1719, RHA; C N Bechstadius, Then adelige o lärde sw siö-man (1734); L O Berg, Översikt över administrationen (Amiralitetskolks hist, 2,1974);J Bromé, Karlskrona stads hist, 1 (1930); A Fryxell, Berättelser ur sv hist:en, 25 (1902); G Gezelius, Försök til et biographiskt lexicon, 4 (1787); C A Gyllengranat, Sveriges sjö-krigs-hist i sammandrag (1840), s 298; H Hofberg, Sv biogr handlex (2 uppl, 1906); L L v Horn, Biogr anteckn:ar, 1 (1927);E Hornborg, Finlands hävder, 3-4 (1931–33); Lewenhaupt; J Nordberg, Konung Carl XII hist, 2 (1740); Oscar Fredrik, Några bidr dll Sveriges krigshist åren 1711, 1712 o 1713 (VHAAH 22, 1861), s 84 f; SBL, N F, 8 (1879–81); SMoK; A Av Sti-ernman, Matr öfwer Swea rikes ridderskap o adel, 2 (1755), s 1194 ff; S-Ö Swahn, Adel, präster, borgare (1934); C G Tornquist, Utkast till sw flottans sjö-tåg, 2 (1788), s 38 o 53; G Unger, 111 sv sjökrigshist, 2 (1923), s 60 f; dens, Sv flottans sjötåg 1680-1721 (Sv flottans hist, 2,1943), s 138.

Axel Arvid R: A Ahnfeldt, Bellmanska sällsk:et (1877); A Berggren, Sällskapet Par Bricole under 1800-talet (Sällskapet Par Bricole, 1946), s 136 ff o 167; B v Beskow, Axel Arv R (1837; omtr i dens, Minnesbilder, 2 1866); B v Beskows o J E Rydqvists brev- växling, 2 (SAH 59, 1948, tr 1949), s 90 o 156; C Burman, Post scriptum (1905), s 153; F Böök, Essayer o kritiker 1917–18 (1919), s 127 ff; E Danell, En bellmanstolkare (Sångartidnien julen 1930); dens, Axel Arvid R (Redogörelse för Timrå kommunala mellan-skola 1941–42); Fortifik, 5:1 (1952); Fryxell, a a, 45 (1904); R Hjärne, Götiska förbundet (1878), s 118; Hofberg, a a; ISP; C Livijn, Minnes-ord yttrade vid ... Axel Arvid R:s grafwård (Minneskrans öfver Axel Arv R, 1838); G Ljunggren, Smärre skrifter, 2 (1879), s 160; I Lunden Cronström, Sin lyckas smeder (1957); C Lundin o A Strindberg, Gamla Sthlm (1882); Norlind; K Reuterswärd, Renoverad sångarvård (SvD 4 maj 1938); SBL, N F, 8 (1879–81); H Schuck o K War-burg, 111 sv litt:hist, 5 (1929), s 169 o 352; SKL; Sohl-man; A Stålhane, En Bellmansbok (1947), s 156; E Tegnérs brev, 1, 3–5, 8 o 11 (1954–76); E Åkerberg, Musiklifvet inom Par Bricole 1779–1890 (1910); A Åkerlund, Musiklivet inom Göta P B 1801–1912 (1918).

Carl Axel R: H Cornell, Den sv konstens hist under 1800-talet (1946); Dalreg:spersonhist, 3 (1993);ÅDa-vidsson, Katalog över sv handteckmar i UUB (1958); Lunden Cronström, a a; SKL; Sv konstnärer (1995); R Söderberg, Sthlmsspegel (1984); Äldre nord målmar o skulpturer (1952).

Carl Raabe: Livonica II, vol 34, RA; H R Paucker, Ehst-lands Geistlichkeit (1849); AA v Stiernman, Matr öfver Swea rikes ridderskap o adel, 2 (1755), s 1194.

Adam Johan R: Biographica o Friherrebrev, vol 7, RA; Biographiskt lexicon öfver namnkunnige sv män, 12 (1846); S E Bring, Sv boklex 1700–1829. Riksdags-handl:ar (1961); Bromé, a a; G Cederblom, Något om Sveriges äldsta glastillverkn (Fataburen 1910), s 151; Fryxell, a a, 43 o 46 (1904); T Grundström, Översikt över adminstrationen ... (Amiralitetskoll:s hist, 2, 1974); P M Hebbe, Den sv lantbrukslittien, 1 (1939); A Holmberg, Den Bergianska avsknsamlingen i VA:s bibi (1938), s 44; S Högberg, PS:s hist (1961); dens, Matr över led:er av PS (1961); ISP; J Kleberg, Amiralitetskoll – Marinförvaltn (1934); L O Larsson, Hist om Småland (1974), s 197; A T Låstbom, Swea o Götha Höfdinga-minne sedan 1720, 1 (1842); Millqvist; J Rogberg, likpredikan över R (1776); Stiernman, a a; G H Stråle, Alingsås manufakturverk (1884); Swahn, a a; dens, Gårdar o människor i det gamla Karlskrona (1937); E Tegnér, KB:s saml af sv brefvexkar (1880); E Tiselius, Adam Christian R (1954), s 9.

Johan Jacob R: Biographiskt lexicon öfver namnkunnige sv män, 12 (1846); H Börjeson, Biogr antecknar om örlogsflottans officerare 1700–1799 (1942); Horn, a a, 2 (1937); Hulthander; A Jansson, Försvarsfrågan i sv politik (1935).

Nils Edvard R: TU 7:96, KB; Hågk o livsintr, 2 (1922), s 109 f, 6 (1925), s 264 f, 15 (1934), s 139, 17 (1936), s 80 f o 148–152, samt 18 (1937), s 110 o 220; O Rabenius, Kring drottning Kristinas klocka (1942); H Rydin, Ur minnet och andra gömmor, 1 (1929), s 264–272; A H Uggla, Från åttiotalet till första världskriget (Upsalastudenten genom tiderna, 1950), s 234.

Claes Jacob R: Landsh:s i Blek skriv:er till K M:t, vol 21–23, RA; Bromé, a a, 2 (1934); Börjeson, a a; J v Engeström, Hist anteckn:ar o bref från åren 1771–1805 (1877); R Hillbom, Karlskrona 300 år (1979); R F Hochschilds memoarer, 1 (1908), s 235, o 3 (1909), s 331; Horn, a a 1937; ISP; E Key, Minnen av o om Emil Key, 1 o 3 (1915–17); P-A Lange, Anders Håkansson (1940); Låstbom, a a; I Martelius, Blekinge (Slott o herresäten i Sverige, 1968), s 342 ff; A Munthe, Sv sjöhjältar, 7 (1914), s 196; L Rosell, Tiden 1773–1803 (Amiralitetskolks hist, 2, 1974); SMoK; Swahn, a a 1934; dens, Från Kalvhagen till Alamedan (1939); B G Söderberg o M Hofrén, Ryssbylund (Slott o herresäten i Sverige. Småland jämte Oland o Gotland, 1971), s 355 o 359; C Tersmedens memoarer, 6 (1919), s 63, 83, 116 o 279; WTham, Konung Gustaf III o rikets ständer vid 1789 års riksdag (1866), s 491; E Tiselius, Adam Christian R o Hugo R (PHT 1931).

Carl Adam Jakob R: TU 7:96 o 85:31, KB; P-O Ahrén, Kyrkomöte o synodalförfattning (1956); S Ekman, Slutstriden om representationsreformen (1966); O Gasslander, J A Gripenstedt (1949); G Hafström, Nils Dacke före Dackefejden (PHT 1928); Hantverkare o fabriker inom sv tobakshantering 1686–1915 (1950); M Hofrén, Herrgårdar o boställen (1937), s 482 f; dens, Helgerums skeppsvarv (Tjustbygdens kulturhist fören. Meddel, 6, 1948), s 53; dens, Helgerum i Tjust (1949); A Holmberg, Skandinavismen i Sverige vid 1800-talets mitt (1946); I Holmquist, Ungdomsår på Helgerum (Västerviks-Tidningens julnr 1946); Hulthander; Key, a a; dens, Hvad man ännu kan ge lifvet vid nittio år (Idun 14 dec 1913); A Kjellén, Den sv opinionen inför det sociala läget 1846-48 (HT 1945), s 5; dens, Sociala idéer o motiv hos sv förf, 2 (1950); T Lidman, Lantadelns Sällskap 1857 (Partiliv i ståndsriksdagen, 1977), s 150, 157 f o 166; dens, Adlig partipolitik vid 1880-talets mitt (1979), s 15, 43 f, 49, 53, 56 f, 59 f, 71, 81f, 90, 93, 95 f, 100, 113, 124, 127, 129 f, 132, 136, 141, 145, 147, 154 o 163; H Lundberg, C A Wetterberghs sociala förhskap (1943); Lundstedt; A Moberg, K Göta livg:s officerskår 1741-1939 (1941); P v Möller, 1867 års FK (1875); E Newman, Gemenskaps- o frihetssträvanden i sv fromhetsliv 1809-55 (1939); G B Nilsson, Landstingets "trälmärke" (Sc 1966), s 319; dens, Demokratins pris (StvT 1967), s 8; dens, Partiarbetare o partimän på 1865 års riddarhus (Partiliv i ståndsriksdagen, 1977), s 342; dens, Banker i brytningstid (1981); A Rydström, Boken om Tjust, 1 (2 uppl, 1912), s 125 ff, 2 (2 uppl, 1921), s 112 f, o 6 (2 uppl, 1953); G B Swensson, Den parlamentariska diskussionen kring den kommunala självstyrelsen i Sverige 1817–62 (1939); B G Söderberg o M Hofrén, Fo-gelvik (Slott o herresäten i Sverige. Småland jämte Öland o Gotland, 1971), s 292 o 299; des, Helgerum (ibid), s 326 o 328; Å Thorén, Vårt landsting (Landstingsbygd, 1962), s 14; Tjustherrgårdarna rika på arkivalier (Västerviks-Tidningen 27 sept 1930); G Utterström, Jordbrukets arbetare (1957), 1, s 815 ff, 819, 821 o 826, samt 2, s 369 o 371; Tvåkammarriksdagen 1867-1970,2 (1985).

Carl Philip Sven Hugo Ossian R: G K:son Kjellberg, Sven R 60 år (SvD 1 mars 1961); G Olson, Sven R in memoriam (SvD 13 april 1980); dens, Sven R ull min- ne (DN 11 april 1980); Sven R (SvD 6 april 1980); Sven R död (DN 5 april 1980); Sv juristmatr (1964); Väd 1979; Väv; L Zielfelt, Släkten Zielfelt (1938).

Gustaf Adolf R: TU 7:96 o 85:17, KB; Å Elmer, Den raabska pensionsaktionen – en utomparlamentarisk opinionsrörelse (Sociala meddekn 1957:12); dens, Danmark i den sv folkpensionsdebatten (Festskr til Frederik Zeuthen, 1958), s 58; dens, Folkpensioneringen i Sverige (1960) o där anf källor; K Englund, Arbetarförsäkringsfrågan i sv politik 1884-1901 (1976); En nästan bortglömd pionjär (SvD 18 dec 1951); H Hedlund, Dets k R:ska pensioneringsförsla-get (Social tidskr sept 1906); A Kugelberg, Biogr antecknar om officerare med vederlikar 1619–1927 (K första livgrenadjärreg:s hist, 5,1930); B Norlander, En sv folkpensionspionjär (Östergötlands Dagblad 6 maj 1952); SMoK; Sohlman; SPG.

Georg Gustaf Harry R: SvD 6 o 30 nov 1942.

Gustaf Arthur Wilhelm R: Arthur R, generalmajor som ej låter sig klås upp (DN 30 okt 1968); A Edebäck, Arthur R död (SvD 26 jan 1987); Ledde flyttning av Sthlms örlogsvarv (DN 27 jan 1987); W Odel-berg, Minnesteckn över bortgångna led:er (KrVAH 1987), s 327; Väd 1987; Väv.

Karl Erik Gustaf R: Erik R 50 år (SvD 4 okt 1957); Väd 1979; Väv.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Raab, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7468, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7468
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Raab, släkt, urn:sbl:7468, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-04-25.