J Henric Lovén

Född:1827-09-19 – Klara församling, Stockholms län
Död:1908-01-26 – Klara församling, Stockholms län

Statsråd, Vice häradshövding, Jurist, Kammarrättspresident


Band 24 (1982-1984), sida 140.

Meriter

4 Lovén, Johan Henric, brorsons son till L 1, f 19 sept 1827 i Sthlm, Klara, d 26 jan 1908 där, ibid. Föräldrar: byråchefen Lars Johan L o Karolina Dorotea Ekström. Inskr vid UU 10 juni 45, FK 12 dec 50, disp 31 maj 51, mag 16 juni 51, jur utr kand 13 dec 56, allt vid UU, eo kanslist i justitierevisionsexp 14 jan 57, auskultant i Svea hovrätt 19 jan 57, eo notarie där 27 febr 57, doc i handelsrätt vid UU 30 aug 58–60, v häradsh (Skånska hovrätten) 14 jan 59, notarie i riksdagens besvärs- o ekonomiutsk 17 april 60, adjung led av Svea hovrätt 11 dec 60, exp:chef i finansdep 14 juni 64, assessor i Svea hovrätt 2 jan 66, konsultativt statsråd 5 juni 74–12 okt 89, president i kammarrätten 12 okt 89–22 dec 92, v ordf i dir för Serafimerlasarettet 17 juni 93. – LMA 68, jur hedersdr vid UU 6 sept 77, serafimerriddare 88.

G 29 jan 1876 i Uppsala, Domk, m Gertrud Carolina Augusta Sundmark, f 13 maj 1856 där, Helga Trefaldighet, d 31 juli 1940 i Sthlm, Engelbr, dtr till översten Johan Abraham S o frih Carolina Eva De Geer.

Biografi

Henric L fick i Uppsala tidens gedigna humanistiska bildning och disputerade på en historisk avhandling, Bidrag till historien om 1650 års riksdag. Hans sociala utgångspunkt gav mycket goda förbindelser. Han blev i Uppsala bekant med sina blivande statsrådskollegor G Wennerberg och F F Carlson, och han tillhörde de kungliga prinsarnas krets. Med sångarprinsen Gustaf förenades L i verklig vänskap, ty musiken var L:s stora intresse i livet. Tillsammans med den blivande kompositören Ivar Hallström (bd 18) uppträdde han under denna tid offentligt som pianist. Studentpolitiken belyses väl i L:s intressanta brev till fadern (E 6745, RA). Han berättar om hur den tredje franska revolutionen "väckt den mest ursinniga, mest barnsliga enthusiasm", hur poeten Nybom höll ett "exclamentoriskt" tal och hur marsel-jässkrål hördes på Uppsala gator (8 mars 1848). Man var varmt engagerad i Danmarks krig med Preussen och en petition ingavs till K M:t om utökad vapenövning för den akademiska ungdomen.

Efter jur utr kand-examen tjänstgjorde L bl a i Svea hovrätt. Han var också i tio år expeditionschef i finansdepartementet. Hans ämbetsmannaegenskaper och juridiska kunnande ledde till hans inträde i statsrådet 1874 som konsult. Han skulle där bl a fullgöra de åligganden som senare kom att handläggas av regeringsrätten. I statsrådet skulle L 1874–75 komma att samarbeta med justitiestatsministern E H Carleson, konservativ, stödd på första kammar-majoriteten, 1875–80 tjänstgöra i Louis De Geers liberalbyråkratiska reformministär, 1880–83 i lantmannapartiets ledare Arvid Posses ministär, trots att Posse först inte ville ha honom med, 1883–84 i Thyselius' övergångsministär, 1884–88 i Themptanders frihandelsministär samt slutligen 1888–89 i Bildts moderatprotektionistiska. Kungen utsåg själv statsråden, en praxis som ändrades först på 1890-talet. L åtnjöt för sin lojalitet kung Oscars stora förtroende. L:s kollega i regeringskonseljen E v Krusenstjerna (bd 21) fann däremot L i regeringsarbetet grundligt lat! Men han hade ett stadgat rykte som ett levande förvaltningslexikon.

De viktigaste politiska tvisteämnena under L:s statsrådstid var försvars-, unions- och tullfrågorna. Sina egna åsikter i dessa frågor har L inte särskilt markerat. Hans ställning i tullfrågan var dock närmast frihandelsvänlig. Han tycks i stort sett ha sympatiserat med R Themptanders politik, och han trivdes inte i den Bildtska ministären.

I samband med rykten om att L vid Bildts väntade tillbakaträdande skulle ha varit påtänkt som statsminister ger följande karakteristik, "Så kunskapsrik och hederlig och bra karl L än är, så aldrig har han varit och aldrig lär han väl kunna bliva en politisk personlighet", och talar också om hur "han gått ur ministär i ministär med en elasticitet vars hållbarhet varit häpnadsväckande" (4 juni 1889). När L i okt 1889 övergick till chefskapet för kammarrätten, skriver Oscar II i sina memoarer att han var "följd av mitt uppriktiga och tacksamma erkännande för en femtonårig nyttig och nitisk statsrådstjänst".

Författare

Sven Åstrand



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev till L, fullmakter, akad avhandfar, uppsatser m m i RA. – Brev från L i BFA, KB, RA o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Bidrag till historien om 1650 års riksdag. Acad afli [Upps, preses F F Carlson]. Sthlm 1851. 46 s. Källor o litt: Svea hovrätts arkiv vol D VI a 1:5 (förteckn över tjänstemän) o Kanslersämb:s för UU arkiv, vol B 31 (kanslerns konc, 30 aug 1858) i RA. Carl Hammarskjölds dagbok, UUB. Dossierer om socialistmötet 1886, valrörelsen 1887 o ministerkrisen 1887—88 i Oscar II:s arkiv samt Prins Gustafs dagböcker, BFA.

Anjou; L De Geer, Minnen, 1–2 (1892); C G:son Fleetwood, Från studieår o diplomattjänst, 1–2 (1968); J Kleberg, Kammarrevisionen – Kammarrätten 1695-1940 (1940); E v Krusenstjerna, Minnesanteckn:ar (HH 38:2, 1967); Majestät i närbild. Oscar II i brev o dagböcker (1960); C R Nyblom, En sjuttioårings minnen (1908); Oscar II, Mina memoarer, ed N F Holm, 1 (1960); T Petré, Sv regeringen o de norska frågorna 1884–1886 (1944); dens, Ministären Themptander (1945); V Spångberg, Från Arvid Posse till Per Albin Hansson (1936); P Sundberg, Ministärerna Bildt o Åkerhielm (1961); R Törnebladh, Riks-dagsminnen (1913); K G Westman, Jur doktorer vid UU 1629–1929 (UUÅ 1929).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Henric Lovén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9703, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Åstrand), hämtad 2019-09-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9703
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Henric Lovén, urn:sbl:9703, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Åstrand), hämtad 2019-09-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se