Magnus, släkt



Band 24 (1982-1984), sida 673.

Biografi

Magnus, judisk släkt, vars förste medlem i Sverige var Elias M (f omkr 1730; d 1797). Var han föddes har ej säkert kunnat fastställas. 1784 uppgav han Mecklenburg-Strelitz som sin födelseort, men i litteraturen (Leijonhufvud; Sv släktkal 1930) har han angivits såsom född i Röbel i Mecklenburg-Schwerin. 1920 uppgav en landesrabbin Silberstein i Schwerin, att M var identisk med en rabbin Menachem Monasch, som var född i Cieszanów i södra Polen (Ellen Raphaels excerptsaml; M 3:s genealog korresp; jfr Hirsch). Senare har påståtts (Ant:ar om släkten M; M 3:s genealog korresp; Sv släktkal 1980), att han var född i Schwedt i Brandenburg.

I en i Sthlm 1779 daterad supplik (Kommerskoll:s skr, vol 201) skrev M, att han ägde en strumpfabrik med åtta vävstolar i Strelitz, vilken han ville flytta till Sverige. 1780 konstituerade riksmarskalksämbetet honom och hans kompanjon Hirsch Aron att som drottningens "hovfaktorer" ombesörja upphandlingar och kommissioner, och så köpte han tillsammans med en Moses Salomon två fastigheter i Marstrand, dit de kunde flytta med stöd av den sv frihamnsförordningen av 1775. Där blev de föreståndare för den mosaiska församlingen, och 1784 fick de i sina hus besök av Gustav III. M var den förste som blev skyddsjude i Gbg, vilket beviljades honom s å. Han har troligen aldrig bott där utan var i början av 1786 nyinflyttad till Sthlm från Marstrand (Kommerskolks skr). 1791 övertog M i Sthlm en tobaksfabrik för förfärdigande av "spanskt snus och rappé samt carduser". 1792 anhöll han förgäves om att få tillverka rulltobak. Året därpå klagade M med framgång hos kommerskollegium över att magistraten i Örebro velat hindra honom från att saluhålla sina tobaksfabrikat på marknaden där. S å klagade Sthlms tobakshandlarsocietet förgäves över hans intrång i dess näring. M:s tobaksfabrikation var emellertid obetydlig, och han ägnade sig mer åt diskonteringsaffärer (Hantverkare o fabriker).

En dotter till M blev stammoder för släkten Elliot (bd 13). Den äldste sonen, Emanuel Magnusson (f omkr 1764; d tidigast 1802) var 1797–99 entreprenör för kadetternas mathållning vid Karlberg och bodde senare i Sthlm. Enligt obestyrkt uppgift (Leijonhufvud) skall han ha ändrat sitt efternamn till Mangoldt. Andra söner var diversehandlaren Jacob Magnusson (17671844) i Sthlm och grosshandlaren där Joseph Magnusson (17751847) samt Aron Magnusson (f omkr 1774; d 1850). Den sistnämnde blev skyddsjude i Gbg 1809. Tillsammans med handlanden Aron van Reis, som var gift med en kusin till hans hustru (Ivarsson o Brody), bildade han firma van Reis & Magnusson, som 1815 köpte och återupplivade ett nedlagt kattunstryckeri vid Gårda i Örgryte, Göt, vilket efter deras förnamn kallades Aronsdal. Det blev snart ett av de största i landet och kompletterades 1822 med ett bomullsväven. De båda bolagsmännen belönades 1821 med medaljen Iqml och fick 1822 sv medborgarskap. 1827 omfattade väveriet 600 vävstolar och 1000 personer sysselsattes där. S å förstördes fabriken genom vådeld. Anläggningen återuppbyggdes året därpå, men redan 1829 utträdde Magnusson ur bolaget. Aron Magnussons sonsons son köpman Erik Magnusson (18921975) i Sthlm antog namnet Magnéus.


1833 beviljades sv medborgarskap för Elias M:s son grosshandlaren Lazarus Elias M:s (M 1) söner sedermera grosshandlarna Eduard M, Moritz L M och Emanuel Lazarus M i Gbg samt deras kusin och svåger Morris Jacobson, vars hustru Rachel M (180538) genom en donation grundade en judisk flickskola i Gbg. Eduard M (M 2) var svärfar till Pontus Fürstenberg (bd 16), vars verksamhet som mecenat möjliggjordes genom detta ekonomiskt fördelaktiga äktenskap. Moritz L M (180341), som blev kompanjon till Aron Magnussons svärson Jacob Hartvig (bd 18, s 313) och dog i Florens, var svärfar till prof Elias Heyman (bd 19).


Emanuel Lazarus M (180376) övertog efter faderns död sterbhusets stora lager av råsocker och bildade tillsammans med Abraham Josephson firma Emanuel M & Co. Han var liksom brodern M 2 och svågern Morris Jacobson 1854 bland de tio grundarna av Holmens bruks o fabriks ab. M var gift med en mödernekusin, och en av deras döttrar var mormor till prof Martin Lamm (bd 22). Sonen grosshandlare Adolf Eduard (ej Theodor) M (18361914) i Gbg grundade 1878 läderfirman A Magnus & Co, som fick filialkontor, organiserade som självständiga dotterbolag, på ett flertal orter i landet. Adolf M var ordf i styrelsen för Trävaruab Dalarne och ledamot av styrelsen för bl a Ångfartygs-ab Thule. Han ägde herrgården Almekärr i Lerum, Älvsb. 1888 köpte M av Strindberg på initiativ av Oscar Levertin manuskripten till de olika versionerna av Mäster Olof, vilka han donerade till Gbgs museums bibliotek (nu GUB). Han gynnade även den unge Albert Engström, som på Valands målarskola i Gbg var kamrat med hans dotter målarinnan och grafikern Siri Elise M-Lagercrantz (18751944), en av banbrytärna för den moderna sv träsnittskonsten och senare gift med prof Carl Otto Lagercrantz (bd 22). Farbröder till henne var grosshandlarna i Gbg Simon Albert M (18331908), Eduard Otto M (1835–1907) och Samuel Ernst M (1841–1919). Den sistnämndes änka, Henriette M, f Meyer (18511939), stiftade 1919 Ernst och Henriette M:s kammarmusikfond, varvid hon åberopade makens intresse för Gbgs musikliv. De var svärföräldrar till direktör Herman Mannheimer och föräldrar till direktör Erik Louis M (M 3).


Utan påvisbart genealogiskt samband med denna släkt var den i Posen (Poznan) födde bokförläggaren Simon M (17961864) i Sthlm, av vars arkiv enstaka rester finns i Ericsbergs arkiv, RA, och hans dotter pianisten Sara Heinze, f M (18371901), i Dresden, som 1870 invaldes i MA.

Författare

H G-m



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Xeroxkop av "Ant:ar om släkten M (efter Ellen Raphael)", SBL (efter avskr hos fru Gunila Klosterborg, Lidingö); Långströmska saml, GLA; xeroxkop av M 3:s släkt-ant:ar o genealogiska korresp hos riddarhusgenealogen Pontus Möller, Solna; A Attman, Gbg 1863 — 1913 (Gbgs stadsfullrTi 1863-1962, 1:1, 1963), s 28; dens, Judiska insatser i Gbgs samhällsutveckl (Gbgs mosaiska förs 1780-1980, 1980), s 37; B Helmfrid, Holmenöden under fyra sekler (1954), s 316; Leijonhufvud; J Margolinsky, Stamtavlan Henriques (1949); Sv släktkal, 10 (1930, tr 1929) o 22 (1980). Elias M: Kommerskolks skr till K M:t, vol 201: 2 juli 1777, 226: 7 dec 1784 o 231: 22 mars 1786, Kommerskolks huvudarkiv A I fl: 28 o 36, p 270-73 o 1615, samt B II a: 46, p 813 ff, RA; Registratur 18 febr 1780, Riksmarskalksämbetets arkiv, Sthlm; Ellen Raphaels excerptsaml, Judiska förs:s bibi, Sthlm; H Elliot, Kring en judisk invandrare o hans familj (1965), s 8, 11, 24; H Fröding, Berättelser ur Gbgs hist under gustavianska tiden (1922), s 169; Gamla judiska gravplatser i Sthlm (1927); Gbgs stads borgarelängd 1621-1864 (1926), s 125; Hantverkare o fabriker inom sv tobakshantering 1686-1915 (1950); Helmfrid, a a; A Hirsch, Levande o bortgångna (1943), s 247 f; C V Jacobowsky, Gbgs mosaiska förs 1780—1955 (1955); E Olån, Marstrands hist, krigsminnen o badortsliv (5. uppl, 1923), s 125; H Valentin, Judarnas hist i Sverige (1924); dens, Judarna i Sverige (1964). Emanuel Magnusson: Verifikationer till huvudboken över allm bevillningen 1801, vol 1, f 818, 926v,o 1802, vol 1, fl 184 v, SSA; Elliot, a a, s 24 (f.Josepk Magnusson: Gbgs stadsarkiv E III a: 89, p 2575 lT(bouppt efter M 1), GLA. Aron Magnusson: Kammarexp:s registratur 1822 juli—dec, f 442, Kommerskolks skr till K M:t, vol 348: 15 nov 1815, 371: 4 mars 1819, 395: 26 aug o 30 sept 1822 o 451: 12juli 1831, Kommerskolks huvudarkiv B II a: 71: 11 sept 1815 o E XVII d 2: 211: R 5, 222: R 12 o 264: R 2, RA; Gbgs stadsarkiv E III a: 88, p 709 (bouppt efter honom), o E III a: 89, p 2575 fT (bouppt efter Ml), GLA; A Ahlström, Matr öfver Gbgs handelsinst:s elever (1918); BachCl; G Bodman, Gbgs äldre industri (1923), s 51, 55 f; dens, Fabriker och industrier i det gamla Gbg (1925); H Fröding, Berättelser ur Gbgs hist under nyare tiden (1924), s 120, 165, 182 o 254; Gbgs stads borgarelängd 1621-1864 (1926), s 150; M Ivarsson o A Brody, Sv judiska pionjärer o stamfäder (1956); Jacobowsky, a a; Ortnamnen i Göt, 2 (1929); F Stenström, Orgryte^genom tiderna, 2 (1924), s 87; Valentin, a a:n; F Åkerblom, Tidsbilder från Gbg på 1820-talet (1899), s 115 f. Rackel Af: Jacobowsky, a a, s 33 f. Moritz L M: Kammarexp:s registratur 1833 juli—dec, f 116, Landshövdingens i Göt skr till K M:t, vol 97: 27 febr 1833, RA; Attman, a a 1980, s 37; BachCl; Elliot, a a s 142; H Fröding, Gbgs köp- o handelsgille 1661-1911 (1911), s 218; Valentin, a a 1924. Emanuel Lazarus M: Anförda ställen i Kammarexp:s registratur o Landshövdingens i Göt skr till K M:t, RA; Gbgs stadsarkiv E III a: 114, p 247 (bouppt), GLA; a a:n av Helmfrid, Ivarsson o Brody o Valentin. Adolf Eduard M: Ep L 45 (kop av brev från Selma Lagerlöf), L 84:1 (brev till Sophie Elkan), KB; Ahlström, a a; A Attman, 1810—61 (Bryggerinäringen i Gbg, 2, 1961); dens, a a 1963, s 143, 223; dens, a a 1980, s 36 f; BachCl; Jacobowsky, a a; dens, Sv-judiskt herrgårdsliv (Rig 1967), s 35; J V Johansson, Gbgs stadsbibhs handskriftssaml (Acta bibliothecae Gotoburgensis, 1:4, 1941); M Lagerberg, Göteborgare, 1 (1913), s 92; H Lång, Den unge Albert Engström (1959); A Strindbergs brev, 7—8 (1961—64); Sveriges handel o industri i ord o bild, Gbg (1903), s Bc 14 f; Sveriges äldsta företag (1923); Valentin, a a 1964; E Akerhielm, Sv gods o gårdar, 2. uppl, 1 (1930), s 10. Siri Elise M-Lagercrantz'. SKL; SMoK. Simon Albert M: TU 7:74, KB; BachCl. Eduard Otto M: TU 7:74, KB; Attman, a a 1980, s 37; BachCl; Sveriges handel o industri i ord o bild, Gbg (1903), s Bc 14. Samuel Ernst M: BachCl; G Bodman, Chalmers tekn inst, Matr 1829-1929 (1929); S Gulin, Gbgs hjärta, 2 (1978); nekr i GHT 15 april 1919; S Stureson o E Petersson, Gbgs orkesterfören 1915-25 (1925), s 70. Simon M: Överståthållarens skr till K M:t, vol 155: 27 maj 1825, RA; I A Bonnier, Ant:ar om sv bokhandlare intill år 1935, 2 (1935); K O Bonnier, Bonniers 2-4 (1930-31); Broomé; [T C Hellberg,] Ur minnet o dagdoken om mina samtida, af Posthumus, 12 (1874); S Rinman, Studier i sv bokhandel (1951); H Schuck, Den sv förlagsbokhandelns hist, 2 (1923), s 366 f. Sara HeinzeJM: Hellberg, a a, 9-12 (1873-74); G Hilleström, MAM 1771—1971 (1971); Norlind; Sohlman, 2 (1952).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Magnus, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10142, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2018-11-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10142
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Magnus, släkt, urn:sbl:10142, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2018-11-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se