Meriter

Magnusson, Edvin Valdemar, f 19 dec 1888 i Östersund (enl fb för Brunflo, Jämtl), d 17 dec 1964 där. Föräldrar: lokföraren August M o Lovisa Hjort. Studentex vid h a l i Östersund maj 10, elev vid apoteket Nordstjärnan i Gävle 10–11, sekr i styr för IFK Östersund 10–12, ordf där 13–18, journalist vid Jämtlands Tidn i Östersund 1 nov 11–15 maj 13, led av styr för idrottsarenan Hofvallen 11–54, ordf där 36–50, led av styr för Jämtland-Härjedalens idrottsförb 12–50, v ordf 22–37, ordf där 37–50, journalist vid Östersunds-Posten 1 juni 13–17, red:sekr 17, chefred där 19 maj 18–54, sekr i Östersunds simsällsk 13–15, ordf i Östersunds skidlöparklubb 21–23, led av styr för Sv skidförb 26 nov 21–24 nov 39, sekr i Jämtlands turistfören 25, v ordf 38–52, ordf där 53–56, led av styr för Skidfrämjandet 26, av Nordsv pressfören 27, ordf där 34, hallåman o programchef vid Radiotjänst i Östersund 27–50, led av styr för Östersunds-Postens tryckeriab 29, VD där 48–57, led av Riksidrottsförb:s överstyr 29 nov 31–26 nov 50, av stadsfullm i Östersund 31–jan 57, av folkskolestyr 31–51, v ordf där 44–51, ordf i nykterhetsnämnden 33–46, v ordf i turisttrafikkomm 37–52, ordf i länsnykterhetsnämnden 43–58, led av div andra kommunala komm:er, allt i Östersund.

G 20 nov 1921 i Ragunda, Jämtl, m Hedvig Gisslen, f 5 juni 1899 där, dtr till lantbrukaren Gullik G o Katharina Kristina Backlund.

Biografi

När Edvin M 1918 utsågs till chefredaktör för Östersunds-Posten, övertog han ansvaret för en tidning med stark förankring i sin bygd. Under grundaren och M:s företrädare A Burmans (bd 6) mångåriga ledning hade den profilerat sig som en politiskt obunden tidning med markerad inriktning på lokal nyhetsbevakning. M byggde vidare på denna tradition. Även om han själv och tidningen företrädde högerpartiet, undvek han de partipolitiska fållorna. Polemiken, som Burman varit en mästare i, var M däremot ingen anhängare av. Han var taktikern, som månade om upplagesiffrorna och inte ville stöta bort prenumeranter av annan politisk kulör än sin egen. Någon gång, när det gällde frågor som engagerade honom, kunde det t o m hända, att han spelade under täcket med politiska motståndare och lät dem framföra förslag, som han sedan ivrigt understödde i sin tidning.

Under M:s 36 år långa tid som chefredaktör moderniserades Östersunds-Posten på flera punkter. En ny och större byggnad uppfördes, och nya tryckpressar anskaffades 1930 och 1948. Tidningens omfång kunde därigenom ökas, vilket möjliggjorde nya redaktionella inslag. Särskilt när det gällde fylliga sportreferat var Östersunds-Posten en föregångare inom lokalpressen. Tidningens upplaga sexdubblades under M:s chefstid, och vid hans avgång var den en av landets största landsortstidningar.

M var måhända inte särskilt framstående som skribent och samhällsanalytiker, men genom sin personlighet betydde han mycket för sin tidning. Han hade ett unikt kontaktnät. Redaktörn eller Effe, som han gemenligen kallades i sitt hemlän, var bekant med de flesta, och hans väntrum på redaktionen var smått legendariskt. Där passerade dagligen en ström av människor för att få tala med honom om små och stora angelägenheter. Genom det vittförgrenade kontaktnätet fångade M upp mycket av det som hände i länet, och han fick möjlighet att till tidningen knyta många goda lokala förmågor.

I sin hemstad var M involverad i det mesta. En uppmärksammad insats gjorde han under sitt första år som chefredaktör, då han i tidningens namn organiserade en länsomfattande hjälpkommitté till stöd för dem som drabbats av spanska sjukan. Till de områden han under hela sitt liv ägnade särskilt stort intresse hörde turismen i länet, och han var bl a en av initiativtagarna till Jämtlands turistförening 1925. Som nykterhetsnämndens och länsnykterhetsnämndens ordförande i många år företrädde han en ganska liberal linje. Han var bl a den främste tillskyndaren av kommunala ölkaféer i Östersund.

Mer än något annat var det dock idrotten som gjorde M känd. Som ung var han själv aktiv och innehade en tid distriktsrekordet i spjutkastning. Sin stora insats gjorde han emellertid som idrottsledare. Han hörde – redan vid 18 års ålder – till grundarna av föreningen IFK Östersund 1906. Under några år var han ordförande i föreningen liksom i Östersunds skidlöparklubb. M:s skötebarn i Östersund var idrottsarenan Hofvallen, i vars styrelse han satt under 43 år. Han ledde som ordförande den stora ombyggnaden av idrottsplatsen 1936. Till minne av hans insatser har en byst rests över honom på Hofvallen.

Tidigt blev M engagerad i idrottsrörelsens regionala och nationella ledning. Vid 24 års ålder utsågs han till ledamot av styrelsen för Jämtland-Härjedalens idrottsförbund och var 1937–50 ordförande. Ett särskilt intresse ägnade han skidsporten och medverkade bl a som tävlingsarrangör vid flera stora tävlingar, bl a SM på skidor i Östersund 1932 och 1943. Han kom med tiden att framstå som länets idrottshövding framför andra. Det var naturligt att han som sådan representerade distriktet i Sv skidförbundets och Skidfrämjandets styrelser samt i överstyrelsen för Riksidrottsförbundet.

I unga år framträdde M som revyförfattare. Under pseudonymen Fillekromiss författade han bl a lokalrevyerna i Östersund 1915–17 och var även kuplettfurnissör till Ernst Rolf. M:s dagsverser i Östersunds-Posten om kända profiler i hemstaden var uppskattade utslag av hans talanger som humorist. De utgavs i bokform med teckningar av David Cederberg under titeln Vem är det? M var på sin tid också en känd röst i radio. Han hörde till landets första hallåmän. I nära 25 år var han programchef för Radiotjänst i Östersund och som sådan ledamot av Sveriges radios programråd. M förde ofta den enkla förströelsens talan, och detta präglade även många av hans inslag i radion.

De sista åren förmörkades av sjukdom. M drabbades av svår ledgångsreumatism, och de sista fjorton åren var han bunden till rullstol, avskärmad från det aktiva liv han tidigare levt.

Författare

Lars Rumar

Arkivuppgifter

L:s korresp o klippsaml hos sonen red Bengt M, Östersund.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Festskrift med anledning av Idrottsföreningen Kamraternas tio-årsdag. [Omsl: Idrottsföreningen Kamraterna i Östersund tio år.] Östersund 1916. 19 s, 1 pl. [Undert.] – Vem är det – Östersunds-postens veckoserie af jämtgubbar och rim - ? ... Text. [1]–2. Östersund 1917-23. (Teckn av D Cederberg.) 1. 63 s. 2. ... Text av Effe Magnusson. 111 s. – Kupletter ur nyårsrevyn 1917 Ät lite, tugga väl, av Fille Kromiss. Östersund 1916. 15 s. [Anon.] – Kupletter ur nyårsrevyn 1918. "Här ska bakas andra bullar" eller "Var är nattvakten?" av Fillekromiss. [Omsl.] Östersund 1917. 16 s. [Pseud.] 2. utök uppl 1918. [Anon.] – Kupletter. Sommarrevyn "Svängknack" eller "Har du hö bonne". Östersund 1918. 24 s. [Anon, tills med E. W. Olsson.] 

Redigerat: Östersund och Frösön. Några glimtar ur stadens och öns historia och topografi. Östersund (tr Sthlm) 1927. 64 s. [Anon; "medverkat".] (Jämtlands läns turistförening 1 [omsl].) – Jämtland och Härjedalen. Några anteckningar till tjänst för turister och hembygdsvänner. Östersund (tr Upps) 1928. 64 s. (Tills med W Annér o Ragnar Ohlson; ibid 2.)

Källor och litteratur

Källor o litt: Vol IV: 3 (M:s uppgifter till PK:s matr 1924) o klippsaml, Sveriges pressarkiv, RA. Östersunds-Postens arkiv, Östersund.

Allhems sportlex, 3 (1951); N Andersson, Dagspressen i Sverige (1948); Gamla Östersund, årsskr (med reg) 1938–66; NF:s sportlex, 5 (1943); PK:s porträttmatr vid femtioårsjubileet 1924 (1924); PK:s porträttmatr 1952 (1951); Väd 1963; Östersunds hist, 2 (1936); Östersunds stadsfullm:s prot.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Edvin V Magnusson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10172, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Rumar), hämtad 2024-04-27.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10172
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Edvin V Magnusson, urn:sbl:10172, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Rumar), hämtad 2024-04-27.