Malmborg, släkt



Band 24 (1982-1984), sida 747.

Biografi

Malmborg (von M), släkt, härstammande från uppbördsmannen Jonas Bengtsson (d omkr 1668) i Sala, som var far till kämnären där Nils Malmberg (d 1694). Dennes bror kamreraren och rådmannen där Bengt Malmberg (d 1729) var i äktenskap med en dotter till prof Petrus Hoffwenius (bd 19) far till Jonas M (d 1756, 60 år gammal). Denne skrev avhandlingen De pictura (1717), som är den första sv översikten av konstens utveckling från gammal konstlös målning fram till den samtida europeiska konsten. För denna framställning har han utnyttjat såväl sv som tysk, fransk och holländsk litteratur. Efter anställningar i olika ämbetsverk blev M slutligen sekreterare vid generaltullarrendesocietetens fullmäktiges kansli i Sthlm, men han var även verksam som konstnär. Han har efterlämnat en signerad tuschlavyr av morfadern (KB) och anses också ha målat det porträtt av densamme som återges i bd 19, s 187. 1740 publicerade M en sv översättning av skotten John Barclays 1621 tryckta uppfostringsroman Argenis, som på grund av sitt stora omfång ej tidigare översatts i Sverige. I sitt första äktenskap – med en dotterdotter till prof Harald Vallerius – var han far till Pehr Adolph M (1737–97), som deltog i pommerska kriget och sjöslagen vid Svensksund 1789 och 1790. I det senare av dessa förde han befäl över en division av skärgårdsflottan (jfr bd 10, s 158) och blev sårad. M var 1790–94 överstelöjtnant och köpte därefter säterirusthållen Härkälä och Salmi i Vichtis, Nylands län. I sitt äktenskap med en kusindotter till sedermera fältmarskalken och greven Johan Christopher Toll hade han femton barn.

Äldst bland de tio som överlevde Pehr Adolph M var sonen Pehr Gustaf M (1777–1828), som redan vid ännu ej fyllda 13 års ålder deltog i slaget vid Svensksund 1790, efter vilket han fick guldmedalj för tapperhet i fält. Senare var han med i finska kriget 1808 och fälttåget mot Norge 1814 samt blev 1812 kapten vid Gotlands nationalbeväring. Hans son Frans Oscar M (1820–80) emigrerade 1846 till USA och deltog i kriget mot Mexico 1846–48. 1853–55 och 1860–61 var Oscar M åter i Sverige, där han från 1854 var verksam som emigrantvärvare för The Illinois Central Railroad Company. 1860–61 reste han som emigrantvärvare även i Norge. Efter att en kort tid ha varit sv-norsk vice konsul i Chicago blev M 1861 överstelöjtnant och deltog med utmärkelse i inbördeskriget, befordrades 1862 till överste och sårades. Han tog avsked 1865, återvände, nu nästan blind, 1874 till Sverige och bosatte sig i Visby. Sina minnen från inbördeskriget publicerade M i Tjensteförteckning (Chicago 1871). Rester av hans arkiv finns i ViLA. En mängd brev från honom, de flesta från 1861 och nu förvarade hos Minnesota Historical Society, har publicerats av A A Stomberg.

Frans Oscar M:s farbror Jonas M (1787–1847) var rysk fånge 1808–10 efter Sveaborgs kapitulation, deltog i norska fälttåget 1814, var 1831–46 postmästare i Sollefteå och fick 1841 majors n h o v. Sonson till honom var amanuensen vid Livrustkammaren fil lic Bror Otto Gösta M (1900–33). Gösta M utgav Samuel Schröderstierna, Berättelser över de finare järn-, stål- och metallfabrikerna i Sverige åren 1754–59, 1–2 (1925), och Sven Rinmans tjänsteberättelser rörande den grövre järnförädlingen 1761–70 (JK:s bergshist skriftserie, 4, 1935), publicerade tillsammans med Rudolf Cederström Den äldre livrustkammaren 1654 (1930) och skrev en mängd tidskriftsuppsatser och tidningsartiklar, framför allt om ståletsningens äldre historia i Sverige och vapnens dekorativa utsmyckning. Hans efterlämnade anteckningar om Sthlms bössmakare fullständigades och utgavs 1936 av Åke Meyerson.

Bror till Pehr Gustaf och Jonas M var Otto August M (1795–1864) på Lilla Våxnäs vid Karlstad. August M deltog i slagen vid Grossbeeren, Dennewitz och Leipzig 1813 samt fälttåget mot Norge 1814. Han tjänstgjorde vid fältmätning i Skåne 1815–19 och i Gästrikland och Hälsingland 1819–21 samt deltog 1821–22 i gränsregleringen mot Ryssland i Torneå och Lappland. 1822 tillhörde M kronprins Oscars följe under dennes friarfärd till Tyskland. Han var 1824–26 attaché vid sv beskickningen i Konstantinopel, varvid han gjorde vidsträckta resor i Syrien, Palestina, Egypten och Grekland. 1826 deltog M i den sv beskickningen till Moskva för tsaren Nikolaj I:s kröning, och 1827 sändes han till hoven i Wien och München. Han var 1840–56 överste för Värmlands regemente och adlades 1842 enligt RF § 37 med oförändrat namn. 1849 blev M generalmajor, och 1849–50 förde han befälet över de sv-norska trupper som i enlighet med preliminärfreden i Berlin 1849 mellan Danmark och Preussen höll norra delen av Slesvig besatt. 1856 efterträdde han sin hustrus morbror Carl Gustaf Löwenhielm (s 609) som generalbefälhavare i tredje militärdistriktet (Halland, Västergötland, Bohuslän och Värmland), och kort före sitt avsked 1862 blev han generallöjtnant. M var gift med Sara Augusta M, f von Gertten (1810–60), vilken som pianist kom att bli medelpunkten i Karlstads musikliv och blev LMA 1858 samt även var verksam som målarinna. De hade 14 barn, av vilka 10 överlevde föräldrarna, bl a döttrar som var gifta med disponenten Jonas Herlenius (bd 18) och hovrättspresidenten Thomas Munck af Rosenschöld. Ende efterlevande sonen var Emil Adolf M (1842–1913). Adolf M tjänstgjorde i lantförsvarsdepartementets kommandoexpedition 1866–73, blev ordonnansofficer hos Karl XV 1867 och var biträdande lärare i krigskonst vid Högre artilleriläroverket å Marieberg 1872–78. Han publicerade tillsammans med Gustaf Kleen (bd 21, s 244) och sedermera generalen Gustaf Uggla Kriget mellan Tyskland och Frankrike 1870–71 (1873). M var 1874–78 adjutant hos chefen for lantförsvarsdepartementet, 1878–82 stabschef vid tredje militärdistriktet, 1882–85 militärattaché i Berlin och 1886–89 chef för Krigshögskolan. 1889 blev han överste och landshövding i Värmland, vilket senare ämbete han 1901 mot Oscar II:s vilja måste lämna på yrkande av civilministern Edvard von Krusenstjerna (bd 21). M donerade 1891 till KrA sin fars efterlämnade korrespondens mm från ockupationen av norra Slesvig 1849—50. Hans hustru var dotter till hovmarskalken G G K Åkerhielm i hans äktenskap med operasångerskan Julie Berwald (bd 4). Med M utdog denna adliga gren av släkten. Hans enda dotter var gift med bokbandshistorikern friherre Johannes Rudbeck.

Ännu fortlever den adliga släktgren som härstammar från Pehr Gustaf, Jonas och August M:s bror Fredric (ej Johan Fredric) M (1779–1817). Liksom sin far och sin äldste bror deltog han – ehuru ännu blott 11-årig – i slaget vid Svensksund 1790. I likhet med brodern Jonas blev M rysk fånge vid Sveaborgs kapitulation 1808, men redan 1809 återkom han till Sverige, där han 1811 befordrades till kapten och blev arbetschef vid Göta kanalbygge. Han var också verksam som tecknare (repr i NM o Statens sjöhist museum). M adlades 1816 enligt RF § 37, men hans död knappt ett år senare förorsakade, att änkan ej hade råd att inom föreskriven tid söka introduktion på riddarhuset. Först 1862 sökte och fick hans äldre son, den även som amatörmålare verksamme sedermera kaptenen Johan Adolf M (1812–92), rätt att utan hinder därav söka introduktion, varefter han introducerades 1863. I enlighet med k vapenbrev 27 mars 1862 skulle släktens adlige huvudman kalla sig von M, vilket namn under 1900-talet även kommit att användas av denna släktgrens ofrälse medlemmar.

J Adolf v M var farfar till ingenjör Carl Adolf v M (1886–1945), som 1906 emigrerade till USA, där han tillsammans med ingenjör Carl Molin uppfann dirigold- och alcobrons-legeringarna. 1920 återvände de till Sverige, där de i Örebro började tillverkning av rördelar och mindre gjutgods av alcobrons och kaffeskedar av dirigold. Efter en brytning med Molin reste Carl v M 1925 till Chicago och Molin 1926 till Mexico, medan verksamheten i Örebro fortsatte under annan ledning. I USA bildade v M The Dirigold Corporation i Kokomo, Indiana, där han var styrelseordförande från 1927. Vid sin död var han ledare för dirigoldföretaget i Barrington, Illinois. Brorson till honom är prof i skogsekonomi vid Skogshögskolan Göran v M (f 1920, d 2006[1]). J Adolf v M:s bror, den också som tecknare (repr i NM) verksamme majoren och gymnastikläraren Carl Fredrik M (1815–93) i Linköping, var far till major Otto August v M (1859–1949), som var brandchef i Gävle 1890–1919. I äktenskap med målarinnan Ingeborg (Inga) Eva Maria v M, f Schough (1865–1955), var den sistnämnde far till 1:e intendenten Boo Fredrik v M (se nedan). Kusin till denne är den genom sina framgångar i 1920-talets motorcykeltävlingar kände direktören Carl Fredrik (Figge) v M (f 1891, d 1991[2]).

Författare

H G-m



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Boo v M, v M-ättlingar, förteckn upprättad 1972, GF; dens, Släkten M (PHT 1927); O F Strokirk, Kultur- o personhist ant:ar, 2 (1918); dens, Adeliga ätterna v M o M (1924); Sv släktkal, 10 (1930; tr 1929). Släktens äldsta led: E Herlenius, Det M:ska dramat i Persberg (Värmland förr o nu 1927); E Alfred Jansson, Släkten v M:s stamfader (PHT 1958). Bengt Malmberg: Bergskoll. Jonas M (d 1756): Biographica, RA; Kammarkolks kanslis arkiv H I a: 12: 26 okt 1727 nr 2, o H I a: 14: 16 mars 1731: resolv nr 1, o 26 april 1731, Statskontorets prot 1728, p 44, RA; F Böök, Romanens o prosaberättelsens hist i Sverige intill 1809 (1907); O Granberg, Ett o annat om bataljmålaren Lemke (NMÅ 1922); Boo v M, Jonas M, ämbetsman, målare o konsthistoriker (Konsthist tidskr 1938); H Schuck, Den sv förlagsbokhandelns hist, 2 (1923), s 192, 195; SKL; SMoK; O Sylwan, Sv pressens hist till statshvälf-ningen 1772 (1896); E Wrangel, Frihetstidens odlingshist, Ur litt:ens häfder 1718-33 (1895). Pehr Adolph M: M 1833, RA; P O Bäckström, Sv flottans hist (1884), s 256, 275; A Gräsbeck, S:t Johanneslogen S:t Augustins matr 1762—1808 (GSFÅ 1951-53, 1954); [J Mankell,] Studier öfver sv skärgårdsflottans hist, krigssätt o användande ... (1855), s 71, 89, 100; dens, Ant:ar rörande finska arméens o Finlands krigshist särskildt ... åren 1788-90 samt 1808-09, 1 (1870), s 490, 506; A Munthe, Sv sjöhjältar, 7:4 (1917), s 39, 7:6 (1923), s 83, 180, 186; G Nikander o E Jutikkala, Säterier o storgårdar i Finland, 1 (1939), s 217, 219; W Odelberg, Viceamiral Carl Olof Cronstedt (1954); [J G af Sillen,] En månad på Amphion, Minnen från sjötåget 1790 (1890), s 69, 77 f o 106. Pehr Gustaf M: M 1111 o 1833, RA; A Wijkmark, Gottlands trupper 1811-1904 (1904). Frans Oscar M: J A Anderson, Civil war reminiscences (Year-book of the Swedish historical society of America, 3, 1909-10; tr 1910), s 20 f; U Beijbom, Swedes in Chicago, A demographic and social study of the 1846-80 immigration (1971); AB Benson & N Hedin, Swedes in America 1638-1938 (1938); desamma, Americans from Sweden (1950); R Essen, Svenskarna i Nordamerikas krigshist (Svenskarna i Amerika, 1926); P W Gates, The campaign of the Illinois central railroad for Norwegian and Swedish immigrants (Norwegian-American studies and re-cords, 6, 1931); dens, The Illinois central railroad and its colonization work (1934); N Hokanson, Swedish immigrants in Lincoln's time (3. uppl, 1942); E Johnson o CF Peterson, Svenskarne i Illinois (1880), s 258, 267 f, 453 f; A Kastrup, The Swedish heritage in America (1975); G Lext, Studier rör sv emigration till Nordamerika 1850—80 (1977); B Lindwall, Gotländske krigare, 4 (Gotlands allehanda 29 juli 1933); L Ljungmark, For sale — Minnesota, Organised promotion of Scan-dinavian immigration 1866—73 (1971); E Lonn, Foreigners in the union army and navy (1951); Boo v M, En amerikasv krigare, Överste Oscar M (Allsv saml 1926, nr 19); E W Olson, History of the Swedes of Illinois, 1 (1908); dens, The Swedish element in Illinois (1917); N Runeby, Den nya världen o den gamla, Amerikabild o emigrations-uppfattning i Sverige 1820—60 (1969); I Semming-sen, Veien mot vest, 2, Utvandringen fra Norge 1865-1915 (1950); E Skarstedt, Sv-amerikanska folket i helg o socken (1917); SMoK; A A Stom-berg, Letters of an early emigrant agent in the Scandinavian countries (Swedish-American historical bulletin, 3:2, 1930); G Unonius, Minnen från en sjuttonårig vistelse i nordvestra Amerika, 2 (2. uppl, 1862), s 394; Vår sv stam på utländsk mark (1952), s 171-76. Jonas M (d 1847): Sjöförsvars-dep:s arkiv B I: 2: 14 dec 1841, RA; Gbgs eskader o örlogsstation 1523-1870 (1949); Grape; LL v Horn, Biogr ant:ar, 3:1 (1934). Bror Otto Gösta M: G W Fleetwood, Gösta M död (SvD 17 dec 1933); GM f (S-T 17 dec 1933); P Sjögren, Sv hist bibliogr 1921-35 (1956). Otto August M: Lantförsvars-dep:s arkiv B I a: 8: 22 okt 1842, Kabinettets for utrikes brevväxl arkiv: Skriv:er från särsk be-skickmar, vol 33, RA; J P Höjers liktal över M i Bromanderska saml, vol 34, Fören Värmlandsarkiv, Karlstad; B Broomé, KrA o de privata arkiven (PHT 1958); IW Bugge, I min mormors hus (1977), s 14; E Carlsson, rec av Lundqvist, nedan a a (HT 1935); S Carlsson, Ståndssamhälle o ståndspersoner 1700-1865 (1949); Å Davidsson, Sv handteckn:ar i UUB (1958); G Ekman, Ur Storforsverkens hist (1921); S Eriksson, Sv diplomati o tidmpress under Krimkriget (1939); Fortifik, 5: 1 (1952); C HallendorfT, Oskar I o Karl XV (Sveriges hist till våra dagar, 12, 1923), s 102; [] C Hellberg,] Ur minnet o dagboken om mina samtida, af. Posthumus, 4, 12 (1871-74); A Jansson, 1844-72 (Den sv utrikespolitikens hist, 3: 3, 1961); B V.son Lundqvist, Sverige o den slesvig-hol-steinska frågan 1849-50 (1934); E O Löfgren, Sverige-Norge o danska frågan 1848—49 (1921), s 257 f; C G Löwenhielm, Minnen, 1 (1927), s 172 f, 175, 181 f, 204, 214-19, 2 (1927), s 10, 18-21, 57-61, 75, 77, 132, 151, 184, 3 (1929), s 20, 77 ff, 82, 117, 159, 219-22, 226 f, 229 f; CO Nordensvan, Värmlands reg:s (Närkes o Värmlands reg:s) hist, 2 (1904); [O Nordensvan,] Otto August M (KrVAH 1865, s 9 ff); C E Nygren, Carlstads hist omfattande de femtio åren närmast före stadens brand 1865 (1914); dens, Karlstads brand 1865 o stadens senare hist (1915); SKL; SMoK; Å Wiberg, Apertin (1960), s 86, 361, 367, 397, 424, 426 ff. Sara Augusta M: G Hiileström, MAM 1771 -1971 (1971); SKL. Emil Adolf M: TU 5:11, 7: 74 o 85:25, KB; Okat 431 A: 2 (E v Krusenstjernas papper): M:ska affären hösten 1901 o brev från M, UUB; Th Andersson, Värmks k hushålln: sällsk:s hist 1803-1903 (1903), s 95; C V Bromander, Länsstyr i Karlstad (1929); Broomé, aa; E Edholm, Från Carl XV:s dagar (2. uppl, 1906), s 87, 94, 154, 273, 281; 283; dens, På Carl XV:s tid (1945); Ekman, a a, s 329; Generalstaben 1873— 1923 (1923); K krigshögsk 1878-1928 (1928), s 169; E v Krusenstjerna, Minnesant:ar (HH 38:2, 1967); A Lewenhaupt, Sv sjuttiotal (2. uppl, 1937); CO Nordensvan, a a; Nygren, a a 1915; SMoK; SPG; L Tingsten, Hågkomster (1938); Wiberg, a a, s 165, 403, 428; [H Wrangel,] Emil Adolf M (KrVAH 1913, s 223-26). Fredric M: Krigsexp:s arkiv C III a: 79: 23 april 1816, nr 16, M 1833, RA; A Gräsbeck, aa; Odelberg, a a; SKL; Sveriges krig åren 1808 o 1809, 2:1 (1895), s 306, 2: 2 (1895), bil 42; Th Wennerström, K krigsakad o K krigsskolan åren 1792-1935 (1936). Johan Adolf v M: Justitie-dep:s konseljakter 27 mars 1862, nr 25, RA; Vapenbrev 27 mars 1862, RHA; TU 7: 74, KB; K Göta artillerireg, 2 (1962); SKL. Carl Adolf v Af: Patent-o registeringsverkets bolagsbyrås arkiv DIAA: 307, uppslag 234, RA; Carl A v M (The Swedish Blue Book 1927, s 41); C A v M t (SvD 30 dec 1945); L Granlund, Dirigold (Fataburen 1975); SMoK. Carl Fredrik M: TU 7: 74, KB; G Jungmarker Handteckn- o gravyrsamken, Äldre konst (NMÅ 1944–45), s 188 f; A Kugelberg, Gamla linköpingsgårdar [l] (Skriftser utg av Fören Gamla Linköping, 14:1, 1972), s 17; C O Nordensvan, a a; SKL; Wennerström, a a. Otto August v Af: TU 7: 74, KB; A Kindberg, Ant:ar om Värmlands fältjägare, 2 (1919); SPG; E Wickberg, Från blockhus till betongbunker (Ur Gävle stads hist, 1946); Väv, Sthlmsdelen (1945). Ingeborg Eva Maria v M: SKL. Carl Fredrik v M: Allhems sportlex, 3 (1951); NF:s sportlex, 5 (1943).

Gjorda rättelser och tillägg

1. Dödsår tillagt, 2014-11-04
2. Dödsår tillagt, 2014-11-04


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Malmborg, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10204, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2019-09-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10204
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Malmborg, släkt, urn:sbl:10204, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2019-09-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se