Meriter

Malmqvist, Jonas Petter, f 11 juli 1806 i Sthlm, Jak o Joh, d 5 febr 1889 i Sundbyberg (enl db för Hovf, Sthlm). Föräldrar: skräddargesällen Jonas M o Maria Helena Forsberg. Målarelärling i Sthlm 21–23, borstbindarelärling 25 o gesäll 31, kyrkosångare, vik kantor o klockare i Skeppsholmskyrkan 29–30, ex i kyrkosång vid MA 32, sångare i Slottskapellet 35–41, klockare i Hovförs 41–82, kommissarie för Diakonissanst i Sthlm 51–52, förest (tills med hustrun) för Malmqvistska barnuppfostringsanstalten i Sthlm 52–31 dec 73 o 1 april–1 okt 74, led av dess styr 65–79.

G 22 okt 1831 i Sthlm, Klara, m Johanna Lindberg, f 29 dec 1805 i Köping, d 18 maj 1883 i Sundbyberg (enl db för Hovf, Sthlm), dtr till slaktaren Anders Erik L o Christina Olsdtr.

Biografi

Efter att först ha utbildat sig till borstbindare blev M 1841 klockare i Hovförsamlingen. Båda makarna M hörde till de tidigt väckelsekristna. De var med då George Scott i okt 1839 grundade den första metodistförsamlingen i Sverige. Likaså ingick de i den lilla krets som i april 1849 bildade Sällskapet för beredande af en diakonissanstalt. Till dess första lokaler vid Pilgatan på Kungsholmen flyttade makarna 1851 för att ombesörja inredningen och omhänderta anstaltens ekonomiska förvaltning. Ur den grund som här lades växte sedan Ersta diakonissanstalt fram.

Redan hösten 1852 flyttade M och hans hustru Johanna M till Södermalm, där de inköpt en malmgård vid nuv Torkel Knutssonsgatan. Tillsammans med några vänner hade de några år samlat in pengar för att kunna fa till stånd en anstalt för hjälpbehövande, fattiga och föräldralösa barn. På Södermalm fanns många nödlidande familjer. De hoppades att verksamheten, bildligt talat, skulle kunna finansieras med "smulor hopsamlade å det bord glada och mättade gäster lämna" (Swärd 1902).

I oktober 1852 tog makarna M omhand en sjuklig flicka, och ett halvår senare hade de i sin vård ytterligare åtta "små värnlösa flickor". När sedan Sthlm hösten 1853 drabbades av en omfattande koleraepidemi – "denna röst från Gud" (Swärd 1902) –, blev ett par hundra barn i staden föräldralösa. Efter en vädjan från grosshandlaresocieteten tog makarna M då till sig 17 flickor. De närmast följande åren innebar en ytterligare utvidgning av verksamheten, och när en tillbyggnad till anstalten uppfördes 1861, var barnantalet 100. M och hans hustru såg bakom allt detta en Guds styrande hand, som angav verksamhetens omfattning.

M och hans hustru drev anstalten i egen regi fram till 1865, då den formellt övertogs av Sällskapet till understödjande av Malmqvistska barnuppfostringsanstalten i Sthlm och en styrelse tillsattes. Personalen utgjordes dock länge än av makarna M och några av deras närmaste anhöriga. Antalet flickor vid detta "fattiginternat, kombinerat med skolundervisning och praktisk utbildning" (Munthe), var fram till sekelskiftet ofta 60 till 70. De flesta var barn till ensamma mödrar, många av dem änkor; nästan undantagslöst kom de ur arbetarklassen. När barnen togs in vid anstalten, var de vanligen sju–åtta år, och när de lämnade den, var de i 17-årsåldern. För kostnaderna för de enskilda barnen stod vanligen privatpersoner eller fattigvårdande och andra institutioner. Betydande stöd lämnades under en lång följd av år av prinsessan Eugénie och sångerskan Jenny Lind.

Verksamhetens mål var enligt anstaltens stadgar att ge "fattiga och värnlösa flickebarn kristlig undervisning och vård samt den uppfostran som i övrigt är ägnad att bilda dem till nyttiga medlemmar av samhället". I klartext betyddde detta, att man utbildade dem till "dugliga tjänarinnor" (årsber för år 1875). När flickorna lämnade anstalten fick de också vanligen tjänst i borgerliga stockholmsfamiljer.

1874 lämnade makarna M föreståndarskapet för anstalten, men båda kvarstod ytterligare fem år i styrelsen. Ännu några år in på 1900-talet var verksamheten omfattande, men antalet intagna flickor minskade avsevärt kring 1910. På flera vis kunde Malmqvistska barnuppfostringsanstalten då sedan länge anses föråldrad, bl a på grund av folkskolans utbyggnad. Dessutom ansågs landsbygden av många vara en i fysiskt och moraliskt hänseende bättre miljö för barnen än staden (Munthe). Anstaltens arbete i dess gamla form upphörde 1922, då fastigheten vid Torkel Knutssonsgatan såldes och verksamheten överflyttades till ett förvärvat barnhem i Södertörns villastad.

Malmqvistska barnuppfostringsanstalten präglades av M:s djupa religiositet men enligt Jenny Lind utan "den ledsamma sentimentaliteten som vidlåder eljest de flesta av våra uppväckta kristna i Sverige" (Dahlgren, s 169). – M var liten till växten, till sinnet gladlynt och med en mycket stor arbetskapacitet. All sin kraft ägnade han åt sin och hustruns anstalt, under det att han personligen levde mycket enkelt. Makarna M arbetade sida vid sida, och karaktäristiken av M kan enl Swärd (1889) "på samma gång gälla om hans tro- och godhjärtade hustru".

Författare

Jan Garnert

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: Malmqvistska barnuppfostringsanstaltens arkiv, innehållande bl a årsber 1861–1933, styrs för Sällsk för understödjande ... prot 1865–1928, matr över intagna barn från bl a 1852–1861, ansökiv.shandlingar för intagna barn m m 1863–1933, examenskat 1890–1913 o förteckn över Sällskapets för understödjande ... medlemmar 1877— 1928, SSA. Excerpter o anteckn:ar ang Malmqvistska barnuppfostringsanstalten hos E Silvén-Garnert, Sthlm.

L Dahlgren, Jenny Lind utom scenen (1928); S Danell, Från Erstahemmets första groningsgrund (Kyrka o tjänst, Julhälsn ... 1948, s 37–39); E Ekman, Diakonala insatser i sv socialpedagogik åren 1852–1904 ... (1960); E Lönegren, Minnesskr till sv Diakonissanstaltens femtioårs-jubileum (1901), s 18–21; A Munthe, Västra Södermalm från mitten av 1800-talet (1965); J Muller, Fattigvården i Sthlm (1906); B Oxenstierna, Fattigvård o välgörenhet i Sthlm (Sthlm ... 1897, ed E W Dahlgren, 1, 1897), s 587, 623 f; G Swärd, J P M ..., Minnesteckn (1889); dens, M:ska barnuppfostrings-anstalten 1852–1902 (1902); A Tidner, Palats o kåkar, 2 (1920); G Westin, George Scott o hans verksamhet i Sverige, 1–2 (1928–29).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jonas Petter Malmqvist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10229, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Garnert), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10229
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jonas Petter Malmqvist, urn:sbl:10229, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Garnert), hämtad 2024-04-20.