Meriter

Liljeblad, Samuel, f 20 dec 1761 i Mjösjöhult, Södra Vi, Kalm, d 1 april 1815 i Uppsala. Föräldrar: rusthållaren Håkan Larsson o Elin Matsdtr. Inskr vid UU 30 sept 82, disp pro gradu 23 april 88, mag 16 juni 88, amanuens vid botan trädgården 11 jan 90, MK 10 dec 90, ML 11 maj 93, MD 8 juni 93, allt vid UU, adjunkt vid VS 18 maj 93, adjunkt i praktisk ekonomi vid UU 2 nov 96, prof i samma ämne där från 6 april 02. — LPS 03, HedLVS 05, LLA 12.

G 17 sept 09 i Ärentuna, Upps, m Johanna Christina Ekfors, f 2 sept 89 i Lena, Upps, d 6 juni 67 i Uppsala, dtr till komministern Johan E o Anna Christina Ehrenström.

Biografi

Både vid skolgång i Vimmerby o vid Linköpings gymnasium fick L undervisning i naturalhistoria. Han blev en ivrig växtsamlare o som sådan uppmuntrad av bl a provinsialläkaren i Linköping linnélärjungen J O Hagström. I magisterexamen vid UU 1788 gjorde han ekonomi till huvudämne o disputerade under professor Borgströmianus J Lostbom, vilket var det närmaste han kunde komma botaniken inom filosofiska fakulteten. Promotionsdagen befann han sig i Piteå, stadd på en botanisk upptäcktsfärd i sällskap med det blivande medicinalrådet C B Rutström o medicinstuderanden Berthold Ekholm. Resan gick över Kengis till Torne träsk, som efter O Rudbeck d y inte besökts av någon botanist, o på hemvägen företogs exkursioner till Kolari o Kemi i Finland. I sin opublicerade resedagbok berättar L om fjällens skönhet o om strapatsrika vandringar, o i VAH beskrev o namngav han senare ett par för vetenskapen nya växter.

Återkommen till Uppsala började L studera medicin, inte av intresse för läkekonsten utan för att få ägna sig åt botanik. På C P Thunbergs rekommendation konstituerades han 90 som botanices demonstrator under den ordinaries frånvaro. Till hans uppgifter hörde bl a att leda botaniska exkursioner. Som hjälpmedel för deltagarna gav han 91 ut Svenska örtslagen med förklaringar av botaniska termer o beskrivning av växtsläkten på svenska. Den togs väl emot, o följande år kom Utkast til en svensk flora med beskrivning även av arterna, i stort en översättning av Linnés Flora Suecica men med ökat artantal o uppställd enligt ett av L till 16 klasser reducerat linnéanskt sexualsystem. Floran blev betydelsefull som en under några decennier av både fackmän o amatörer allmänt begagnad lärobok, kanske framförallt för att den möjliggjorde växtstudier även för inte latinkunniga. Den kom 98 o 16 ut i nya upplagor, den sista redigerad av L:s lärjunge J H Wallman o med Elias Fries som medarbetare. L skapade sv botaniska termer som i stor utsträckning alltjämt är i bruk, medan av honom skapade sv växtnamn ibland var mindre lyckade.

Under somrarna 89—99 var L en flitig resenär som i naturvetenskapliga syften besökte flertalet sv landskap. Från 96, då han befordrades till ekonomie adjunkt, var han kanske främst intresserad av jordbruket o dess binäringar. Med Linné som förebild skildrade han upplevelser o intryck i dagboksform. Utdrag har senare givits ut. L var även i privatlivet en god ekonom o förvaltade under flera terminer som andre kurator skickligt Östgöta nations ekonomi. Som sådan o senare som nationens inspektor hjälpte han flera ekonomiskt trängda landsmän — bl a J J Berzelius — både till stipendier o huslärartjänster.

L var väl meriterad som ekonom, lantbrukare, botanist o djurläkare, när han i hård konkurrens o efter många intriger blev Borgströmiansk professor. Professuren i ekonomi var inte spannmålsavlönad utan beroende av donationsmedel, som urholkats av inflationen. Den uppsaliensiska reaktionen mot den starka ställning naturvetenskaperna haft under frihetstiden drabbade i första hand den ekonomiska professuren o dess innehavare. Genom att i konsistorium envist hävda naturvetenskapernas betydelse o genom att presidera för dissertationer författade på svenska torde han, liksom sin meningsfrände C P Thunberg, bland konservativa kolleger ha haft anseende som radikal o motståndare till klassisk bildning. Ovilja mötte han också hos de vid Östgöta nation inflytelserika fosforisterna, som föraktade ämnet ekonomi o hade skarp blick för sin inspektörs egendomligheter. Hans ena öga var större än det andra, hans nacke sned, han var en stor del av året insvept i en fårpäls o huvudet värmdes av en gammaldags pungperuk; hans i brev o reseskildringar klara språk blev i dissertationer o föreläsningar omständligt o tacksamt att parodiera.

I ett antal anekdoter framställs han säkerligen med rätta som hederlig, beskedlig o envis men med elak överdrift som inskränkt o enfaldig.

Författare

Olle Franzén

Arkivuppgifter

L:s herbarium i Botaniska mus i Uppsala. Ms, fullmakter, ett hundratal brev till L (bl a från O Swartz) m m i NordM. Resejournaler, anteckn:ar från föreläsningar, brev (bl a från C P Thunberg) m m i UUB. — Brev från L i KB, RA, UUB o VA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Akad avh se Marklin, 1:1, s 129—131, 136 o 159. — Om nyttan af Lichen Islandicus, eller hedemossa, til föda och uppehälle, i synnerhet vid missväxt-år (Hushållnings journal [utg av K Patriotiska sällskapet], 1788—89, Sthlm, s 291—308 [febr]). — Om Menyanthes trifoliata, at brygga öl och dricka med, i stället för humla (Ny journal uti hushållningen, 1790, Sthlm, s 174—178). — Svenska ört-slagen, eller Kort afhandling, om sättet at efter botaniske grunder urskilja svenska växterna, til classer, ordningar och slägter, af S. L. Upsala [1791]. 88 s, 1 pl. [Sign; dedik undert.] — Utkast til en svensk flora, eller Afhandling om svenska växternas väsendteliga kännetekn och nytta. Upsala 1792. (8), 358, (10) s, 1 pl. 2. upl, tillökd o förbättrad: . . . kännetecken och nytta. 1798. XXXI, 508 s, 2 pl. 3. upl: Utkast till . . . med norrska växter tillökt, efter författarens död utg [av J H Wallman], 1816. (10), LVIII, 761 s, 2 pl. — Beskrif-ning på en tilförene okänd och i Sverige funnen växt, Garex obtusata; jämte Anmärkningar vid en del svenska starr-arter (VAH, [N F,] Tom. 14, 1793, Sthlm, s 68—75, 1 pl). — Acrosticum hyperboreum, en tilförene okänd svensk växt, uptäckt och beskrifven (ibid, s 201—208, 1 pl). — Draba nivalis, nova Svecia; planta, et observationes non-nullx ad species Drabae generis pertinentes (Nova acta Regiae societatis scientiarum Up-saliensis, vol 6, Upsaliae 1799, 4:o, s 46—60, 1 pl). — Akademiska afhandlingar i landt-hushållningen under inseende af dokt. Samuel Liljeblad. H 1—3. Upsala [1806]. 63, 22, 36 s. [Omtr av 9 avh 1803—05.] — Några anmärkningar, rörande smoländska ängsskötseln (Ny journal uti hushållningen, 1806, s 135—148; övers av akad avh så, jfr nedan). — Dagboksanteckningar från en resa genom Värmland år 1797, utg av Sixten Samuelsson (Värmland förr och nu, 22, 1924, Karlstad, s 43—69; även sep, 27 s). — Resa genom Västmanland juni 1797, utg av S Erixon (Västmanlands fornminnesförenings årsskrift, 23, 1935, Västerås, s 84—95). — Iakttagelser, rörande Smålands ängskultur (Svenska vall- och mosskulturföreningens kvartalsskrift, årg 1, 1939, Upps (tr Norrtälje) 1939—40, s 242—247; ny övers av ovan nämnda avh 1806).

Källor och litteratur

Källor o litt: Kanslikoll till K M:t 19 okt 1795 o Akad:kanslern o Consistorium acade-micum i Uppsala till K M:t 1802, RA. LA:s arbetande ledamöter, 1, LA. Claes Livijns efterlämnade skrifter, Dramatica, Tentamen, KB.

B v Beskow, Levnadsminnen (2 uppl 1928); Biogr lex öfver namnkunnige sv män, 8 (1876); J F Cornelius, Beskrifn öfver Södra Vi sn (1885); J Cullberg, Ur Samuel Grub-bes självbiogr anteckn:ar (Gbgs nations skrift-ser, 3, 1924); G Eriksson, Botanikens hist i Sverige intill år 1800 (1969); E Fries, Botan utflygter, 3 (1864); S Fries, Sv växtnamn i riksspråk o dialekt (1975); R Hjärne, Dagen före drabbningen ... (1882); Krok; H Lundh, Uppsala under de dominerande landshövdingarnas tid . . . 1786—1862 (Uppsala stads hist, 4, 1977); Läkaren o naturforskaren, bd 11 (1794); nekr över L i Sv litt-tidn 1815, bih 9—10; O Nordstedt, Prima loca plantarum Suecicarum (Botan notiser 1920); Oden; Prosten Matthias Floderus' teckn av uppsalaprofessorerna 1809, ed G Carlquist (PHT 1922); T Segerstedt, Den akad friheten under gustaviansk tid (Skrifter rörande UU, C:29, 1974); dens, Den akad friheten 1809—1832 (ibid, G:35, 1976); Silhouetter af sv origina-ler (Freja 10 nov 1837); SLH 1:3 (1824); Sthlms stor-skola o UU vid 1800-talets början, ed S Brithelli (PHT 1915); H G Söder-baum, Jac. Berzelius, 1 (1929); C Trafvenfelt, Års-ber om Sv läkare-sällsk:s arbeten . . . 1815; P Wieselgren, Sveriges sköna litt, 4 (1847); VS:s prot 1786—1803, ed A Liljencrantz (UUÅ, 2, 1962).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Samuel Liljeblad, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10238, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10238
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Samuel Liljeblad, urn:sbl:10238, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-25.