Meriter

Liljeholm, Adolf Filip, f 5 nov 1883 i Gbg, Haga, d 4 okt 1959 där, Annedal. Föräldrar: överläraren rdgm Anders Fredrik L o Johanna (Hanna) Gustava Örn. Mogenhetsex vid Gbgs h latinlärov 26 maj 02, inskr vid UU vt 03, FK 31 maj 07, inskr vid GH vt 08, vik adjunkt vid Gbgs h latinlärov vt 08-vt 09, åter inskr vid UU ht 09, inskr vid LU vt 12, åter inskr vid GH ht 13, andre lärare vid Gustafsbergs barnhusinrättn:s skola ht 22—vt 24, vik adjunkt vid Gbgs h latinlärov ht 25-vt 26, FL vid GH 29 maj 25, vik adjunkt vid h a l i Lund 1 okt 27-vt 28, extra lärare vid Gbgs h reallärov ht 28—vt 29, extra lärare vid Gbgs h latinlärov ht 29—ht 37, eo adjunkt där 1 jan 38—ht 40, adjunkt i latin o franska vid Hvitfeldtska hall jan 41-1 juli 49. - Fil hedersdr vid GU 4 okt 58.

G 22 dec 1922 i Gbg, Annedal, m telegrafexpeditören Karin Elisabeth Linder, f 27 juni 1898 där, Masth, dtr till folkskolläraren Johan August L o folkskolläraren Sigrid Isabella Cederberg.

Biografi

Filip L var en mångsidig begåvning, varom redan hans vackra studentbetyg vittnar. Hans kandidatexamen i Uppsala omfattade så disparata ämnen som romanska språk, teoretisk filosofi o matematik samt fyllnadsämnena kemi o astronomi. Senare tog han licentiatexamen i latin för V Lundström i Gbg o deltog 1927-28 i E Löfstedts licentiatseminarium i Lund, bl a med tre föredrag över Jordanes Getica. Han deltog på 20- o 30-talen också i romanska seminariet i Gbg under H Kjellman o K Michaéls-son med bidrag rörande romanska ords ursprung i vulgärlatin o rörande provensalskan. Slutligen blev han expert i medeltidsgenealogi. Det har med rätta sagts att L var en renässansmänniska o en bohemnatur. Redan 1908-09 tjänstgjorde han som lärare vid sitt gamla läroverk i Gbg. o har prisats som sådan av sin elev Elis Malmeström. L återupptog emellertid studierna, först i Uppsala o från 1913 i Gbg, men hade tydligen svårt att fullfölja dem i normal takt. Han tvangs slutligen åter att försörja sig som lärare, huvudsakligen i de matnyttiga naturvetenskaperna, från 1929 vid sin gamla skola, där han 1941-49 var ordinarie adjunkt i latin o franska men dock de sista åren huvudsakligen fick undervisa i matematik. I kamratföreningen Gamla latinare var han från stiftandet 1947 en uppburen styrelseledamot.

L:s licentiatavhandling (tr i Eranos 1917-25) gällde latinsk epigrafik, främst senlatinska versifierade gravskrifter, o uppmärksammades även på kontinenten. Från den klassiska latinska epigrafiken övergick L till de medeltida latinska gravskrifterna i Sverige, även de stundom versifierade, o hans kunskaper kunde utnyttjas av hans studiekamrat Sölve Gardell för dennes avhandling om svenska gravstenar 1937. Samtidigt publicerade L i Rig en undersökning om Jon Jarls gravsten i Linköpings domkyrka. Med stöd av E Brenners teckning förfäktade han den svårare läsarten "pacatorum terror" i stället för den lättbegripligare "paganorum terror" o kritiserade identifieringen av den gravlagde med Sverker d ä:s son Johan.

L överflyttade efter hand sina studier i sv medeltidslatin från gravstenarna till urkunderna i Diplomatarium Suecanum, särskilt de första banden, o Hvitfeldtska läroverkets exemplar har talrika anteckningar av hans hand. Vad L främst kom att intressera sig för var de latinska o fornsv släktskapsorden, o för att fastställa deras konkreta betydelse bedrev han studier i sv landskapslagars o kanonisk rätts bestämmelser om arvsförhållanden o äktenskapshinder. Han fann snart, att den medeltidsgenealogiska forskningen i Sverige, med Claes Annerstedt i spetsen, många gånger brustit i stringens o givit felaktiga resultat. Även beträffande bruket av titlarna dominus, domina, domicellus m fl gav L:s exaktare observationer viktiga resultat. En första sammanfattning av dessa forskningar gjorde L redan 1946, men först i PHT:s årgångar 1950 o 1952 blev denna principiellt viktiga undersökning publicerad. Undersökningens rubrik "Medeltida arvslagar och släktskapsbestämning" kunde även sättas över de flesta av hans följande studier i Genealogisk tidskrift o i PHT. L blev snart medlem av redaktionen för riddarhusets nya verk Äldre svenska frälsesläkter, där han själv författat ett par artiklar (Rumby-ätten, Fånö-ätten) o gett bidrag till eller överarbetat andra. I sina tryckta arbeten har L exemplifierat sina teser med en rad svåra problem rörande flera av de främsta frälsesläkterna under äldre medeltid o synes ej sällan ha givit dessa problem en definitiv lösning. Hans efterlämnade excerpter behandlar frågor och problem av liknande karaktär.

Författare

Jan Liedgren

Arkivuppgifter

L:s arkiv (E 6874-84, 9087; bl a korrespondens, ms rör medeltiden o excerpter) i RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Epigrafiska bidrag, 1—3 (Eranos, Acta philologica Suecana, vol 17, 1917, Gotoburgi 1917-22[23], s 120-132 [1923], 21, 1923, s 97-119, o 23, 1925, s 82-103). -Quelques étymologies francaises et provencales (Mélanges de philologie offerts å m. Johan Vis-ing par ses éléves et ses amis scandinaves ... le 20 avril 1925, Gbg ... 1925,4:o, s 256-261).- Nordiska fruktsamhetsriter i lapparnes björnfest. Lapsa skadesi-suolo - "Världen och björnen" (Folkminnen och folktankar, bd 13,1926, Gbg, s 157-168). - Fausianus = Faustianus (GHÅ, 36, 1930, 3: Minnesskrift utg av Filologiska samfundet i Göteborg på trettioårsdagen av dess stiftande den 22 oktober 1930, Gbg 1931, s 6-9). -Ära vare Gud i Höjden ... Vår julhymn i språklig belysning (GHT 1932, 16/1). - Jon Jarl och gravstenen över Johannes dux i Linköpings domkyrka (Rig, årg 20, 1937, Sthlm, 4:o, s 71-94). - Vikingarna och landskapet Viken. 1-2 (Göteborgs-posten 1944, 20/9 o 22/9). - Heliga Birgitta och landskapslagarna (GHT 1945, 24/ 7). — Medeltida arvslagar och släktskapsbestämning. Studier i Svenskt diplomatarium. 1-2 (PHT, årg 48, 1950, Sthlm, s 85-111, o 50, 1952, s 37-56, 145). — Birgittaättlingar i Sverige och Norge, 3. Brynjulf Bengtssons härstamning (Genealogisk tidskrift, bd 3 = årg 7-9, 1952-54, Lund 19 [52-]55, s 97-106 [årg 8, 1953]). - Birgittaättlingar ... 4. Arvsskiftet efter fru Katarina Knutsdotter (ibid, s 121-127 ). - Påvebrevet till Birger jarl om fullständig syndaförlåtelse (ibid, s 149 f ). - Rörik Algotssons hustru Birgitta Filipsdotter (ibid, s 177-182 [årg 9, 1954]). — [Rec av H Gillingstam, Ätterna Oxenstierna och Vasa under medeltiden, 1952-53] (PHT, 53, 1955, s 124-138). - Till frågan om Sparre av Tofta- och Ulvätternas äldre historia (ibid, 56, 1958, s 15-31). - Drottning Rikissa Birgersdotters andaktsbok (NTBB, årg 45, 1958, Upps s 129-140). - Den isländska an-nalnotisen om Tyrgils Knutssons äktenskap med sveakonungens dotter (PHT, 58, 1960, s 88 f). — Medred för Äldre svenska frälsesläkter, ättartavlor utg av Riddarhusdirektionen genom F Wernstedt, 1, h 1-2, Sthlm 1957, 1965.

Källor och litteratur

Källor o litt: B Hildebrand, Handbok i släkt- o personforskn, 1 (1961), s 195 ff, 247, 354 f o 364; E Långström o G Stern, Gbgs studenter, 1 (1917); E Malmeström, A F L in memoriam (SvD 10 okt 1959); J Ohlander, Befattningshavarna vid Gbgs folkskolor förr o nu (1923), s 77, 140, 158; U Ohlander, nekr över L (Gamla lati-nares årsb 1960); A Stade, "Den store Jon Jarl" (HT 1939); sign Tenax, Ingen dag utan en upptäckt säger 75-årig hedersdr (SvD 30 sept 1958). - Studentföreningen Verdandi 1882-1907 (1907).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
A Filip Liljeholm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10249, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Liedgren), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10249
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
A Filip Liljeholm, urn:sbl:10249, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Liedgren), hämtad 2024-04-23.