Brynte Birgersson (Lillie)

Död:1586-01-19 – Kalmar domkyrkoförsamling, Kalmar län (sannolikt i Kalmar)

Häradshövding, Befallningsman, Fältmarskalk


Band 23 (1980-1981), sida 85.

Meriter

Brynte Birgersson, d 19 jan 1586, sannolikt i Kalmar. Far: häradshövdingen Birger Andersson (Lillie). Tidigast nämnd 29 aug 61 (Orig:genealogierna), nämnd i RR som brandmästare (person som ombesörjde brandskattningen) 4 juli 66, en av de båda interimsbefålhavarna i Västergötland senast 1 okt 66, namnes som fältmarskalk 18 febr 67 men ej senare, häradsh i Kulling, Älvsb, från 15 aug 68 (Almquist 1953) till sin död (landskapshandl), i slottsloven på Varberg 27 maj 69, åter befälhavare i Västergötland 4 okt s å (HKR), i slottsloven på Älvsborg o Gullberg 24 mars 72—23 jan 73, häradshövding i Bollebygd, Älvsb, åtminstone från 73 (Almquist 1953) till sin död (landskapshandl), förordnad att biträda ståthållaren i norra Västergötland Knut Posse 22 jan 73, i slottsloven på Älvsborg 27 jan 85.

G 1) m Kerstin Andersdtr, d 14 juni 1570 (enl Beerståhl), trol på Aspenäs i Lerum, Älvsb, dtr (E 8676) till häradsh Anders Bengtsson (Hård af Torestorp) o (enl Soterus) Bengta Mattsdtr (Kafle); 2) 20 juni 1574 (Orig:genealogierna) på Svansjö i Torestorp, Älvsb, m Karin Nilsdtr (Fd Soopska arkivet), som gifte om sig (Bollebygds dombok) med häradsh Arvid Månsson (Stierna) o dog mellan 1622 (Frälseg) o 1633 (enl Mannerfelt), dtr (E 8676) till lagmannen Nils Ribbing o (Genealogica 20) Anna Olofsdtr (Stenbock).

Biografi

Sommaren 1564 var B enligt ett brev i RR verksam vid bevakningen av Västergötlands gräns mot Norge under Lindorm Torstensson (Forstenasläkten; bd 16, s 383). Nästa sommar beordrades han av Erik XIV att förhandla med bönderna vid Göta älv o med dem tåga mot Bohus. B höll detta slott inneslutet ännu våren 1566, då han anmodades att brandskatta Bohuslän. I juli s å fick han order att värva krigsfolk i Värmland o Dalsland. Sedan Charles de Mornay (bd 11) o Jakob Henriksson (bd 20) tillfångatagits, förordnades B o Erik Henriksson (Lilliebielke) på hösten s å som interimsbefälhavare i Västergötland.

Då danskarna hösten 1567 lyckades framtränga genom Småland ända till Östergötland, var B befälhavare över en av de sv truppstyrkor som där opererade mot dem, o under danskarnas återtåg lyckades han i febr 1568 vid Värnamo driva en dansk undsättningskår på flykten.

Ett par brev från april s å vittnar om att B då på Erik XIV:s order börjat återuppföra befästningarna vid Gullberg (sedermera skansen Göta lejon) vid Gbg, o av k brev från 1569—70 framgår att han fortsatte detta arbete, sedan Johan III blivit konung (Fortifik). Under ståthållaren på Varberg Bo Grips (bd 17, s 302) tjänstledighet sommaren 1569 var B jämte Clas Andersson (Ekeblad) i slottsloven där. På hösten s å fick han åter befälet i Västergötland, varifrån han enligt Hogenskild Bielke 2 jan 1570 gick över till Hisingen o slog en där förlagd dansk styrka (HH 20). Den 29 jan trängde B över Svinesund in i Akershus län, där han brände Sarpsborg. I febr drog han åter in i Norge o skall enligt ett k brev av den 16 mars ha låtit avbränna Orust o Tjörn samt några herrgårdar på Inland.

1572 befullmäktigades B o Anders Olsson (Oxehufvud) att "till skiftes" vara i slottsloven på Älvsborg o Gullberg, så att ej båda samtidigt skulle vara frånvarande därifrån, o 1573 förordnades han att biträda den hårt ansträngde ståthållaren i norra Västergötland Knut Posse, särskilt i kontrollen över fogdarna. Detta medförde, att B under många år kom att spela en stor roll i Västergötlands förvaltning. Han var t ex 1576 bland dem som skulle driva på uppbörden av en påbjuden gärd o satt 1583—84 i rannsakningsnämnden över Ebba Månsdotter (Lilliehöök, s 105), som låtit fälla ekskogar på kronans mark (Broomé). 1585 var han åter i slottsloven på Älvsborg, då ståthållaren där, Erik Gustavsson (Stenbock), var frånvarande för att bevista Johan III :s bröllop med Gunilla Bielke.

B:s gravsten finns nu på Kalmar gamla kyrkogård. Hans begravning i denna stad har kombinerats (Baehrendtz) med att konungen under månaderna kring tidpunkten för hans död daterat brev där. Sannolikt var B alltså då i dennes följe. En räntekammaranteckning vittnar om hans uppbörd av hjälpepenningar i Kalmar 1585.

B:s sätesgård var ännu 1571 Hjälmared vid Alingsås men åtminstone från 1572 Aspenäs i Lerum. Som förläning hade han socknen Skogsbygden, Älvsb, åtminstone från 1567 till sin död o Bollebygds härad 1569.

Författare

Hans Gillingstam



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Ett brev från B till Erik XIV i RA. I serien Frälse- och rusttjänstlängder där finns hans självdeklaration av sina gods 1581.

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: RR (adressatreg RHA, kop hos SBL), HKR 1568-69, f 60, 78, 83, Genealogica 20, f 2v, RKB 56:8, E 8676 (Skoklostersaml I, Fol vol 57), f 184v, 292, Västergötlands land-skapshandl 1586:8:1, Frälse- o rusttjänst-längder, vol 29, fasc B, Sandbergska saml Ä 7l25v, 7145, 7150, 7171v, RA; Originalgenealogierna, RHA; Bollebygds renov dombok 14 okt 1629, Göta hovrätts arkiv, Jönköping; O Man-nerfelts saml, vol 396: Ribbing, Borås stadsarkiv.

H Almquist, Gbgs hist, 1-2 (1929-35); J E Almquist, 1569 års adelsprivilegier o våra äldsta bevarade häradshövdingeregister (PHT 1953); dens, Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden (1960); dens, Rannsakningen i Västergötland 1574—76 rörande adelskvinnors ofrälse giftermål (Rättshist studier, 4, 1974), s 90, 110; Ant:ar från åren 1560—81 ur Hogens-kild Bjelkes samhar (HH 20, 1905), s 210 f; F B[sehrendtz], Grafstenar i Kalmar museum (Medd:n från Kalmar läns fornminnesfören, 5, 1905), s 61; B C:son Barkman, K Svea livgardes hist, 2 (1938-39); N F Beerståhl, Västergötlands porträttgravstenar under renässans o barock (VFT 6:7, 1969); W Berg, Gamla Elfsborg (Bidr till kännedom om Gbgs o Bohusläns fornminnen o hist, 2, 1879-83), s 405, 408; dens, Elfsborgs slott (ibid, 7, 1904), s 347, 429; dens, Olofsborg (ibid), s 498-503; dens, Bohusläns hist, 2 (1915), s 89, 98-102; E Bergendahl, Par-tille krönika (1920), s 68 f, 76, 345 ff; B Broomé, Ätten Posses hist 1500-1625 (1960); G Brusewitz, Hist ant:ar rörande säteriet Jonsered (1876), s 4-7, 21-25; B Christophersen, Sarps-borgshist 1016-1900 (1901), s 25; Dagbog over Daniel Rantzovs Vinterfelttog i Sverig .. (H Rer-dam, Monumenta historiae Danicae, 2:1, 1884); DGA 1 (1831), s 188, 192, 4 (1833), s 32; F E Edgren, Vädtle härad (1887), s 128 f, 154, 160; Erik XIV:s almanacks-ant:ar (1912); F d Soopska arkivet på Stora Bjurum (Ex biblio-theca Trolleholmia:, 9 1901), s 6, 16; Forti-fik, 1 (1902); Frälseg, 3:2, 4:2-3 (1947-76); jEGirs, Konung Johan den III:des chrönika (1745); V Granlund, Konung Johan III:s byggnads-o befästningsföretag (HB 2, 1876), s 142-50, 166-70; Handhar hörande till konungarne Gustaf I:s o Erik XIV:s hist (HSH 4, 1817), s 94; B H[ildebran]d, rec av Ortnamnen i Göt, 1 — 2 (PHT 1930); K Jonson, Glömda segrare, Öden o äventyr i västra Sverige (1943); Jon Tursen, Den nordiske Syvaarskrigs Historie (Rordam, a a, 2, 1875), s 378, 383, 411 f; Kongl kansliets diarium öfver ingångna skrifvelser 1566 (HH 8:2, 1878; jfr reg till HH 1-20, 1919); Konung Erik XIV:s nämnds dombok (HH 13:1, 1884), s 41; Lags o doms; Lokalf; L Luthander, Västergötland (Slott o herresäten i Sverige, 1968), s 19, 21; Nya Lödöse tänkeböcker (1923); M Olsson o R Näslund, Kalmar gamla stads kyrkor (Sveriges kyrkor. Småland, 3:3, 1976), s 431 f, 434 f, 438; Ortnamnen i Göt, 1 (1923); G Petri, Östgötafäni-korna tom år 1618 (K första livgrenadjärreg:s hist, 1, 1926); H Soterus, En lijkpredikan öfwer ... Bengt Bryntesson Lilia (1641); SRA 1:2 (1899), s 1132; A A v Stiernman, Swea o Götha höfdinga-minne, 2 (1835); A Stille, De ledande idéerna i krigföringen i Norden 1563—70 (1918), s 56, 74, 81, 92, 94 f, 97 f, 109; E J:son Tegel, Konung Erics den XIV:deshist(1751); O Vaupell, Den nordiske Syvaarskrig (1891); G O F Westling, Det nordiska sjuårskrigets hist, 1 (HB 6, 1879), s 526, 543 f, 558, 583, 592, 594; dens, d:o, 2 (ibid, 7, 1880), s 57, 77 f; Äldre handhar ang Västergötland (VFT 2:2-3, 1903), s 97; F Ödberg, Om stämplingarna mot konung Johan III åren 1572-75 (1897), s 34, 37,45, 83. - F Vigård, Lerums socken genom tiderna (1976).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Brynte Birgersson (Lillie), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10294, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-03-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10294
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Brynte Birgersson (Lillie), urn:sbl:10294, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-03-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se