C J Fredrik M Lilliehöök

Född:1860-04-14 – Stafsinge församling, Hallands län (på Lindhult)
Död:1930-01-04 – Engelbrekts församling, Stockholms län

Uppfinnare, Skeppsbyggare, Högskolelärare


Band 23 (1980-1981), sida 118.

Meriter

11 Lilliehöök, Carl Johan Fredrik Malcolm, f 14 april 1860 på Lindhult, Stafsinge, Hall, d 4 jan 1930 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: kaptenlöjtn Carl Johan L o Charlotta Gustafva Fredrika Rosenblad. Elev vid Tekn skolan i Örebro 78—82, vid KTH 13 sept 83, utex från fackavd för maskinbyggn:konst o mek teknologi 10 juni 86, anställd vid Ramage & Fergusons varv i Leith, Skottland, 86-87, vid The Maxim Nordenfelt Guns & Ammunition Co, Ltd, London, 87—88, samarbete med ubåtskonstruktören John P Holland, New York, 88-89, konstruktör vid USA:s örlogsvarv i Brooklyn 18 maj 89—25 juli 93, e lärare i ångfartygskonstruktion vid KTH 7 nov 93-98, assistent där 96-98, konsult ing i Sthlm från 93, besiktn:man för fartyg där 96, sekr i allm konst- o industriutställn:s tekn utsk 5 febr 96, lär i fartygsritn vid Tekn skolan, Sthlm, 96—12, i skepps-byggn: konst o maskinlära vid sjökrigshögskolan 13 maj 98-4 febr 10, lektor i skeppsbyggndära vid KTH 17 dec 98—11, prof o förest för fackavd för skeppsbyggeri där 29 sept 11-27 febr 25.

G 1 okt 1890 i Sthlm, Klara, m Elise Hector, f 30 aug 1869 där, ibid, d 19 jan 1963 där, Engelbr, dtr till sjökaptenen Detlof Zakarias Reinhold H o Gustava Albertina Kahl.

Biografi

Under uppväxttiden på den L:ska släktgården Lindhult ca 8 km nordost om Falkenberg kom Fredrik L att intressera sig för sjöfart o tekniska frågor, o han tog livlig del i den nydaning såväl av jordbruksdrift som trädgårdsskötsel som där skedde under faderns ledning. Hans tekniska o matematiska begåvning utvecklades under studierna vid Tekniska skolan i Örebro o senare vid KTH. Under utbildningstiden hade L praktiserat ett par somrar vid Finnboda slip i Sthlm. Arbetsmöjligheterna för en sv ingenjör med inriktning på skeppsbyggnadsteknik var emellertid begränsade i Sverige, o L tog därför under ett par år anställning vid ritkontor o varv i Skottland o England. Under anställningen vid The Maxim Nordenfelt Guns & Ammunition Co, Ltd, i London gjorde L självständigt o på sin fritid en värdefull uppfinning. Med hjälp av en engelsk jurist söktes patent, som beviljades. Firman hade ett 30-tal ingenjörer, de flesta svenskar som var mycket eftersökta pga de goda tekniska kunskaper som de hade i jämförelse med sina utländska kolleger. Såsom brukligt var vid den tiden gjorde firman anspråk på att få tillgodoräkna sig L:s patent o då parterna ej kunde enas, lämnade L sin anställning o reste till New York, där han under första året samarbetade med den kände uppfinnaren o ubåtskonstruktören John P Holland. Från våren 1889 till sommaren 1893 var L anställd som konstruktör vid Förenta Staternas örlogsvarv vid New York. Han hjälpte många sv ingenjörer med kontakter o anställningar i England o Amerika, däribland sin svåger Albert Hector, som sedermera blev chef för Finnboda varv.

Efter återkomsten till Sthlm blev L i nov 1893 extra lärare i ångfartygskonstruktion vid KTH. Vid denna tid var undervisningen i skeppsbyggnadskonst eller som ämnet angavs i KTH:s studieplan "läran om ångfartygs konstruktion" i huvudsak inriktat på fartygsritning. Efter hand utvidgade L programmet till att omfatta konstruktion av järn- o stålfartyg, läran om deplace-ment, stabilitet, vågteori o fartygsrörelse, fartygs egenskaper, beräkning av fartygs hastighet, avlöpning o dockning, skeppsmätning mm. Undervisningstiden utökades betydligt under de föjande åren. Vid sidan av lärartjänsten var L konsulterande ingenjör, besiktningsman för fartyg o utställningssekreterare. Han anlitades vid flera tillfållen som sakkunnig i tekniska o undervisningsfrågor m m o som lärare i skeppsbyggnadskonst o maskinlära vid sjökrigshögskolan.

L gjorde flera betydelsefulla uppfinningar bland vilka främst kan nämnas ett lång-skeppsspantsystem som patenterades av L 1903. En engelsman vid namn Isherwood uppfann några år senare ett annat lång-skeppsspantsystem, vilket ledde till långdragna patenttvister uppfinnarna emellan. Det första fartyget med detta system, ett tankfartyg, byggdes i Middlesbrough i England 1907-08. Systemet har haft stor betydelse för utvecklingen av det moderna skeppsbyggeriet.

De ersättningar som L fick för sina uppfinningar möjliggjorde inköp av ett privathus med adressen Sköldungagatan 9, Sthlm, där han bodde under sin återstående livstid. Han engagerade sig också ekonomiskt i släktegendomen i Lindhult, som han övertog 1914. Även här kom hans tekniska kunskaper till god användning, o han konstruerade 1917 ett vattenpumpsystem med vindmotor, rörsystem o reservoar, som ännu försörjer kreatursstallar o trädgård med vatten. Vindmotorn ersattes emellertid på 1940-talet av en el-motor.

L skrev en del i tekniska ämnen, bl a gjorde han en populärvetenskaplig sammanställning om skeppsbyggen i Uppfinningarnas bok. Han intresserade sig även för släktforskning o var en av initiativtagarna till bildandet av den L:ska släktföreningen, som är en av de äldsta o mest aktiva inom riddarhuset.

Författare

Lennart Lilliehöök



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Släkthist anteckn:ar av L m m i L:ska släktför-en:s arkiv, RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Skeppsbyggen (Uppfinningarnas bok, ny fullst omarb uppl... utg af A. Berglund, 9. Världssamfärdseln och dess medel, 1, Sthlm 1906, 4:o, s 514-670; från s 645 av H. Ericsson). - Bidrag i TT, årg 1894-95 (Allmänna afdelningen), 1897 (d:o samt Afd för mekanik och elektroteknik), 1902 (Afd för mekanik ...), 1905 (Allm afd), 1906-07 (Afd för skeppsbyggnadskonst), 1908 (Allm afd) samt 1909, 1912-18, 1920 o 1924 (Skeppsbyggnadskonst), Sthlm, 4:o.

Källor och litteratur

Källor o litt: T Althin, KTH 1912-62 (1970); P Henriques, Skildringar ur KTH:s hist, 2: 1 (1927); C Munthe, Lilliehöökar (1975); SPG 17 (1905); SvTeknF.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C J Fredrik M Lilliehöök, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10335, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lennart Lilliehöök), hämtad 2019-12-05.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10335
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C J Fredrik M Lilliehöök, urn:sbl:10335, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lennart Lilliehöök), hämtad 2019-12-05.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se