Meriter

Lilljebjörn, Knut, f 4 april 1765 på Odenstad, Gillberga, Värml, d 19 maj 1838 i Karlstad. Föräldrar: v häradsh Knut Jacob L o Anna Elisabeth Welin. Sergeant utan lön vid Närkes o Värmlands reg 30 okt 74, inskr vid UU 10 febr 77, fänrik vid nämnda reg 7 dec 84, avsked 12 april 91.

G 1) 6 maj 1788 i Väckelsö, Borgvik, Värml (Stiernstedt 1947, s 58) m Elisabet Johanna (Jeanna) Troili, f 11 april 1773 på Ransberg, Ransäter, Värml, d 2 maj 1805 på Odenstad, dtr till löjtn o bruksägaren Henric T o Anna Christina Berger; 2) 1811 m Stina Lisa Althar, f 13 nov 1783 i Fryksände, Värml, d 16 febr 1864 i Nyed, Värml, dtr till kh Carl Johan A o Agneta Lisa Carlström.

Biografi

Kaptenen vid Närkes o Värmlands regemente Björn Nilsson (d 1651) är den äldste kände stamfadern för släkten Lilljebjörn. Han fick för lång o trogen krigstjänst genom k brev 30 maj 1650 ett antal hemman i Gillberga o Värmskog att bruka "med adlig frihet". Han dog under en resa till Sthlm för att vinna bekräftelse på sitt adelsskap. Sonen löjtnant Nils L (d 1717) antog släktnamnet. Hans sonson, L:s far (d 1775), innehade sedan 1762 Odenstad i sydvästra Värmland.

L sändes 1777 till Uppsala för att studera men återkallades snart till Odenstad av modern, som var rädd för att uppsalavistelsen skulle bli alltför dyrbar för familjen. Efter några år av sysslolöshet blev L 1784 fänrik vid Närkes o Värmlands regemente. Två år senare dog modern o L övertog Odenstad. Han gifte sig 1788 med den 15-åriga Jeanna Troili o under de första åren roade sig de unga tu ordentligt. Det tycks ha gått festligt till på Odenstad med jaktpartier o dryckesgillen. Med tiden kom emellertid ekonomiska bekymmer. Enligt dottern Anna Lisa var fadern varken god ekonom eller jordbrukare. Misshushållningen ledde till att mindre gårdar avyttrades o förmögenheten minskade undan för undan. 1805 dog hustrun o E G Geijer, som elva år senare blev L:s svärson, skrev att hon kanske dog "undan många bekymmer; ty L:s affärer, om man skall döma efter hans förlägenhet att utbetala obetydliga summor till sin gosses informator, måste ej stå väl" (E G Geijer, 1920, s 58). Så småningom tvingades L lämna Odenstad o flyttade med sin hustru i andra giftet till en våning i Karlstad. Från denna tid finns ett känt brev från Geijer till H Järta av 10 sept 1837. Efter en ingående beskrivning av den L:ska familjens torftiga våning, summerar svärsonen: "Så bor och lever en man, som i sina dagar känt välstånd, ja rikedom, nu vid 72 års ålder, men glad med de glada, och den älskvärdaste gubbe man kan se" (Geijer, 1931, s 547).

L är kanske mest känd som svärfar till Geijer. Han var emellertid på många sätt rikt begåvad. Enligt Geijer spelade han vio-loncell som ingen annan i landet, o han hade djupa litterära intressen. I sjuttioårsåldern lärde han sig engelska, o 1837 fann Geijer honom läsande Shakespeare på originalspråket med hjälp av lexikon. Vid samma tid hade Geijer sett en uppsats av L:s hand om "Sederna för 60 år tillbaka i provincen", som han tyckte mycket om o lät göra avskrifter av för vidare spridning. Först 1862 utgavs skriften i tryck under titeln Hågkomster af fordna dagars tänkesätt, seder och bruk i min födelseort av sonen regementskommissarien vid Värmlands fältjägarkår Henrik L (1797-1875). Denne var konstnärligt begåvad o hade ärvt åtskilligt av faderns litterära ådra. Han gav även ut sina Hågkomster från ungdomen (1865), en fortsättning på dessa (1867) o några ytterligare minnesbilder (1873 o 74). Både L:s o sonens skildringar är av mycket stort kulturhistoriskt värde, även om den sistnämnde saknar faderns mustigt friska originalitet. Det har visat sig att dessa minnesbilder ger Fina inblickar i o en ökad förståelse för den verklighet som bl a ligger bakom Gösta Berlings saga (exempel bla hos Ulvenstam, s 218 o 227).

L:s dotter Anna Lisa L (1790-1861) gifte sig 17 jan 1816 på Odenstad med E G Geijer. På äldre dar skrev hon en levnadsteckning som flitigt utnyttjats av geijerforskarna. Den utgavs 1947 av W G Stiernstedt i publikationen Två släktled berätta.

Alldeles i slutet av sin levnad gjorde L, dottern o dotterdottern tillsammans med Geijer en resa till Baldersnäs. I gästboken skrev L sitt namn o därunder: "Utan yrke och hemvist men med en ynglings känslor för det sköna". Träffande har L karaktäriserats på följande sätt: "Han är i sin levnads sammanflätning av sorglöshet, musik och stoicism en frände till de bästa kavaljererna i 'Gösta Berling' och han bekräftar att det funnits ett solitt verklighetsunderlag till den magnifika dikten" (Landquist, 1954, s 252).

Författare

Göran Nilzén

Arkivuppgifter

L var flitig brevskrivare men ansåg att en stor del av korrespondensen var av så förtrolig karaktär, bl a gällde detta breven från Tegnér, att det var bäst att bränna dem, vilket han också skall ha gjort (Henrik L, 1912, s 120). - Ett brev från Tegnér till L 1836 i LUB (tr i E Tegnérs brev 8). Brev från Geijer i UUB (tr i Geijers ungdomsbrev). Brev från Geijer även i Hamiltonska saml hos K Stiernstedt, Risberga, Kniv-sta. - Brev från L i KB, UUB, Hamiltonska saml (jfr ovan) o i Baldersnäs-arkivet (till Sofie o Stina Waern, se nedan tr arb).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Hågkomster af fordna dagars tänkesätt, seder och bruk i min födelseort. Örebro 1862. 51 s. [Utg av H Lilljebjörn.] [Ny uppl] (K o H Lilljebjörn, Hågkomster, 2. uppl, red af E. G. Lilljebjörn, Sthlm 1911, s 1-51; även tr i utdrag, jfr följande). - Värmlandsoriginaler (Sveriges national-litteratur 1500-1920, 11, [red av] F Böök, Sthlm (tr Leipzig) 1922, s 49-70; ur föreg; även i bl a Levande svensk litteratur ... i urval av S Selander, 14, Sthlm 1937, s 127—150). — [Brev o brevutdrag] (En svensk herrgårdssläkt, familjepapper ur Baldersnäs arkiv ... sammanförda o utg af L Dahlgren, Sthlm 1909, s 166 f, 172, 201-204, 208 f o 274-278).

Källor och litteratur

Källor o litt: RR 1650; Biographica; Sv donationskontorets arkiv F IV: 51; i RA. F Fryxell, Värmlands släktbok, KB. Hiilphers saml, vol 7, Västerås stadsbibi. N Afzelius, rec av W G Stiernstedt, Två släktled berätta, o av Amalia v Helvigs brev till E G Geijer (PHT 1951); I Andersson, Uddeholms hist (1960); L Dahlgren, En sv herrgårdssläkt (1909); dens, Ransäter (1923); O Hedlund, Kyrkolivet i Karlstads stift under 1800-talets förra hälft (1949); E G Geijer, Ungdomsbrev, ed H Schtick (1920); dens, Saml skrifter, ed J Landquist, 13 (1931); L Geijer, Släkten Geijer (1953); E Lagerrroth, Landskap o natur i Gösta Ber-lings saga o Nils Holgersson (1958); J Landquist, E G Geijer. Hans levnad o verk (1924); dens, Geijer. En levnadsteckn (1954); H Lilljebjörn, Minnen (1912); C O Nordensvan, Värmlands regis hist (1904); SKL; SMoK; W G Stiernstedt, Två släktled berätta (1947); dens, Ur E G Gei-jers liv, 1-2 (1963-64); Sv släktkal 1927; Sv ättartal, 8 (1892); O Sylwan, Sv litteraturens hist, 2-3 (1919-21); E Tegnér, Brev, ed N Palmborg, 8 (1963); L Ulvenstam, Den åldrade Selma Lagerlöf (1955); L Wahlström, E G Geijer. En lefnadsteckn (1907).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Knut Lilljebjörn, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10381, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran Nilzén), hämtad 2024-04-27.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10381
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Knut Lilljebjörn, urn:sbl:10381, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran Nilzén), hämtad 2024-04-27.