Meriter

Lindeblad, Assar, f 19 dec 1800 i Lackalänga, Malm, d 3 mars 1848 i Öved, där. Föräldrar: klockaren Jöns L o Margareta Lindeblad. Klockare i Stävie o Lackalänga 8 febr 18, inskr vid LU 19 juni 18, prästv 21 dec 23, disp pro exercitio vid LU 21 febr 24, medhjälpare hos andre stadskomministern i Lund 9 febr 25, v pastor i Karlshamn 30 maj 27, pastorsadj i Harlösa, Malm, 1 okt 28, disp pro gradu vid LU 13 juni 29, mag 23 juni 29, doc i estetik 15 mars 31, tf prof i samma ämne 18 okt 34—vt 38, tf förste stadskomminister i Lund 27 maj 35, Skånska nationens kurator 35-38, pastoralex 19 juni 36, kh i Öved 24 febr 36 (tilltr 1 maj 38), prost 16 okt 39, v kontraktsprost i Färs kontrakt 13 okt 47, ord 17 nov 47.

G 15 aug 1838 på Toranäs, Almesåkra, Jönk, m Elisabet (Elise) Caroline Maria Broberg, f 21 nov 1813 i Rydaholm, där, d 29 jan 1903 i Lund, dtr till majoren Carl B o Caroline Starck.

Biografi

L började sin skolgång i Lackalänga byskola. Föräldrarna som gärna ville se sin son som präst, satte psalmmelodier i hans hand, till vilka pojken fingerfärdigt satte ord. Vid 12 års ålder kom L till katedralskolan i Lund. S å hade Esaias Tegnér tillträtt sitt prebende i Stävie o Lackalänga, o han tog den obemedlade L under sitt beskydd. Av honom fick L sin första skolbok. Som skolgosse växte han så gott som upp i Tegnérs hus, o som student gick han ofta till bords i hans hem. Därtill fick han råd o uppmuntran i sina vittra försök, som helt präglades av Tegnérs götiska o romantiska stil.

Då L:s far dog 1817, räckte Tegnér hela familjen en hjälpande hand. Som student försörjde sig L till en början övervägande som hjälppräst (predikobiträde) — konditioner som informator roade honom mindre — men han slog också mynt av sin poetiska talang. Sina första tryckta dikter fick han införda i Sthlms posten, vilket stimulerade Tegnér att också låta honom debutera i Iduna 1824. S å hade Tegnér till C G v Brinkman skickat ett av L:s poem, som han ansåg inte "illa, ehuru mycket överdrivit" (E Tegnérs brev, 3, s 97).

"Välj det idylliska, lekande och graciösa", var ett råd som Tegnér en gång gav L. Denne följde väl inte i allo förmaningen, men naturen o kärleken fyller en stor del av hans ungdomslyrik, som genom sin något självsvåldiga o ostyriga rokokosensualism vittnar om att det inte bara var "en skön kvinnas ögon" som satte hans hjärta o sinnen i brand. Hans öppna o glada väsen skaffade honom en "virvel av bekantskaper" o gjorde honom till en eftertraktad tillfällighetspoet, som ställde upp vid bröllop o begravningar, kungliga bemärkelsedagar o akademiska högtidligheter. Hans villighet att stränga sin lyra till andras förnöjelse ledde till en uppmärksammad skandal våren 1825. Under ett glatt samkväm i en studentlya lät L förleda sig till att sammanskriva några satiriska epigram om den lundensiska flicknoblessen. Det var aldrig L:s mening att dessa dikter skulle komma utanför studentkammarens väggar. Men redan dagen därpå spreds de i avskrifter staden runt. Förtrytelsen var enorm bland de unga lunda-amasonerna, då de fick veta, att de var avflagnade gracer, vällustigt smäktande backanter eller erotiskt kapriciösa, koketta väderhönor. L fann för gott att hålla sig borta från Lund: "Parnass, lycka, vänskap, allt vek bort från mig" (Biogr lex, 8). Han återfördes visserligen vid novemberbalen o mårtengåsfi-randet av en jublande skara studenter, men det avståndstagande som detta sk "Lindebladska uppror" framkallade inom lundasocleteten, föranledde L att som hjälppräst dra sig undan till Blekinge.

Vid sidan av sina akademiska studier hade L också kommit i beröring med Henric Schartau. Han hade sett "en skara av stilla människor", arbetare, arbeterskor o tjänstefolk vandra in i Lunds domkyrka vid aftonsången. Nyfiket hade han följt efter för att få veta vad som kunde fängsla så enkla kyrkobesökare. Själv blev han mäktigt gripen av Schartaus förkunnelse, o han lät prästviga sig vid endast ett par o tjugo år. I samband med "landsflykten" mognade hans tidigare nyantikt färgade livssyn till kristen övertygelsetro, ytterligare befäst några år senare efter en kris, som han genomgick på grund av en smärtsamt krossad giftermålsdröm.

Efter återkomsten till Lund försonade han sig med de unga lundadamerna genom sin hyllning till kvinnan vid promotionsfesten 1829. Vid samma högtidlighet fick han själv motta lagern o hyllade på studenternas vägnar den av Tegnér lagerkransade Oehlenschläger. Som universitetslärare o Skånska nationens kurator blev han studenternas talesman i tidens liberala o skandinavistiska rörelser. Han lovprisade grekernas frihetskamp, julirevolutionen, polackernas resning o de nordiska folkens gemenskapssträvanden. Han anförde studenternas hyllningsadress till Tore Petré, Anders Danielsson o Nils Månsson i Skumparp, då frågan om kungens delaktighet i bankstyrelsen fallit i borgar- o bondestånden. Av konsistoriet o de akademiska fäderna betraktades L som vådlig för ungdomen, o krafter hade varit i rörelse för att skilja honom från universitetet. Tillsamman med Anders Lindeberg (s 339) skall han också ha varit uppförd på kungens särskilda proskriptionslista.

Som prästman engagerade sig L i det kyrkligt liberala rörelseparti i Schartaus anda som bildade Skånska prästföreningen o som på sitt program också hade hednamissionen som sitt verksamhetsfält. Husförhör o predikan syntes honom inte nog. I sitt pastorat, Öved, dit han kallats av patronus frih H Ramel, verkade han för folkskolans införande, för större möjlighet till kyrkogång för de arbetstyngda hoveribönderna o för nykterhetens främjande inte bara bland allmogen utan också bland prästerskapet. Då han invigde socknens skolhus, instiftade han samtidigt missionssällskap o söndagsskola. I sparbanksdirektionen vid Övedskloster var han en av ledamöterna.

L avled i nervfeber i början av mars 1848. Budskapet om frihetssångarens bortgång lär ha kommit till Lund samma dag som underrättelsen om februarirevolutionens utbrott i Paris.

Författare

Nils Sylvan

Arkivuppgifter

L:s saml innehållande ms till dikter (åtskilliga otr), ett fåtal brev m m i LUB. 1 brev från E Tegnér till L 1830 tr i E Tegnér, Brev 3 (1954). - Brev från L bl a till P Wieselgren i GUB, till C J Lénström i KB, till J De la Gardie dy i LUB, till A v Hart-mansdorfT i RA, till B v Beskow i SA o till C F Wingård i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se G Carlquist, Lunds stifts herdaminne ..., Ser. 2. Biografier, 6. Frosta och Färs kontrakt, Lund 1957, s 459 f, o LUM 1834— 47, Lund 1978, s 78.

Källor och litteratur

Källor o litt: Lunds konsistorii skriv, till K M:t 16 april 1836, RA.

P G Ahnfelt, Studentminnen (1963); G Andersson, Brevväxl, 1 — 2 (1940); E Brydolf, Sverige o Runeberg 1830-1848 (1943); F Böök, Esaias Tegnér, 2 (1946), s 170; L Feuk, Miniatur-bilder af bemärkta prestmän i Lunds stift (1893); K Gierow, Studentpoeter i 1840-talets Lund (Lundagård 1943); A Green, Spegeln av en djärv natur (1963); G Hasselberg, Realistisk lyrik (1923), s 126; [T C Hellberg] Ur minnet o dagboken om mina samtida ... af Posthumus, 4 (1871); A Kahl, Tegnér o hans samtida i Lund (1851), s 335-39; Ö Lindberger, Efterromantisk lyrik (Ny ill sv litt:hist, 3, 1956); Lunds hm, 2:6 (1957); A Malmberg, A L (1932); B Schöldström, Bakom fåld ridå (1888); SjSk 1; E Tegnér, Brev, 3 o 6-7 (1954-1960); A Werin, Esaias Tegnér (Ny ill sv litt:hist, 3, 1956); E Wrangel, En lundaskald o en skämtdikt om lundaflickorna (Skrifter utg av Fören Det gamla Lund, 4, 1922); dens, Tegnér i Lund, 2 (1932).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Assar Lindeblad, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10501, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nils Sylvan), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10501
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Assar Lindeblad, urn:sbl:10501, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nils Sylvan), hämtad 2024-04-24.