Henrik Gerhard Lindgren

Född:1801-12-15 – Klara församling, Stockholms län
Död:1879-01-16 – Tierps församling, Uppsala län

Präst, Orientalist, Riksdagsman


Band 23 (1980-1981), sida 437.

Meriter

Lindgren, Henrik Gerhard, f 15 dec 1801 i Sthlm, Klara, d 16 jan 1879 i Tierp, Upps. Föräldrar: skomakaren Henric L o Margareta Svanberg. Inskr vid UU 13 juni 15, fil kand 24 jan 21, disp 23 maj 21, mag 14 juni 21, doc i arabiska litt:en 12 mars 30, adjunkt i grekiska o österländska språk 25 juni 30, förestod professuren i grekiska 1 okt 33—1 nov 35, allt vid UU, prästv 12 juni 36, förestod professuren i orientaliska språk 1 okt 36—28 jan 42, prof:s n h o v 5 okt 38, kh i Tierp, Upps, 16 nov 41 (tilltr 42), prost 17 juli 42, kontr:prost 26 nov 45—30 okt 78, deltog i riksdagarna 47—66, TD vid UU 7 sept 60, led av bibelkommissionen från 61, landstingsman 63—69, ombud vid allm kyrkomötena 68 o 73. - LVA 73.

G 1833 (lysn 15 sept) på Österby, Film, Upps, m Wilhelmina (Mina) Charlotta Löwenhielm, f 30 juni 1811 där, fil april 1883 i Sthlm, Klara, dtr till bruksinsp Carl Gustaf L o Gustava Wilhelmina Klingberg.

Biografi

L inskrevs vid tretton års ålder vid UU o fick hela sin akademiska utbildning där. Till håg o fallenhet var han filolog, o hans huvudområde blev de semitiska språken, som tidigt fångade hans intresse. Även grekiska ägnade han ingående studier. För att skaffa sig meriter för adjunktur utgav han efter gradualavhandlingen, som ventilerades med G Knös som preses, flera arbeten, bland vilka särskilt bör nämnas två förtjänstfulla disputationer om de semitiska dialekterna o om nyarabiskan. Den sistnämnda innehåller förutom grammatiska anmärkningar även utförliga textprov, som översatts till latin. Hans lärare i nyarabiska var legationspredikanten o orientalisten J Berggren (bd 3), som under vidsträckta resor i orienten hade blivit väl förtrogen med arabiskt talspråk. — L var under flera år tf professor dels i grekiska, dels i österländska språk. Som akademisk lärare visade han stor aktivitet o betydande mångsidighet. Under hans presidium ventilerades sålunda åtskilliga avhandlingar med ämnen som hämtats från grekiskt, arabiskt, bibelhebreiskt o syriskt språkområde.

När professuren i grekiska vid UU skulle återbesättas efter J O Höijer (bd 19, s 692), som avled i aug 1833, anmälde sig L som sökande. Han erhöll första förslagsrummet o fick kanslerns förord men blev förbigången vid utnämningen. Han tog denna motgång hårt o övergav efter en tid den akademiska banan för att inträda i kyrkans tjänst.

På grund av sin ovanligt stora arbetsförmåga o arbetsglädje kunde L till en viss grad fortsätta sina studier i semitiska språk även sedan han lämnat sin akademiska befattning. Han inriktade sig nu framför allt på bibelhebreiskan o översatte till svenska ett flertal av GT:s böcker, däribland Job, Jesaja o huvuddelen av de historiska böckerna. Detta arbete fick han fullfölja inom bibelkommissionen, i vilken han blev medlem samtidigt med lundaexegeten H M Melin, som också hade utgivit egna översättningar o därvid bearbetat även NT:s texter. L hade tidigare kritiserat kommissionens arbete. Vid 1847 års riksdag väckte han tom förslag om dess avveckling, ett förslag som föll på adelns o prästeståndets röster. Nu blev han o Melin de ledande krafterna inom kommissionen o hade en mycket väsentlig andel i de många förslag till en reviderad bibelöversättning som denna lade fram under 1860- o 70-talen.

Genom sin övergång till prästerlig tjänst blev L starkt engagerad även i det politiska arbetet som medlem av prästeståndet från 1847 års riksdag ända tom sista ståndsriksdagen. Han var en tid (dec 1850—april 1852) påtänkt som P Genbergs (bd 17) efterträdare som ecklesiastikminister. Som politisk personlighet hade han en utpräglat konservativ läggning o visade stor principfasthet. Han var en ivrig motståndare till representationsreformen o hävdade att ståndsriksdagen hade livsduglighet o endast behövde partiella reformer. När han 1866 valdes till medlem av den nya FK, avsade han sig följdriktigt uppdraget. — L var en skicklig debattör med livligt framställningssätt o saklig argumentering. Som präst var han strängt högkyrklig. I herdaminnet prisas han som en framstående predikant, "gärna sedd och hörd". Hans tal präglades av visshet, kraft o medryckande livlighet.

Författare

Sven Dedering



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från L till bl a H Fredholm i KB, Genberg, H Reuterdahl, C W Skarstedt o C J Tornberg i LUB o till F F Carlson i RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Tal i den studerande ungdomens namn av Stockholms nations curator d. 12 oct. 1829 [anon] (Carl von Linnés minnesfest i Upsala den 12 october 1829, Upsala 1829, 4:o, s [33] f, även sep, 4 s). — Om arabernas förnämsta histo-rieskrifvarc och geographer (Skandia. Tidskr för vetenskap och konst. Utg af Svenska litteraturföreningen, bd 1, Upsala 1833, s 153—200; smärre anon bidrag ibid, följ år). — Predikan vid philoso-phiae magister-promotionen i Upsala domkyrka den 16 Junii 1845. Upsala 1845. 20 s. - Minnesord talade vid theol. doct. m. m. Eric Samuel Od-manns graf d. 1 oct. 1845. Upsala 1845. 16 s. — Ord talade vid prosten och kyrkoh. E. Hasselqvists jordfästning i Films kyrka d. 27 mars 1846. Upsala 1846. 12 s. — Ord talade till ett contracts prester-skap i erkcstiftet den 17 december 1851. Upsala 1851. 8 s. [Anon.] — Predikan på andra söndagen i advent hållen i Tierps kyrka d. 5 dec. 1852. Upsala 1852. 15 s. — Tal i anledning af H. k. h. Sveriges och Norriges arffurstes hertigens af Dalarna, Nicolai Augusts, födelse, hållet å Gustavianska lärosalen i Upsala den 18 november 1831. Sthlm 1854. 16 s. — Minnes-ord, talade vid Carolina Fredrika Psi-landers, född Pousette, graf den 27 augusti 1855. Upsala 1855. 14 s. — Kyrkliga uppsatser, inför Upsala ärkestifts presterskap, sammankalladt till allmänt möte i Upsala d. 7, 8, 9 juni 1859, till begrundning framlaggda. Upsala 1859. 4:o. 47 s. — Inledning till discussionen öfver de kyrkliga uppsatserna, samt slutord ... (Protocoll och handlingar rörande prestmötet i Upsala år 1859, Upsala 1859, 4:o, s IX—XVIII). — Tal vid contracts prosten öfver Gefle contract, kyrkoherden i Gefle ... Abr. Nordströms jordfästning i Gefle stads kyrka d. 6 Maji 1862. Upsala 1862. 20 s. - Tal vid prosten ... Emanuel Schrams jordfästning i Vendels kyrka d. 2 dec. 1864. Upsala 1864. 18 s. - Tal vid åtskilliga kyrkliga förrättningar i Söderfors' församling den 2 Julii 1865. Upsala 1865. 32 s. - Debita parentalia manibus viri ... Andrea; Erici Knös ... pie persolvit clerus Archidioecesis Upsaliensis, in-terprete H. G. Lindgren (Protocoll och handlingar rörande prestmötet i Upsala år 1865, Upsala 1865, 4:o, s 137—146). — Ord, talade vid prosten och kyrkoh. i Wesslands och Tolfta församlingar herr J. E. Gällstedts graf den 28 Julii 1868. Upsala 1868. 10 s. — Visitations- och installations-tal hållna i Vendels kyrka den 9 augusti 1868. 18 s. — Predikan på den tolfte söndagen efter h. trefald. hållen i Tierps kyrka d. 30 aug. 1868. Upsala 1868. 16 s. -Till Kongl. maj:t underdånigst af Svenska bibelkommissionen, i anledning af den på nådig befallning verkställda granskningen af dess proföfver-sättning af Nya testamentet. [Rubr.] Upsala 1868. 24 s. (Tills med H. Reuterdahl o C. A. Torén.) -Predikan vid philosophia; doctors-promotionen i Upsala domkyrka den 31 Maji 1869. Upsala 1869. 14 s. — Genmäle [till rec av övers 1875] (Svensk tidskrift för literatur, politik och ekonomi, årg 1876, Sthlm 18[76-]77, s 295 f). - Predikningar och minnesteckningar. Efter författarens död utg. Örebro 1879. 98 s. - Akad avh se Marklin, 2:1, s 67, 80-82.

Översatt: Job. Metrisk öfvers. Upsala 1831. 182 s. 2. förbättr uppl, efter öfversättarens död utg, 1879. 111 s. — Prophctcn Jesaja från grundtexten öfvers och commenterad. H 1 -2. Upsala 18[42-j43. VI, 320 s. — Pentateuchen eller Mosc's fem böcker. Öfvers från grundspråket. [Deltitlar: Mose's törsta (-femte) bok från grundtexten öfvers.[ Upsala 1854-56. (8), 360 s. - Tusen och en natt. Första fullständiga ... öfvers af G Thomcc. Öfvcrscdd och med Inledning öfver dessa sagors tillkomst ökad. Bd 1-6, Supplcmcnt-bd [l]-2. Sthlm 1854-57. 1-6. 1854[-55[. 158, 208, 218, 164, 236, 273 s jämte 124 pl. Suppl-bd: [1.] 1855. 288 s. [Förord s 3—8.1 2. 1857. 52 s. — Josua, Domare-boken, Samuelsböcker och Konunga-böckerne öfvers från grundspråket. Upsala 1862. 296 s. — Jungfrun från Su-lem eller Salomos Höga visa, ett hebreiskt drama. Ordagrann öfvers från grundspråket. Upsala 1875. 38 s. På tyska: Die Jungfrau von Sulem odcr das Hohclied Salomo's. Ein cbräisches Drama. ... aus dem schwedischen iibertragen von O. F. Hedström. [Sthlm, tr] Wisby 1877. 38 s. — Jesajanska profetior. I urval efter H. G. Lindgrens öfvers. Sthlm 1881. 81 s. - Se även akad avh'1829, 1833-34, 1840.

Utgivit: C. M. Agrell, Supplementa ad lex. Syr. Castellianum. [Akad avh; sep tit för 1 — 16: Fasc 1, Upsalia: 1839.1 P 1-18*. Upsalis [1838-41], 4:o. 138s.

Källor och litteratur

Källor o litt: G Andren, Tvåkammarsystemets tillkomst o utveckl (Sveriges riksdag, 9, 1937), s 148-51; Carlander, 3 (1904);.I A Eklund, Biskop Paulus Genberg (1925); S Ekman, Slutstriden om representationsreformen (1966); f.J C Hellberg] Ur minnet o dagboken om mina samtida af Posthumus, 9-12 (1873—74); H S Nyberg, Esaias Tegnér dy som språkman o bibelöversättare (SAH 71, 1966), s 55-57; K U Nyländer, Semitiska studier i Sverige under flydda tider (Ny sv tidskr 1889), s 362; H Reuterdahl, Memoarer, ed L Weibull (1920); C Stenhammar, Bilder ur riksdags- o huf-vudstadslifvet, 2 (1902), s 173, o 3 (1903), s 333; Uppsala hm, 3—4; H Wieselgrcn, Ur vår samtid (1880); K V Zcttcrstéen, Arabiska studier i Sverige (1946), s 21 f.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Henrik Gerhard Lindgren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10561, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Dedering), hämtad 2020-01-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10561
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Henrik Gerhard Lindgren, urn:sbl:10561, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Dedering), hämtad 2020-01-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se