Carl A M Lindman

Född:1856-04-06 – Halmstad stad, Hallands län
Död:1928-06-21 – Adolf Fredriks församling, Stockholms län

Botanist, Lärare


Band 23 (1980-1981), sida 513.

Meriter

Lindman, Carl Axel Magnus, f 6 april 1856 i Halmstad, d 21 juni 1928 i Sthlm, Ad Fredr. Föräldrar: handlanden Carl Christian L o Fredrika Sofia Löhr. Mogenhetsex vid h a l i Växjö 22 maj 74, inskr vid UU ht 74, FK 23 maj 78, FL 26 mars 84, disp 27 sept 84, doc i botanik 7 okt 84-88, FD 31 maj 86, allt vid UU, Regnellsk amanuens vid Naturhistoriska riksmuseets botan avd jan—aug 87, assistent vid Bergianska trädgården maj—aug 87, lektor i naturalhist o fysik vid H latinlärov på Norrmalm i Sthlm 25 maj (tilltr 1 okt) 87-05, lär för prinsarna Gustaf Adolf, Wilhelm o Erik ht 96—vt 04, eo assistent vid Bergianska trädgården maj—juni 01, prof o intendent vid riksmuseets botan avd 12 april (stadf 25 maj) 05-april 23 o tf till 24, led av kyrkorådet i Adolf Fredriks förs i Sthlm 10—18, ordf i Botan sällsk där 20—26, i Kyrkobröderna, Sv kyrkans lekmannaförb, 22-24. - LVA 13, LLA 14.

G 29 dec 1894 i Sthlm, Jak o Joh, m Hedvig Elisabet Biller, f 7 mars 1874 i Eskilstuna, d 31 okt 1955 i Sthlm, Ad Fredr, dtr till kamrer Tuve Olsson B o Hedvie Gustava Lindell.

Biografi

Tidigt faderlös tillbragte Carl L sin barndom o ungdom i Småland, först i Lemnhults sn, sedan i Växjö. Han var en exemplarisk skolelev, framstående i såväl teoretiska ämnen som musik o teckning. Som lärare i na-turalhistoria hade han utgivaren av Smålands flora N Scheutz, som under ferierna tog honom med på botaniska exkursioner. Efter tio år i Uppsala disputerade han under Th Fries på en botanisk-organografisk avhandling. Under dessa år var han en glad o uppskattad kamrat, sånganförare o kurator för smålänningarna o under en mellantermin studentkårens ordförande. 1878 deltog han som andre tenor i sångarfärden till Paris o han finansierade till en del sina studier som sånglärare vid olika skolor. Han företog också flera botaniska resor, bl a 1880 med understöd från VA o VVS till Nordnorge o 1882 till Sydnorge.

Efter disputationen följde L, rekommenderad av Fries, som informator den blivande brukspatronen vid Nävekvarn J Sederholm på en bildningsresa okt 1884—juli 1885 genom Västeuropa o Nordafrika. Längre uppehåll gjordes på Madeira o i Spanien, o L hade god tid för botaniska studier o målning. Efter att ha gått provar i Uppsala o utnämnts till lektor i Sthlm blev han en ivrig o framgångsrik pedagog men släppte inte vetenskapen. Han publicerade växtgeografiska o floristiska uppsatser o gjorde sommartid fältstudier i Sverige, Norge, Holland, Belgien o England. Juli 1892-aug 1894 reste L med 21 000 kr i stipendier som ledare — den andre sv deltagaren var botanisten C A:son Malme — för den första Regnellska expeditionen till Sydamerika. Deltagarna kom i aug 1892 till Rio de Janeiro o gjorde de följande månaderna insamlingar i sydligaste Brasilien för att i maj över Montevideo o Buenos Aires resa till Paraguay, där de besökte tidigare för botanister okända trakter. De återvände i nov över Måtto Grosso in i Brasilien, som de lämnade i juli 1894. L ansvarade under resan för reskassan, mossor, ormbunkar o fanerogamer o förde med hem en rikhaltig samling pressade växter, spritpreparat, fotografier o akvareller.

Ht 1896 tom vt 1901 var L åter tjänstledig från lektoratet, nu för att undervisa dåvarande kronprinsens tre söner i bla naturalkunskap. Tjänsten var lindrig — han skriver att han långa tider var "upptagen av att just ingenting göra" (till K F Dusen 17 okt 1900) — o förde med sig långa vistelser på Tullgam o Sofiero o i Sydtyskland. Med sitt sirliga o verserade uppträdande tycks L — hans engelske minnestecknare beskriver honom som den mest kultiverade man han någonsin träffat — ha passat väl in vid kronprinsparets något stela hov. Inför ledigförklarandet av en eo botanikprofessur i Uppsala publicerade L kring sekelskiftet ett tiotal uppsatser o avhandlingar, men de sakkunniga placerade honom på fjärde plats. Han var den äldste o den produktivaste av aspiranterna men bedömdes som ensidig o främmande inför embryologi, cytologi o botanisk fysiologi, grenar av botaniken som vid denna tid blivit uppsalabotanisternas skötebarn. Intendenttjänsten vid riksmuseum fick L i hård konkurrens med Malme, som under Regnellexpeditionen blivit hans bittre fiende. Som intendent fick L planera inredningen av det nya museet i Frescati o 1915 leda flyttningen av de botaniska samlingarna. Han lade ned stor möda på att i de nya lokalerna bygga upp en skådesamling, som botaniska avdelningen då saknat i 35 år.

Darwins blombiologiska undersökningar under 1860- o 1870-talen hade i Uppsala lockat några av botanisterna från kryptogamer o floristik. Till dem hörde L, som i sin dissertation Om postflorationen och dess betydelse såsom skyddsmedel för fruktanlaget behandlade problem som hörde hemma på detta område. Både detta verk o hans senare blombiologiska arbeten som Bidrag till kännedom om skandinaviska fjellväxternas blomning och befruktning (1887) o Zur Morphologie und Biologie einiger Blätter und belaubter Sprosse (1899) är vackert illustrerade med författarens teckningar o rika på noggranna observationer men saknar experimentella belägg o statistiska bearbetningar o bygger slutsatser uteslutande på iakttagelser i naturen.

Senare ägnade L huvudsakligen sina forskningar åt floristik o systematik. Sex år efter hemkomsten från Sydamerika publicerade han Vegetationen i Rio Grande do Sul, som översattes till portugisiska o av brasilianska staten belönades med guldmedalj. Arbetet, som är rikt illustrerat med fotografier, teckningar o akvareller, söker sammanfatta huvuddragen av en artrik, otillräckligt utforskad vegetation. Det gavs ut inför professorskonkurrensen, innan de hemförda samlingarna bearbetats av specialister, o blev hårt kritiserat av bl a Malme. Inom växtsystematiken hade L sedan 1890 publicerat undersökningar av växtsläkten från tropiska Amerika, o senare bearbetade han från egna o andras samlingar växtgrupper som hörde till familjerna Leguminosae, Gramineæ o Palmae. Av familjen Marciliacæ beskrev han ett nytt släkte, Regnellidium.

Som intendent ägnade L sig åt den skandinaviska floran, särskilt släkterna Poa, Polygonum o Crataegus. Känd utanför botanistkretsar blev L som utgivare av Bilder ur Nordens flora (1901—05). VA, som ägde de kopparplåtar som graverats för J W Palmstruchs Sv botanik (1802-43), ställde dessa till L:s förfogande. Han moderniserade texten, o med en senare utgåva (1921—26) följde 144 nya planscher utförda av L o VA:s tecknare A Ekblom. Arbetet blev en bokhandelsframgång o torde ha ökat antalet amatörbotanister. När L gav ut Svensk fanerogamflora (1918) med drygt 300 instruktiva teckningar, fick även den god avsättning, o mot slutet av sitt liv redigerade han från sjuksängen en avkortad version Illustrerad skol- och exkursionsflora över Sveriges kärlväxter. En annan framgång var Botanikens första grunder (1906) med innehållet avpassat till de då nyinrättade realskolornas läroplaner o en länge använd lärobok. L var intresserad av botanikens historia o författade på uppdrag av VA Carl von Linné såsom botanist (1907) o ordnade i Sverige kvarblivna av Linné bestämda herbarier. I samband med riksmuseets flyttning skrev han en historik över botaniska avdelningen. Ett för sv botanikhistoria betydelsefullt arbete utförde L, då han enligt författarens testamentariska uppdrag tillsammans med F R Aulin o K Johansson korrigerade o ombesörjde tryckningen av T Kroks manuskript till Bibliotheca botanica Suecana.

L behöll livet igenom den religiösa inställning han fört med från hemmet. I mer än 40 år bodde han i Adolf Fredriks förs o deltog under lång tid aktivt i församlingslivet. Han skaffade föreläsare till Adolf Fredriks folkhem på Norrtullsgatan 7, dirigerade kyrkokören, satt i kyrkorådet o ledde i sex år en kyrkogårdskommitté. Han framträdde som religiös författare o talare, var en av initiativtagarna till Kyrkobröderna o "nästan präst" (Mannström). Från 1925 var han periodvis svårt sjuk men verksam in i det sista o dog dagen efter att under ett sammanträde i VA ha drabbats av en hjärtattack.

Enligt hans minnesantecknare H Hesselman, som varit L:s elev i gymnasiet o även under senare år kände honom väl, var L "en i många avseenden ovanligt rikt utrustad natur, konstnärligt och vetenskapligt begåvad; målning, musik, språk fångade hans intresse lika mycket som naturforskning. Vad som saknades hos honom var kanske den balans och jämnhet i sinnet, som låter personlighetens alla krafter komma till sin rätt, en brist, som man ej sällan finner även hos rikt begåvade människor."

Författare

Olle Franzén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

En stor mängd brev till L i VA. — Brev från L i ATA, GUB, KB, LUB, RA, VA (c:a 300 st) o i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om drifved och andra af hafs-strömmar uppkastade naturföremål vid Norges kuster. [Gbg 1883.[ 105 s, 3 pl-bl. (Även VVSH, N F [F 3], h 18[:1].) — Om postflorationen och dess betydelse såsom skyddsmedel för fruktanlaget. Sthlm 1884. 4:o. 81 s, 4 pl-bl. (VAH, N F, bd 21 ri884-85[, n:o 4; även Akad afh.) - Bidrag till kännedomen om skandinaviska fjellväxternas blomning och befruktning. Sthlm 1887. 1 12 s, 4 pl. (VAH, Bihang, bd 12, afd 3 [Botanik .. .1, n:o 6.)

— Bromeliaccae Herbarii Regnelliani. 1. Brome-liea=. Sthlm 1891. 4:o. 50 s, 8 pl-bl. (VAH, N F, bd 24 [1890-911, 8.) - De speciebus nonnullis generis Silenes L. Om några arter af slägtet Silene L. Sthlm 1891. 16 s, 1 pl-bl. (Acta Horti Bergiani [Mcdd från K sv vetenskaps-akademiens trädgård Bergielund ...], bd 1, no 6.) — Remarques sur la floraison du genre Silene L. Sthlm 1897. 4:o. 28 s. (Ibid, 3:1 B.) — Die Variationen des Pcrigons bei Orchis maculata L. Sthlm 1897. 15 s, 1 pl-bl. (VAH, Bihang, 23, 3:1.) - Einleitung (ibid, 3:2. F. Stephani, Die Lcbermoose der ersten Regnell'-schen Expedition nach Siidamerika, Sthlm 1897, s 3—15). — Leguminosae Austro-Americana: cx i ti— nere Regnelliano primo. Sthlm 1898. 61 s. (Ibid, 24, 3:7.) — Zur Morphologie und Biologie einigcr Blätter und belaubter Sprosse. Sthlm 1899. 63 s. (Ibid, 25, 3:4.) — Beiträge zur Palmenflora Siid-amerikas. Sthlm 1900. 42's, 6 pl-bl. (Ibid, 26, 3:5.)

— Einige neue brasilianische Cyclanthaccen. Sthlm 1900. 11 s, 4 pl-bl. (Ibid, 26, 3:8.) - List of Regnel-lian Cypcraceae collccted until 1894, published. Sthlm 1900. 56 s, 8 pl-bl. (Ibid, 26, 3:9.) - Beiträge zur Gramineenflora Sudamerikas. Sthlm 1900. 4:o. 52 s, 15 pl-bl + 15 s text. (VAH, N F, 34 [1900-01], n:o 6.) — Vegetationen i Rio Grande do Sul (Sydbrasilien). Sthlm 1900. X, 239 s, 2 kartor. Overs: A vegetacaö no Rio Grande do Sul (Brasil austral), Porto Alegre 1906, VIII, 332 s, 1 portr, 2 kartor. - Bilder ur Nordens flora på grundval af Palmstruchs "Svensk botanik". 1 — 3. Sthlm 1901 — 05. 1-2. [Bilder.] 1905. 8, 9 s, Tafia 1-519. 3. Text. 1901. 420 s. [Utkom häftesvis. Delvis nv tr 1914.] 2. och 3. uppl 19[17-]26. 635 s, 663 pl-bl. Dansk utg med text av A. Mentz o C. H. Ostcnfeld: Billeder af Nordens Flora, Khvn 1901-07, X, XI, X s, 519 pl-bl, 469 s. [Ny revid uppl:] Nordens flora. Texten granskad o rev av M Fries. 1—3. Sthlm 1964 (även finsk deluppl, Hfors). XV, XI, X, 673 s, 663 pl-s. Övers: Pohjolan kasvit, 1-3, Hfors 1964, XXXIV, 233, X, 222, XI, 242 s, 663 pl-s, Billeder af Nordens flora, 1-3, Khvn 1965, XIX, 191, IV, 179, XI, 175 s, 663 pl-s. [Förk utg:] Bilder ur Nordens flora. Sthlm (delvis tr Malmö) 1970. 39 s, 663 pl-s. [Ny utg:] 1-10. Sthlm 1974. VIII, V, VI, VI, VI, VI, VI, VI, VI, (7), 691 s, 663 pl-s. 1-2: [Ny tr] 1975. VIII, V, 128 s, 140 pl-s. Förk övers: Nordens flora, overs og bearb ..., Khvn (tr Nacka) 1974, 74, 58, 60 s, 208 pl-bl. -Die Bliiteneinrichtungen einiger siidamerika-nischer Pflanzen. 1. Leguminosae. Sthlm 1902. 63 s. (VAH, Bihang, 27, 3:14.) - Quadros do sertäo Sul-Americano El Gran Chaco. S. Paulo 1903. 45 s. [Övers från Ymer 1899.] — Regnellidium novum genus Marsiliacearum. [Rubr.] Sthlm 1904. 14 s. (Arkiv för botanik, bd 3, n:o 6.) — Lärobok i botanik för realskolan och gymnasiets första stadium. Sthlm 1904. IV, 152 s, 20 pl-bl. 2. tr 1905. 2. uppl 1920. IV, 156 s, 20 pl-bl. [Förk uppl:] Botanikens första grunder. Lärobok för realskolan. Sthlm 1906. 118 s, 'l0 pl-bl. 2.-3. uppl 1907, 1913. 4. uppl 1921. 137 s, 10 pl-bl. 2. tr 1922. - Zur Kenntnis der Corona einiger Passifloren (Botaniska studier tillägnade F. R. Kjcllman den 4 november 1906, Upps 1906, 4:o, s 55—79). — Carl von Linné. En minnesteckning. Upps ... 1907. 89 s, 1 pl-bl. ([Omsl:] Heimdals småskrifter, n:r 1.) — Carl von Linné såsom botanist. Upps 1907. 116 s. (Carl von Linnés betydelse såsom naturforskare och läkare. Skildringar utg af Kungl. vetenskapsakademien ... [:3].) Övers: Carl von Linné als botanischer Forscher und Schriftsteller. Jena 1908. IV, 188 s. (Carl von Linné's Bedeutung als Naturforscher und Arzt. Schilderungen hrsg ... [:3].) — A Lin-naian herbarium in the Natural history museum in Stockholm. 1-2. Upps 1907-09. (Arkiv för botanik, bd 7, n:o 3 resp 6.) 1. Monandria-Tetrandria. [Rubr.] 57 s. 2. Pentandria. 50 s. — Ueber das Bliihen von Lamium amplexicaule L. Upps 1908. 25 s. (Ibid, 8:5.) — Ueber den floralen Syndimor-phismus einiger Festuceen. Upps 1909. 17 s. (Ibid, 8:12.) — Vi och våra blommor. En bok om prydnadsväxterna inne och ute. Sthlm 19[11 —]13. 4:o. VIII, 415 s, 100 pl-bl. [Utkom häftesvis.l 2. uppl: D [l]-2. 19[28]-29. 4:o. VIII, 433 s, 80 pl. — Från Sydamerika (Gleerupska biblioteket, Naturen och människolivet ..., 2. Geografien ..., bd 3, Lund 1913, s 465-530). - Stockholmstraktens natur (Drott, utg av logen Drott, Vasaorden, Amerika, Sala 1914, fol, s 9—11). — Botaniska afdelning-en (Naturhistoriska riksmuseets historia, dess uppkomst och utveckling, Sthlm (tr Upps) 1916, 4:o, s 93-129). - Svensk fanerogamflora. Sthlm 1918. VIII, 639 s. 2. uppl 1926. X, 644 s. [Sep härur:] Släktet Salix. Sthlm 1926. 20 s. - Kristen på egen hand eller i församlingen? (Samtal om kyrkan, föredrag vid tionde allmänna kyrkliga mötet i Stockholm 1920, Sthlm 1920, s 3—15). — Några minnen från vägens början (Hågkomster och livsintryck saml 2, Upps 1922, s'l 1 i - 118). - [Uttalande] (Gudstro och vetande, 40 uttalanden av vetenskapsmän, författare m. fl., Upps (tr Sthlm) 1922, s 32-34). - Ett besök vid Råshult (Stenbrohult i forntid och nutid ... under red av G Virdestam, 2, Växjö 1923, s 98-1 12). - 77. Poa ([omsl:] Hart- man, Handbok i Skandinaviens flora, red av O R. Holmberg, 1 a, Sthlm 19[22-]26, s 198-213; bearb). — Illustrerad skol- och exkursionsflora över Sveriges kärlväxter utg. Sthlm 1928. X, 330 s. -Minnen från min skolgång i Växjö 1865—74 (Minnen från svenska läroverk, 2. Minnen från Växjö läroverk ... saml o utg av Ludvig Larsson, Lund 1928, s 207-233). - Textblad till E Warming o V Balslev, Botaniska väggtavlor, 1 — 16, Sthlm 1903 — 05, d:o till tavlor över insekter, 1—6, Sthlm 1906; tecknat väggplanscher över människans anatomi o illustr i T Krok o S Almquist, Svensk flora lör skolor, 1, 22. uppl o följ, 1935-74; art i SBL, bd 2 o 4, 1920, 1924, samt i Nordisk familjebok (art Linné, (lera biogr from M o del av art Växter); bidr i: Botaniska notiser, 1886, 1888, 1892, 1896, 1904-11, 1913-15, 1917, 1922, 1926, Lund, Läsning för folket, N F, bd21, 1889, o F 3, bd 31, 1920, Sthlm, Ofversigt af Kongl. svenska vetenskapsakademiens förhandlingar, 1890, 1895, 1900, Sthlm, Ymer, 1899, 1907, Sthlm, Pedagogisk tidskrift, 1901-04, Sthlm, Farmaceutisk revy, 1902, Sthlm, Arkiv för botanik, bd 1, Sthlm 1903-04, 3, 1904, VAÅ, 1906, 1914, o årsberättelser 1905-23, Nordisk tidskrift... utg av Letterstedtska föreningen, 1906-07, 1909, Sthlm, Vårt fosterland och dess försvar, 1907, 1909, Sthlm, 4:o, Verdandi, tidskr för ungdomens målsmän o vänner, 1907, Trädgården, ill tidskr i trädgårdsskötsel, 1909-10, 1913-14, 1916, Sthlm, 4:o, Skogsvårdsföreningens tidskrift, 1910, Sthlm, Svensk botanisk tidskrift, 1912, 1919^ 1924, Sthlm, Sveriges natur, 1913, Sthlm, STFA, 1915, Sthlm, SLSA, 1920, Upps, Veckojournalen, 1920-21, Sthlm, Växjö stifts hembygdskalender, 1921, Jönköping, Jordemodern, månadsskr för barnmorskor, 1925—27, Sthlm, Linnébygden, Hembygdsfören Linnés i Stenbrohult årsskr, 1927, Växjö; vidare i Botanisches Centralbratt, bd 26 o 28, 1886, 30, 1887, 33, 1888, 44, 1890, 65, 1896, Cassel, Monatsschrift fur Kakteenkunde, 10, 1900, Berlin-Neudamm, Bulletin de 1'herbier Boissier, serie 2, vol 1, 1901, Geneve, Hedwigia, Organ fur Kryptogamenkunde, Bd 43, 1904, o 47, 1908, Dresden, Repertorium novarum specierum regni vegetabilis, Fasc 3, Leipzig 1906, Botanische Jahrbiicher, Bd 44, 1909, Leipzig, Biologisches Centralblatt, bd 30, 1910, Erlangen, The new phy-tologist, vol 11-12, 1912-13, London, o a uti ve-tensk publ o rapporter; även i Upsalaposten 1879, Stockholms dagblad 1892-93 (resebrev), 1906, 1918, SDS 1914, Nya Växjöbladet 1914, Aftonbladet 1915, SvD 1919, 1926-27, Svenska morgonbladet 1921; se bibliogr i VAÅ 1929, s 346-352, o Krok. Utgivit: Pedagogisk tidskrift, årg 37-39, 1901 — 03, Sthlm (tills med E Schwartz o A Nordfelt); Th. O. B. N. Krok, Bibliotheca botanica Suecana ..., Upps ... 1925, XVI, 799 s, 1 portr (tills med F. R. Aulin / K.Johansson).

Översatt: Andra klassen. Dikotylcdoner (fC A Gebauer, pseud] H Rebau, Naturhistoria for skolan och hemmet, [2. uppl,] Sthlm 1879, 2. Växtriket, s 79—153; anon).

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konscljaktcr 12 aug 1902, nr 4, o 25 maj 1905, nr 32, RA. D IA:9:699, LA:s arkiv.

R M Christy, CAML (The Botanical society and Exchange club of the British isles, 8, 1927— 29); R E Frjiesj, CAML (Lustgården 1929); Handhar ang lediga eo profämbetet i botanik vid UU (1902); H Hesselman, CAML (VAÅ 1929); GOA:n Malme, Lektor CAML:s Vegetationen i Rio Grande do Sul. Några kritiska anmärkningar (1905); dens, Ytterligare några ord om prof C AM L:s Vegetationen ... (1905); O Mannström, C L (Ad Fredns förs:s kyrkoblad okt 1928, 1928); C O Montan o C Warburg, Sångarfärden till Paris 1878 (1878); Norra latin femtio år 1880-1930 (1930); L M Neuman, Några anteckmar öfver post-floration (Botan notiser 1898); J G de Oliveira, Suecos no Brazil (1952); A Paulin, Sv öden i Sydamerika (1951); W Swahn, I vardagsdräkt o hermelin (1930); N Svedelius, Botan sektionen i Uppsala 75 år (Sv botan tidskr, bd 34, 1940); SKL; E Timelin, Lekmannagärning i Sveriges kyrka. Kyr-kobrödcrna 1918-1938 (1938); Prins Wilhelm, Blick tillbaka (1952); A J Wilmot, CAML (The Journal of botany, British and foreign, vol 66, 1928); P Wilstadius, Smålands nation i Uppsala, 2 (1961). - Nckner över L i Sthlms dagbl o SvD 22 juni 1928.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl A M Lindman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10613, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2018-11-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10613
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl A M Lindman, urn:sbl:10613, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2018-11-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se