Meriter

Lindmark, Carl August, f 26 maj 1864 i Sthlm, Jak o Joh, d 20 febr 1946 där, Osc. Föräldrar: skomakarmästaren Philip August L o Margaretha Christina Hallgren. Elev vid Jakobs lägre lärov i Sthlm, skomakarlärling 79, övertog o drev faderns skomakeriaffär 85 — 31, led av styr för Sthlms stads hantverksfören 95, v ordf 04-07, ordf där 07-39, led av styr för Borgerskapets femtio äldste 98, v ordf 24—34, ordf 34, led av Sthlms stadsfullm 01—31 (led av drätselnämndens första avd 10-25, andre v ordf 25-27), led av styr för Borgerskapets bemedlingskommission 02, ordf där 24, av styr för Sveriges hantverksorganisation 05, v ordf 08-27, ordf där 27-39, led av styr for Borgerskapets gubbhus 10, ordf där 35, sakk vid överarbetn av 1909 års förslag om lärlingsavtal maj 10—juli 13, led av 1917 års bankkomm sept 17 —okt 19, av dir för Sthlms stads brandstodsbolag till försäkr av lösegendom 19, v ordf 27—36, ordf 36—44, v ordf i styr för Hantverksinst 22 — 27, ordf där 27 — 39, hovskomakarmästare 27, led av Nord hantverksrådet 27, ordf i styr för Fören Sthlms lärlingshem 27 — 39, led av järnvägsrådet 27 — 40, av 1936 års hantverkssakk jan 36—aug 39. — PS:s stora hantverksmedalj i guld 30, Iqml 41. G 21 juli 1903 i Köping m Eva Pettersson, f 20 juni 1879 där, d 18 febr 1941 i Sthlm, Ad Fredr, dtr till sömmerskan Anna Justina P.

Biografi

August L övertog vid faderns bortgång 1885 dennes skomakeriaflar o drev den till 1931. Utgången ur en gedigen hantverkar-miljö med traditioner från början av 1700-talet såg L med växande oro på det industriella genombrottets följder. Redan tidigt kom han att ansluta sig till det relativa fåtal som slog vakt om den traditionsbundna yrkesskickligheten.

L:s organisatoriska talang togs i anspråk på en mångfald områden. Han blev 1899 ordf i Sthlms skomakarmästareförening o hade redan fyra år tidigare invalts i styrelsen för Sthlms stads hantverksförening, där han från 1907 var ordf i mer än 30 år. Lärlingsfrågorna låg honom särskilt om hjärtat. Inom föreningen tog han initiativ till Sthlms lärlingshem, som började sin verksamhet 1909 i en av föreningen inköpt fastighet vid Tegnérgatan. Det var likaså på L:s initiativ o under hans ledning som en nybyggnad, ett hantverkets hus, uppfördes på föreningens tomter vid Brunkebergstorg. Han såg också till att ett ålderdomshem för Sthlms hantverkare upprättades på Äsögatan på Södermalm. I den 1905 bildade rikssammanslutningen Sveriges hantverksorganisation tog L verksam del från början. Som en av det sv hantverkets förgrundsgestalter kom L att bli en drivande kraft i 1936 års hantverkssakkunniga. De sakkunniga hade att utreda bl a frågan om lärlingsutbildningen o behovet av kompetensföreskrifter för utövande av hantverksyrken. Ett hantverksinstitut med högre hantverksundervisning hade från 1922 i mindre skala drivits av Sveriges hantverksorganisation. De sakkunnigas 1939 framlagda förslag ledde följande år till en statlig skola, som 1941 fick en vackert belägen nybyggnad på Södermalm (Renstiernas gata) med utsikt över inloppet. Vid 75 års ålder ledde L som ordf byggnadskommittén för institutbyggnaden. Tillkomsten av Statens hantverksinstitut, införandet av mästarbrev o yrkesundervisningens ordnande är exempel på statsmakternas positiva intresse för hantverksfrågorna under 30-talet. L kunde med glädje inregistrera dessa resultat, även om han i princip höll på att hantverksnäringarna borde reda sig själva utan statligt stöd.

Från 1901 o i 30 år framåt representerade L, invald av Allmänna valmansförbundet, hantverket i Sthlms stadsfullmäktige o var under några år stadskollegiets andre vice ordf efter G Bagge. Det har om L sagts att han med sitt försynta väsen var en personlig tillgång av värde för sitt parti "även om han var föga stridbar och sällan yttrade sig i debatterna" (Larsson 1967, s 444). Hans krafter räckte också till för insatser inom det stockholmska borgerskapets institutioner. Bl a medverkade han till upprättande av de hem, bland dem Borgargården o Kristinebergs-hemmet, där mindre bemedlade burskaps-ägande borgare, deras änkor o döttrar kunde bo kostnadsfritt eller till reducerade priser.

I historiken över Sthlms stads hantverksförening framhålls L:s insatser under de 32 år som han "med kraft, klarhet och en med åren allt större auktoritet förde föreningens ordförandeklubba". De båda av A Jungstedt o D Tägtström utförda porträtten talar båda "om viljekraft i förening med andlig behärskning" (Munthe). Hans mångåriga o mångsidiga insatser i skilda hantverksorganisationer motiverade väl titeln (i samband med 70-årsdagen) "de svenska hantverkarnas hövding".

Författare

Sven Erik Täckmark

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: E Hildebrand, Sthlms stadsfullm 1911-20 (1952); A Hirsch, Levande o bortgångna (1943); Y Larsson, På marsch mot demokratin (1967); dens, Mitt liv i stadshuset, 1 (1977); A Munthe, Hundra år i hantverkets tjänst (1947); SMoK; Sv hantverkstidn 1914, nr 10, 1924, nr 9 o 1934, nr 11; Sthlms stadsfullm 1913-1938 (1938). - Nckrrer över L i DN, S-T o SvD 21 febr 1946 samt i Hantverk o småindustri 1946, nr 1.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C August Lindmark, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10618, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Erik Täckmark), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10618
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C August Lindmark, urn:sbl:10618, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Erik Täckmark), hämtad 2024-04-20.